Denna uppsats redovisar genom kvalitativ metod hur fystränare i Allsvenskan upplever sin bakgrund och kompetens, och deras syn på ledarskapet i den miljö de verkar i. I takt med att elitfotbollens organisation och prestationskraven inom densamma utvecklas ökar betydelsen av fysträning. Uppsatsen redogör för hur fystränaren som i egenskap av att utöva ett ledarskap når prestationsutveckling – i kontrast till att se fysträning ur strikt fysiologiska eller motsvarande perspektiv. Intervjuer med sex utvalda fystränare verksamma i herrallsvenskan visade vilken betydelse de gav olika delar av sin kompetens och bakgrund, samt hur viktig egen ledarutveckling över tid är. Fystränarna utövade ett situationsanpassat ledarskap med hänsyn till den komplexa miljö de verkade i, där bland annat spelare, lag, övriga ledare och aktivitet påverkade deras ledarbeteende. Deltagarna redogjorde även för deras specifika roll i den tränarstab de ingick i, som en funktion av till exempel övriga tränares ledarstilar och ansvarsområden. Genom att arbeta utifrån ett individfokus använde fystränarna ett relationsorienterat ledarskap som ett verktyg för att utveckla idrottsprestationen hos spelare och lag.

Till följd av idrottens fortsatta kommersialisering och professionalisering har behovet av ny kompetens uppstått bland idrottsorganisationer. Därav har även nya roller blivit aktuella för idrottsorganisationer, framförallt bland elitföreningar. En av dessa roller är fystränare. Denna studie syftar till att undersöka hur SHL-klubbar rekryterar och utvärderar fystränare. För att förklara rekryterings- och utvärderingsprocesserna har litteratur- och forskningsinhämtningen tagit avstamp ur tre olika management perspektiv. I studien har fem stycken SHL-klubbar intervjuats om hur deras rekryteringsprocess av dess nuvarande fystränare gått till samt hur utvärderingsprocessen av fystränaren ser ut. Respondenterna utgörs av den person som klubben menade hade mest kunskap om deras rekryterings- och utvärderingsstrategier gällande fystränaren.   Studiens resultat kunde uppvisa att fyra av fem klubbar använde liknande tillvägagångssätt vid sin rekryteringsprocess. Endast en av klubbarna uppgav att de använde en utarbetad strategi vid rekryteringen av deras fystränare. Liknande svar kring rekryteringsprocessen framkom även gällande utvärdering där fyra av fem klubbar arbetade likartat och en av klubbarna stack ut. Ur studien kan flera slutsatser dras, den övergripande är att fyra av de fem klubbarna saknar en formell strategi för rekrytering och utvärdering av fystränaren. Slutsatserna gällande rekrytering av fystränaren kan summeras som att internrekrytering och person-organization fit förespråkades av majoriteten av klubbarna, där även tendenser till instituationalisering kunde urskiljas. Vidare hade majoriteten av klubbarna inte upprättat en kravprofil för tjänsten och uppvisade stora brister i förarbetet. Gällande utvärdering av fystränaren saknades mätbara mål som var upprättade för den specifika arbetspositionen vilket ledde till att klubbarna upplevde problematik med att utvärdera arbetsinsatsen.

Aim The aim of this study was to examine current factors regarding strength and conditioning coaches at the collegiate level, furthermore to examine factors dependent on the level of sports. 1. What was the educational background of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 2. What was the salary of strength and conditioning coaches at the collegiate level? 3. How much relevant work experience did strength and conditioning coaches have at the collegiate level? 4. What were the differences and similarities of strength and conditioning coaches’ factors dependent on collegiate division? Method The method was a cross-sectional study applying a survey to examine the study’s four previously mentioned issues. Coaches encompassing the inclusion criteria (e.g. seniority and professionalism) of the study were contacted for possible participation. The survey was sent to collegiate strength and conditioning coaches (n=225) whom were randomly chosen with equal amounts of potential samples from each division. The results were then analyzed using mode, mean, range and frequency. Results 82 surveys were completed and returned (36 %). Three surveys were ineligible, therefore 79 surveys were used to produce the results. A Master’s degree (67.09 %) and CSCS certification (81.01 %) were recognized as common attributes among collegiate strength and conditioning coaches. Salary and relevant experience answers were fairly spread throughout all divisions. Differences in certifications were found as the SCCC was cited in higher frequency among Division I coaches (52.63 %) than the two lower divisions (≤26.67 %). Conclusions Both a master’s degree within a relevant field and a CSCS certification can be regarded as fundamental attributes of collegiate strength and conditioning coaches. Work experience and CSCCa certifications may be efficient predictors for salary and involvement in elite versus non-elite environments. The study’s results will aid aspiring collegiate strength and conditioning coaches in career development as well as employers in hiring processes.