Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik. Ytterligare syfte var att undersöka om uppvärmning och/eller styrketräning för fot/fotled minskar skadeincidensen. Uppsatsen var en retrospektiv deskriptiv studie, där nitton kvinnliga juniorlag inom truppgymnastik blev tillfrågade att delta i studien. Huvudledarna fick svara på ett frågeformulär om idrottsskador samt fotledsdistorsioner. Antal inkluderande lag var nio. Undersökningen resulterade i en låg skadeincidens (3,5 %) för fotledsdistorsioner i jämförelse med tidigare forskning inom svensk truppgymnastik. Fem (n = 146) truppgymnaster drabbades av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan Junior-SM 2011 (september-november), varav två fotledsdistorsioner var återskador. Under Junior-SM 2011 var det en (n = 95) truppgymnast som drabbades av en fotledsdistorsion, en förstagångsskada. Majoriteten av huvudledarna ansåg att flest skador, oavsett lokalisering, uppstod under träning, samt vid moment på tumbling. Sju av nio lag utförde uppvärmning för fot/fotled med syftet att förebygga skador och alla nio lag utförde styrketräning för fot/fotled med syftet att förebygga skador. Kvinnliga truppgymnaster på juniornivå utförde en generell uppvärmning samt uppvärmning och/eller styrketräning för fot/fotled, som en del av eller enskilt från den generella uppvärmningen, med syftet att förebygga skador. Det preventiva arbetet som lagen utförde kan ha betydelse för den låga skadeincidensen i undersökningen. Det var dock truppgymnaster som drabbades av fotledsdistorsioner, vilket kan bero på att fotledsdistorsioner inte går att undvika helt och hållet, på grund av de krafter som gymnastens kropp utsätts för. Det är dock oklart om antalet fotledsdistorsioner hade varit fler och mer allvarliga utan dessa åtgärder. Ytterligare forskning om preventiva metoder, framförallt uppvärmning

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka de eventuella fördelar styrketräning med yttre belastning kan ge kvinnliga truppgymnaster på juniornivå. Frågeställningar: Vilken effekt på explosivitet i nedre extremitet har sex veckors powerträning med yttre belastning på truppgymnaster? Skiljer resultaten sig från de som uppnås vid traditionell gymnastisk styrketräning? Metod: Två lag som representerar Sverige-eliten på damsidan i juniorklassen delades in i test- (n=7) och kontrollgrupp (n=8). Testgruppen genomförde under sex veckor ett specialdesignat träningsprogram riktat mot power medan kontrollgruppen genomförde traditionell gymnastisk styrketräning. För- och eftertester genomfördes för att utvärdera effekterna av programmen. Testbatteriet innehöll loaded squat jump, jump squat, squat jump, counter movement jump, drop jump från 20, 40 och 60 cm samt 20 m sprint. Resultat: Båda grupper förbättrade sina resultat i de flesta tester men inga signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgrupp upptäcktes förutom i drop jump från 20 cm för testgruppen (p=0.008). Sammanslaget upptäcktes signifikanta skillnader i CMJ average power 10 kg (p=0.020), CMJ W/kg 10 kg (p=0.035), CMJ average power 50 % kroppsvikt (p=0.004), CMJ W/kg 50 % kroppsvikt (p=0.007), LJS W/kg 10 kg (p=0.002) samt LSJ average power 50 % kroppsvikt (p=0.004). Slutsats: Denna studie tyder på att styrketräning med yttre belastning under sex veckor varken är bättre eller sämre än traditionell styrketräning för truppgymnaster. Mer forskning behöver bedrivas på området för att helt kunna uttala sig om effekterna av dessa typer av program.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda om det finns olika psykologiska faktorer som har påverkat och hjälpt i rehabiliteringen av en långvarig skada hos truppgymnaster. Frågeställningarna var: Hur upplever de tiden som skadad ur ett psykologiskt perspektiv? samt Vad motiverar gymnasten att återgå till idrotten? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju elitgymnaster på hösta nationella nivå deltog i studien där alla hade varit skadade och borta från tävling minst 12 månader. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var deduktiv med self determination theory som teoretisk utgångspunkt för att kategorisera resultatet.                                                                                                    Resultat Resultatet visar att det som motiverar deltagarna att återgå till idrotten var de små framstegen, att rehabiliteringen ger resultat och att det går att utvecklas. Det hade även varit viktigt med socialt stöd under rehabiliteringen. Social support har bland annat kommit från tränare, lagkamrater, föräldrar och sjukgymnaster genom att de lyssnat, förklarat och försökt förstå den skadade. Under tiden som skadad har deltagarna i stor utsträckning förändrat sin syn på gymnastik på grund av skadan. De uppskattar idrotten mer och har fått en ökad förståelse. De känslor som deltagarna har tampats med mest med under tiden som skadad har varit frustration, ilska, bitterhet, vilsenhet, ångest, sorg, ledsamhet, oro, uppgivenhet och utanförskap. Slutsats Vad som hjälper en skadad idrottare att återgå till idrotten beror på individen. Det som visat sig gemensamt för flera av deltagarna har framförallt varit det sociala stödet, förmågan att kunna se de små framstegen i rehabiliteringen och att de identifierat sig med gymnastiken.

Syfte Syftet med arbetet var att undersöka svenska elittruppgymnasters hastighet på 25m och om det fanns några skillnader mellan kön och dess korrelation till prestation.  Metod 30 gymnaster deltog i arbetet, 15 män och 15 kvinnor, två tester genomfördes. Test 1 maximala sprinter på 25m för att beräkna hastighet, test 2 trampetthopp till skummgummigrop med landningsbädd för att beräkna hastighet och avgöra svårighetspoäng (D-poäng) och avdrag för varje deltagare. Summan av de två svåraste volternas D-poängminus avdrag anses i detta arbete som prestation. Resultat Arbetet visade en signifikant skillnad mellan män och kvinnors hastighet på 25m utan trampett (p=0,001). Arbetet visar att det finns en signifikant korrelation mellan hastighet på25m utan trampett och prestation men att det endast kan förklara 40% av variansen i resultatet.  Slutsats Gymnasters sprintförmåga har en påverkan på prestation men mer forskning behövs för att förklara vilka kvaliteter som bidrar till prestation / Aim The aim of the study was to investigate the speed of Swedish elite team gymnasts at 25m and whether there were any differences between gender and its correlation to performance. Method 30 gymnasts participated in the study, 15 men and 15 women, two tests were conducted. Test 1 maximum sprint of 25m to calculate speed, test 2 trampet jumps to foam pit with landing bed to calculate speed and determine difficulty score (D-score) and deduction for each participant. The sum of the D-score of the two most difficult vaults minus deductions is considered in this study as performance. Results The study showed a significant difference between men and women's speed of 25m without a pedal (p=0.001). The study shows that there is a significant correlation between speed 25m without a trampet and performance but that it can only explain 40% of the variance in the result. Conclusion Gymnasts' sprinting ability has an impact on performance, but more research is needed to explain which qualities contribute to performance.

<p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.</p><p>Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?</p><p>Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.</p><p>Resultat</p><p>3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.</p></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik. Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi? Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer? Metod Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga. Resultat 3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa. Slutsats Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.

Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik.   Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster?   Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror.   Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng.   Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. / Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards.   Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques.   Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts?   Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras     Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points.     Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot  which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.

Introduktion: Uppsatsen har sin grund i en tydlig kultur inom truppgymnastik där vikter av tradition anses vara farliga för gymnasterna. Kunskapsläget inom truppgymnastik är relativt bristfälligt, syftet med detta arbete är således att undersöka och samla in information om hur tränare i Sverige använder sig av styrketräning inom truppgymnastik samt i vilken utsträckning tränare har kunskap om hur styrketräning bör bedrivas för att optimalt främja truppgymnasters utveckling. Metod: För att besvara arbetets frågeställning har en kvantitativ studiemetod använts och en enkät utformats. Enkäten skapades i Microsoft forms och skickades ut via Facebooksidan ”Svenska Truppgymnaster”. En analys har gjorts utifrån enkätsvaren som samlats in i Microsoft Forms, enkätsvaren har sedan analyserats i Microsoft Excel och Jamovi. Enkätfrågorna kategoriserades och förankrades med varandra för att analysen av studien skulle kunna besvara forskningsfrågorna. Ett X2 test genomfördes i dataprogrammet Jamovi, detta för att testa om svaren hade en statistisk signifikant skillnad i frekvens mellan svarsalternativen. Resultat: Vid analys av enkäten framkom att ledarna, oavsett utbildningsnivå, upplevde att informationen om styrketräning på Gymnastikförbundets utbildningar var måttligt tydligt (2.9 ±  0,2 på en skala från 1-5 där 5 = mycket tydlig information). X2- testet visar på att det inte finns någon signifikant skillnad på upplevelsen av senaste utbildningen baserat på vilken utbildningsnivå deltagarna har. På en ja, nej eller vet ej fråga upplevde 104 av 131 personer att de har kunskap inom styrketräning. Däremot har endast 52 personer ansett att de har kunskap om hur man ska använda styrketräning för att optimera prestationen inom det idrottsspecifika. Slutsats: Resultatet visade att truppgymnastiktränare kanske inte har den kunskap som krävs inom ämnet och att gymnastikförbundet har bristfällig information om styrketräning inom sina utbildningar, vilket lämnar utrymme för vidareutveckling från förbundets sida för att driva utvecklingen av sporten vidare. / Introduction  This study comes from a strong culture and notion in teamgym that strength training with weights is considered dangerous. The knowledge of strength training amongst coaches are inadequate. Therefore, the purpose of this study is to gather information and investigate the knowledge of strength training practices to optimally enhance performance amongst teamgym coaches.  Method A quantitative study method was used through an online questionnaire to gather the information needed. Thereafter the information was analyzed by Microsoft excel as well as jamovi for statistical analyses.  Result  The analyze showed that the participants rated the information about strength training from the gymnastics associations courses a 2.9 +- 2 out of a 1-5 scale, where 5 was very clear information given. On a yes or. No question, 104 out of 131 thought that they had knowledge about strength training. However, only 52 answered that they know how to use strength training to optimally enhance performance. Summary The overall results show that the knowledge about strength training amongst teamgym coaches are not adequate enough, and that the information from the gymnastics association courses aren’t giving the coaches the right tools to be able to coach their gymnasts regarding strength training, and therefore leaves room for improvement of these courses.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien avsåg undersöka om visualisering kan påverka eventuell nervositet och självförtroendet hos gymnaster inför tävling i truppgymnastik, samt huruvida PETTLEPmodellen kontra traditionell visualisering1 ger olika resultat. Följande frågeställningar avses besvaras genom studien: 1. Har visualisering enligt PETTLEP-modellen någon påverkan på nervositet och självförtroende inför en tävling? 2. Skiljer sig eventuell nervositet och självförtroende inför en tävling hos gymnaster beroende på om PETTLEP-modellen eller traditionell visualisering används? Metod 19 deltagare (ålder 17,09, ± 0,92) fullföljde studien. De placerades i en interventions- (IG) och en kontrollgrupp (KG) utan randomisering. IG genomgick ett PETTLEP-program (nio sessioner under tre veckor). Visualiseringen utfördes cirka 15 minuter före träning i ett rum intill hallen. IG guidades av studiens författare. KG utförde två sessioner med traditionell visualisering. I studien användes Immediate Anxiety Measurement Scale (IAMS), the Sport Imagery Ability Questionnaire (SIAQ) och en manipulationscheck som mätinstrument. Resultat En mixed ANOVA visade att den enda signifikanta skillnaden var självförtroendets påverkan, p = &gt; .05. Självförtroendets påverkan ökade från M = -0,13 till M = 2,00 för IG. Intensiteten av mental och fysisk nervositet ökade hos KG från M = 3,90 respektive M = 3,70 vid första tillfället till M = 5,20 respektive M = 4,90 vid sista tillfället. Intensiteten av fysisk nervositet och självförtroendet ökade från M = 3,87 respektive M = 3,88 till M = 4,38 respektive M = 4,50 för IG. Den mentala nervositetens påverkan ökade från första till sista tillfället för IG (M = -0,5 resp. M = 0,75). Frekvensen av mental och fysisk nervositet för KG ökade från M = 3,70 resp. M = 3,60 till M = 4,90 resp. M = 4,40. Slutsats Självförtroendets påverkan på prestationen ökade hos IG medan KG minskade. Det kan inte fastställas att studiens innehåll var den enda bidragande faktorn till resultatet. Ett flertal skillnader kunde utläsas (ej signifikanta), men trend och effektstorlek talar för en viss förändring på ett fåtal av resultaten. Således behövs mer forskning inom området. 1Traditionell visualisering, till skillnad från PETTLEP-modellen, tar inte hänsyn till neurovetenskapligt framtagna rekommendationer så som PETTLEP-modellen gör / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.