Bakgrund: Menstruationscykeln kan påverka den kvinnliga idrottaren ihennes idrottsutövande både psykiskt och fysiskt. Eftersom den kvinnligahormoncykeln pågår runt en månad, så sker hormonfluktuationer i olikafaser. Syfte: Syftet var att redogöra för vad forskningen säger om hurmenstruationscykeln kan påverka den kvinnliga styrkeatleten och ifall detgenerellt är viktigt att periodisera sin träning utifrån informationen somfinns om de kvinnliga könshormonerna och dess effekter påprestationsförmågan. Metod: En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar inkluderades efterartikelsökningar i PubMed, SPORT Discus och One Search. Resultat: Muskelstyrkan och hypertrofin kan gynnas av intensivareträning i follikelfasen, i linje med de högre östrogennivåerna. Trötthet imuskler och mental prestation kan vara nedsatt i lutealfasen i och medprogesteronets toppnivåer. Men studier har även visat på bättremuskelstyrka i lutealfasen och sämre mental prestationsförmåga ifollikelfasen. Slutsats: Prestationsförmågan i styrketräning påverkas avmenstruationscykeln, men alla effekter är individuella och aktuellforskning har inte kommit fram till ett gemensamt och generellt resultatangående ämnet.

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.