Abstrakt Bakgrund: Den kvinnliga idrottstriaden innefattar komponenterna låg energitillgänglighet, menstruationsdysfunktion och låg bentäthet hos kvinnliga idrottare. Samtliga kvinnliga idrottare har en förhöjd risk att drabbas av triaden och störst risk har idrottare där en låg kroppsvikt är att föredra. Kunskapen om detta behöver bli bättre. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av den kvinnliga idrottstriadens komponenter hos kvinnliga idrottare samt hur det fysioterapeutiska omhändertagandet av dessa idrottande kvinnor ser ut. Metod: 17 vetenskapliga artiklar är inkluderade i denna litteraturstudie. Då studien har två delsyften att besvara gjordes två separata sökningar i databaserna PubMed, SPORTDiscus och CINAHL. Artiklar valdes först utifrån titel och abstract. Därefter lästes de grundligt igenom för att avgöra om de fortfarande skulle inkluderas utifrån våra avgränsningar. Resultat: Förekomsten av låg energitillgänglighet, menstruations dysfunktion och låg bentäthet var vanligt förekommande bland idrottarna. Förekomsten av två triad komponenter var vanligast och då med kombinationen låg energitillgänglighet/ätstörningar och menstruations dysfunktion. 61 % av fysioterapeuterna svarade att det kände till de tre komponenterna i den kvinnliga idrottstriaden. De vanligaste behandlingsmetoderna som fysioterapeuterna använde sig av var samtal med idrottaren och hennes föräldrar om bra näringsintag och kalciumtillskott samt hänvisa till annan vårdpersonal för vidare utredning och behandling. Konklusion: Förekomsten av den kvinnliga triaden är stor bland kvinnliga idrottare. Det fysioterapeutiska omhändertagandet av den kvinnliga idrottstriaden är idag lite beforskat. Det behövs mer kunskap och forskning kring detta för att upptäcka problematiken i tid och för att en optimal behandling ska kunna ges.

Syfte och frågeställningar Studien syfte var att undersöka kunskapen om RED-S bland tränare inom svensk truppgymnastik och få en översikt om tränarna kände till Svenska Gymnastikförbundets eller Internationella Olympiska Kommitténs åtgärdsplan för identifiering, behandling och återgång till idrottande. Detta undersöktes med följande frågeställningar: 1) ”Hur mycket kunskap om RED-S har dagens tränare inom truppgymnastik?” 2) ”Skiljer tränares kunskaper åt beroende på kön, division och erfarenhet i år?” och 3) ”Har tränarnas förening en åtgärdsplan för RED-S?”. Metod En digital enkät baserad på liknande studier och IOC’s rekommendationer, skickades ut till både en sluten Facebookgrupp och via mail till föreningar på subelitnivå. Enkäten bestod av 28 frågor där de första åtta frågorna riktade sig mot tränarnas karaktärsdrag och de följande tjugo frågorna riktade sig mot kunskaper kring RED-S enligt IOC’s rekommendationer. All data analyserades i Google Excel och via SPSS. För att avgöra kunskapsnivån bland tränarna skapades ett poängsystem för frågorna om RED-S medan en icke parametriskt T-test genomfördes för att upptäcka eventuella kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna kön, division och erfarenhet. Resultat Inga tränare följde en åtgärdsplan för RED-S och ingen kände till Gymnastikförbundets eller IOC’s åtgärdsplan för RED-S. Det fanns inga kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna och utifrån resultaten är tränarnas kunskaper högre i frågor om återgång och behandling, men lägre i frågor om identifiering och grundläggande kunskaper. Av 35 deltagande var det endast 20% som tidigare hört talas om RED-S. Slutsats Denna studie upptäckte att det fanns kunskaper om RED-S men inte tillräckligt för att tränare skulle kunna hjälpa gymnaster som är utsatta eller löper risk för RED-S. Däremot var intresset att lära sig mer om ämnet högt bland deltagarna. På grund av bristande deltagande är studien inte representativ för svenska trupptränare på subelitnivå och kräver fler studier för att fastställa resultaten. / Aim The aim of the study was to investigate how much knowledge Swedish teamgym coaches have about the syndrome called RED-S. The study was also used to gather an overview of how many teamgym coaches that follow the action plan made to identify, treat and return to play, by either the Swedish gymnastics association or the International Olympic Committee. To reach the aim, three questions of the issue were made: 1) ”How much knowledge does teamgym coaches have about RED-S?” 2) ”Is there any difference between the coaches knowledge based on their gender, division or experience?” och 3) ”Does the coaches union have an action plan for RED-S?”. Method A digital survey based on similar studies and the recommendations by IOC, was shared on a private Facebook platform and also by email to unions competing in the sub-elite series. The survey included 28 questions where the first eight focused on the characteristics of the coach, while the next twenty questions were related to RED-S based on the recommendations from IOC. All data was analysed with Google Excel and run by SPSS. A point-system was created to determine the coaches knowledge of RED-S, while a non-parametric T-test was used to discover any differences between the coaches based on their characteristics; gender, division and experience. Result No coaches followed an action plan or were acknowledged about the action plan made by either the Swedish gymnastics association or IOC. There were no differences in knowledge based on the coaches characteristics and according to the results, the coaches had a higher knowledge with questions related to return to play and treatment, but lower in questions related to identification and basic information. Only 20% of the participants had ever heard of the syndrom RED-S before. Conclusion This study discovered that the coaches have some knowledge of RED-S, but not enough to be able to help gymnasts that have or are at risk to develop RED-S. There was a high interest among the coaches to learn more of the subject, but because of few participants these results won’t be able to represent Swedish teamgym coaches in the sub-elite. More studies needs to determine the results.

Bakgrund: Relative energy deficiency in sports (RED-S) är ett syndrom som förekommer inom många idrotter och olika idrottsliga nivåer. Konsekvenserna av detta syndrom är mångfacetterad, det kan påverka prestationen långsiktigt och kan orsaka skador och avslut på idrottskarriären. I forskningen är idrotter såsom löpning, estetiska idrotter och friidrottare de som är överrepresenterade i förhållande till RED-S. Kvinnor är generellt en underrepresenterad grupp inom idrottsmedicinsk forskning och detta motiverar till att studera just denna grupp.  Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka i vilken utsträckning respondenterna hört talats om RED-S, samt att identifiera riskgrupper utifrån träningsmängd och idrottsutförande hos idrottande kvinnor inom fotboll, innebandy, friidrott och ridning, oavsett idrottslig nivå. Metod: Data insamlades med hjälp av en digitalbaserad enkät som besvarades av 44 deltagare. Enkäten bestod av 35 frågor och distribuerades i en sluten grupp som bestod av 16 000 + medlemmar samt en öppen grupp med 3 000 medlemmar och även via egna sociala medier. Resultat: Av totalt 44 deltagare fick 24 deltagare en poäng ≥8 utifrån frågeformuläret Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), enligt enkätens poängssystem indikerar detta en förhöjd risk att utveckla RED-S. Den överrepresenterade idrotten var ridsporten med 22 deltagare. Den ojämna fördelningen gjorde det svårt att generalisera några resultat för träningsmängd och idrottskategori. Av totalt 44 deltagare var det endast sex deltagare som tidigare hade hört talats om RED-S i utbildningssyfte.  Diskussion: Mer än 50% av deltagarna hade en LEAF-Q poäng högre ≥8 och majoriteten var användare av någon form av preventivmedel vilket påverkade det slutgiltiga resultatet.  Konklusion: Av cirka 19 000 potentiella deltagare var det 44 svaranden, bortfallet var högt vilket innebär att resultatet blev missvisande. Det tenderar att finnas ett kunskapsglapp bland kvinnliga idrottare vad gäller kännedom om syndromet RED-S. Trots att resultatet av denna undersökning inte går att generalisera på en större population så finns det andra studier som indikerar liknande resultat. / Background: Relative energy deficiency in sports (RED-S) is a syndrome that occurs in many sports and different sports levels. The consequences of this syndrome are multifaceted, it can affect performance in the long term and can cause injuries and the end of the sports career. In the research, sports such as running, aesthetic sports and track and field athletes are those that are overrepresented in relation to RED-S. Women are generally an underrepresented group in sports medicine research and this motivates to study this particular group. Purpose: The purpose of this survey was to investigate the extent to which the respondents had heard about RED-S, and to identify risk groups based on the amount of training and sports performance of female athletes in football, floorball, athletics and horse riding, regardless of the level of sport. Method: Data were collected using a digital-based questionnaire that was answered by 44 participants. The survey consisted of 35 questions and was distributed in a closed group consisting of 16,000+ members as well as an open group with 3,000 members and via own social media. Results: Out of a total of 44 participants, 24 participants received a score ≥8 based on the Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), according to the questionnaire's scoring system, this indicates an increased risk of developing RED-S. The over-represented sport was equestrian with 22 participants. The uneven distribution made it difficult to generalize any results for training amount and sport category. Out of a total of 44 participants, only six participants had previously heard of RED-S for educational purposes. Discussion: More than 50% of the participants had a LEAF-Q score higher than ≥8 and the majority were users of some form of contraception, which affected the result. Conclusion: Out of approximately 19,000 potential participants, there were 44 respondents, the dropout rate was high, which means that the results were misleading. There tends to be a knowledge gap among female athletes in terms of awareness of RED-S syndrome. Although the results of this study cannot be generalized to a larger population, there are other studies that indicate similar results.

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.