Titel: Elitatleter och tränares kamp mot depressionNivå: Kandidatexamen Fysisk aktivitet och hälsaFörfattare: Mattias OlssonHandledare: Stephen GarlandNyckelord: Elitatleter, Elittränare och depressionSyfte: I och med att depression blir vanligare och depression har påverkat utförande av idrott, därför är syftet med studien följande: att undersöka tränares och idrottares attityder samt hur ansvaret för hantering av depression splittras mellan de två inom elitidrott.Teori: Teorin som användes i detta arbete var självbestämmande teorin. Begreppen i teorin kommer användas för att förstå koppling mellan hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression och den depression som finns hos elitatleter.Metod: Detta arbete är centrad kring kvalitativ insamling av empiri och kvalitativ analys av empiri. Insamling sker via semistrukturerade intervjuer med tre stycken elittränare och tre stycken elitatleter. Analys sker genom en tematisk innehållsanalys för att kunna skapa teman som kan jämföras och diskuteras. Resultat och diskussion: Resultat från denna studie är att det finns både likheter och skillnader hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression och hur elitatleter upplever depression. Skillnader inkluderar motivation till atleter, kommunikation till atleter och även hur kunniga atleterna är. Likheter inkluderar kommunikation är centralt, utbildning är bristande och obalans mellan privatliv och idrott är ledande för depression. Studien är avgränsad till individuella idrotter och endast sex stycken deltagare, vilket gör det svårt att generalisera till en generell population av elitidrottare eller elittränare. Resultaten gäller denna studie, dock belyser studien till vidare forskning kring ämnet elitidrottande och depression. / Title: Elite athlete and coaches battle against depressionLevel: Bachelor thesis for degree in Physical activity and healthAuthor: Mattias OlssonSupervisor: Stephen GarlandKey words: Elite athletes, Elite coaches and depressionPurpose: As depression becomes more common and depression has affected the performance of sports, the purpose of the study is as follows: to investigate the attitudes of coaches and athletes and how responsibility for managing depression is split between the two in elite sports.Theory: The theory used in this work was the self-determination theory. The concepts in theory will be used to understand the link between how coaches work to manage or reduce depression and the depression found in elite athletes.Method: This work is centered on qualitative collection of empirical data and qualitative analysis of empirical data. Collection takes place via semi-structured interviews with three elite coaches and three elite coaches. Analysis is done through a thematic content analysis to create themes that can be compared and discussed.Result and discussion: The result of this study is that there are both similarities and differences in how coaches work to manage or reduce depression and how elite athletes experience depression. Differences include motivation for athletes, communication with athletes and also how knowledgeable athletes are. Similarities include communication is central, education is lacking and imbalances between privacy and sport are leading to depression. The study is limited to individual sports and only six participants, making it difficult to generalize to a general population of elite athletes or elite coaches. The results only apply to this study, however, the study sheds light on further research on the topic of elite sport and depression.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.

Syftet med denna studie var att undersöka elittränares syn på Athlete leadership (AL) inom lagidrott, hur det kan påverka individen, laget samt hur utvecklingen kring detta sker. AL definieras som en eller flera idrottare som innehar en formell eller informell ledarskapsroll inom ett lag och påverkar lagmedlemmarna att uppnå ett gemensamt mål (Loughhead, 2017). Deltagarna i studien var fem manliga huvudtränare inom elitdamfotbollen med en ålder mellan 30–52 år. Denna studie var kvalitativ och deltagarna intervjuades utifrån ett semistrukturerat förhållningssätt. En tematisk analys gjordes där fem huvudteman med ett till tre tillhörande subteman framkom. Det framkom att AL har en positiv effekt på lagsammanhållning, förmåga att vända negativa trender och på individens välmående. Fanns det en samsyn mellan Ahtlete leaders och tränaren så underlättade det arbetet för tränaren och belastningen av jobbet upplevdes som lägre för tränaren. Utvecklingen av AL sker främst i form av uttalade förväntningar från tränaren till spelare samt i individuella samtal med återkoppling på ledarskapet. Fynden går i linje med tidigare forskning och stärker dessa. Det finns ett behov av resurser för att kunna optimera utvecklingen av AL. Ett specifikt verktyg riktat mot AL bör tas fram för att kunna studera ämnet bättre. Det krävs forskning från flera olika synvinklar både kvalitativt och kvantitativt då AL forskningen fortfarande är i sin linda. Nyckelord: Athlete leadership (AL), Påverkan, Utveckling / The purpose of this study was to investigate elite coaches' view of Athlete leadership (AL) in team sports, how it can influence the individual, the team and how the development around this takes place. AL is defined as one or more athletes who hold a formal or informal leadership role within a team and influence team members to achieve a common goal (Loughhead, 2017). The participants in the study were five male head coaches in elite women's soccer with ages ranging from 30–52 years. This study was qualitative and the participants were interviewed based on a semi-structured approach. A thematic analysis was done where five main themes with one to three associated subthemes emerged. It emerged that AL has a positive effect on team cohesion, ability to reverse negative trends and on individual well-being. If there was a consensus between the Ahtlete leaders and the coach, it made the work easier for the coach and the workload was felt to be lower for the coach. The development of AL takes place primarily in the form of stated expectations from the coach to players and in individual conversations with feedback around the leadership. The findings are in line with and strengthen previous research. There is a need for resources to be able to optimize the development of AL. A specific tool aimed at AL should be developed to be able to study the subject better. Research is required from several different points of view both qualitatively and quantitatively as AL research is still in its infancy. Keywords: Athlete leadership (AL), Effect, Development

Syfte och frågeställningar Studien syfte var att undersöka kunskapen om RED-S bland tränare inom svensk truppgymnastik och få en översikt om tränarna kände till Svenska Gymnastikförbundets eller Internationella Olympiska Kommitténs åtgärdsplan för identifiering, behandling och återgång till idrottande. Detta undersöktes med följande frågeställningar: 1) ”Hur mycket kunskap om RED-S har dagens tränare inom truppgymnastik?” 2) ”Skiljer tränares kunskaper åt beroende på kön, division och erfarenhet i år?” och 3) ”Har tränarnas förening en åtgärdsplan för RED-S?”. Metod En digital enkät baserad på liknande studier och IOC’s rekommendationer, skickades ut till både en sluten Facebookgrupp och via mail till föreningar på subelitnivå. Enkäten bestod av 28 frågor där de första åtta frågorna riktade sig mot tränarnas karaktärsdrag och de följande tjugo frågorna riktade sig mot kunskaper kring RED-S enligt IOC’s rekommendationer. All data analyserades i Google Excel och via SPSS. För att avgöra kunskapsnivån bland tränarna skapades ett poängsystem för frågorna om RED-S medan en icke parametriskt T-test genomfördes för att upptäcka eventuella kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna kön, division och erfarenhet. Resultat Inga tränare följde en åtgärdsplan för RED-S och ingen kände till Gymnastikförbundets eller IOC’s åtgärdsplan för RED-S. Det fanns inga kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna och utifrån resultaten är tränarnas kunskaper högre i frågor om återgång och behandling, men lägre i frågor om identifiering och grundläggande kunskaper. Av 35 deltagande var det endast 20% som tidigare hört talas om RED-S. Slutsats Denna studie upptäckte att det fanns kunskaper om RED-S men inte tillräckligt för att tränare skulle kunna hjälpa gymnaster som är utsatta eller löper risk för RED-S. Däremot var intresset att lära sig mer om ämnet högt bland deltagarna. På grund av bristande deltagande är studien inte representativ för svenska trupptränare på subelitnivå och kräver fler studier för att fastställa resultaten. / Aim The aim of the study was to investigate how much knowledge Swedish teamgym coaches have about the syndrome called RED-S. The study was also used to gather an overview of how many teamgym coaches that follow the action plan made to identify, treat and return to play, by either the Swedish gymnastics association or the International Olympic Committee. To reach the aim, three questions of the issue were made: 1) ”How much knowledge does teamgym coaches have about RED-S?” 2) ”Is there any difference between the coaches knowledge based on their gender, division or experience?” och 3) ”Does the coaches union have an action plan for RED-S?”. Method A digital survey based on similar studies and the recommendations by IOC, was shared on a private Facebook platform and also by email to unions competing in the sub-elite series. The survey included 28 questions where the first eight focused on the characteristics of the coach, while the next twenty questions were related to RED-S based on the recommendations from IOC. All data was analysed with Google Excel and run by SPSS. A point-system was created to determine the coaches knowledge of RED-S, while a non-parametric T-test was used to discover any differences between the coaches based on their characteristics; gender, division and experience. Result No coaches followed an action plan or were acknowledged about the action plan made by either the Swedish gymnastics association or IOC. There were no differences in knowledge based on the coaches characteristics and according to the results, the coaches had a higher knowledge with questions related to return to play and treatment, but lower in questions related to identification and basic information. Only 20% of the participants had ever heard of the syndrom RED-S before. Conclusion This study discovered that the coaches have some knowledge of RED-S, but not enough to be able to help gymnasts that have or are at risk to develop RED-S. There was a high interest among the coaches to learn more of the subject, but because of few participants these results won’t be able to represent Swedish teamgym coaches in the sub-elite. More studies needs to determine the results.