SAMMANFATTNING Bakgrund Samsjukligheten mellan diabetes typ 1 och psykisk ohälsa kan leda till ett ätstört beteende och orsaka den drabbade stort lidande och stora samhälleliga kostnader. Det är viktigt att i tid upptäcka ett ätstört beteende innan det utvecklas till en manifest ätstörning. Sjuksköterskan bör ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, symtom samt kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett befintligt ätstört beteende. Syfte Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskan kan upptäcka ett ätstört beteende hos patienter med diabetes typ 1. Metod Litteraturöversikt enligt Forsberg och Wengström (2020) inkluderande 14 kvantitativa artiklar. Resultat Resultatet visade att individer med diabetes typ 1 och ätstört beteende eller ätstörning hade högre kliniska mätvärden, högre frekvens av komplikationer med fler sjukhusvistelser, sämre psykiskt mående och var oftast av kvinnligt kön i övre tonåren. Slutsats Då samsjuklighet mellan TD1, psykisk ohälsa och ätstört beteende är vanligt bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, närvarande  symtom och kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett ätstört beteende. Nyckelord ätstörning, diabulimia, Typ 1 diabetes, ätstört beteende, samsjuklighet

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.