Global ETD Search

1	Fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning : En kvantitativ enkätundersökning med 30 amatörtränare på senior-och juniornivå i sydöstra Sverige Olsson, Amanda January 2015 (has links) Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort. Fotboll Lagsport Skador Skadeförebyggande träning Uppvärmning Utbildning
2	Dimensioner i en av samhällets små grupper : En grundad teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arena Hatfield, Michaela, Pärsdotter, Anna January 2022 (has links) Syftet med studien är att få inblick i gruppen som utövar den moderna sporten padel som ökat markant i antalet utövare i Sverige de senaste åren. Racketsporten utövas av män och kvinnor i alla åldrar och behöver inte innebära stor fysisk ansträngning. Med sin förhållandevis korta historia i landet och därmed mindre cementerade föreställningar om dess sociala form, ges ett löfte om att kunna studera relativt outforskad mark och att få fram ett grundläggande studieresultat. Vårt intresseområde som utforskas berör vardagsmotionärer som spelar padel i mixade lag av kvinnor och män. Med grundad teori som metodansats genomfördes observationer och samtal med informanter i kombination med övriga stöddata i ett närmande av det sociala sammanhanget. Resultatet i studien visar att mixpadel-spelarnas huvudangelägenhet grundar sig i att främja välmående, vilket hanteras genom kärnkategorin social drivkraft. Denna beskrivs genom temana padelkulturen, social ordning och tillgänglighet, med tillhörande underkategorier och egenskaper. Dessa utgör tillsammans en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arena. I avslutande diskussion behandlas resultatet av studien vidare kopplat till Fines (2012) studie om små grupper, specifikt i anslutning till begreppen gruppen, den sociala ordningen, normer och position samt wispy communities. Padel lagsport genus social interaktion grupp vardagsmotionärer Social Psychology Socialpsykologi
3	Effekten av submaximala Benböj på Countermovement Jump with Arm Swing : Tvärsnittsstudie på aktiva bollidrottare / The Effect of Heavy Squats on Countermovement Jump with Arm Swing : Cross- sectional study on active team sport players Kronlund, Jesper, Palm, Matilda January 2019 (has links) Introduktion: Den vertikala hoppförmågan är viktigt för prestationen inom många idrotter. Att använda sig utav komplexträning som benböj och vertikala upphopp har i tidigare forskning visats ge signifikant förbättrad kraftutveckling. Post-Activation Potentiation (PAP) är ett fysiologiskt fenomen som ökar muskelspänningen och kraftutvecklingen i de arbetande musklerna, vilket kan implementeras under komplexträning. Syftet med studien var att undersöka om idrottare inom basket, fotboll, handboll och volleyboll får en gynnsam ökning på Countermovement jump with arm swing (CMJa) om de genomför benböj med en belastning på 50% och 80% av deras estimerade eller faktiskt uppmätta 1 repetition maximum (RM) innan test av CMJa. Metod: 9 män och 2 kvinnor, ålder 20.6±3.3, 181.4±7.4 cm, vikt, 76.9±12.6 kg, deltog där samtliga deltagare var aktiva inom någon av idrotterna basket, fotboll och handboll. Testdeltagarna utförde två set tunga benböj följt av fem set CMJa på en infraröd sensor. Resultat: Resultatet visade ingen signifikant förbättring över tid i hopphöjd hos aktiva bollidrottare (p=0.98). Slutsats: Resultatet tyder på att användandet av PAP med tunga benböj inte leda till förbättrad prestation på hopphöjden vid genomförande av CMJa hos bollidrottare. Resultatet i den här studien stödjer inte tidigare forskningsresultat om att det finns en positiv skillnad på hopphöjd efter tunga benböj över tid. / Introduction: The vertical jump ability is essential for performance in many sports. The use of complex training has in previous research been shown to provide significantly improved power development. Post-Activation Potentiation (PAP) is a physical phenomenon that increases muscle tension and the force development of the working muscles which can be implemented in complex training. The purpose of this study was to investigate whether athletes in basketball, football, handball and volleyball will have a favorable increase in Countermovement jump with arm swing (CMJa) if they perform heavier squats with a load of 50% and 80% of their estimated or measured 1 repeat maximum (RM) before CMJa. Method: 9 men and 2 women, age 20.6±3.3 years, height 181.4±7.4 cm, 76.9±12.6 kg body mass participated in the study. All participants were active in one of the sports basket, football, handball or volleyball. The participants performed two set of squats followed by five set of two repetition CMJas with a five minutes rest in between. An infrared sensor MuscleLab was used to analyze the jump height. Results: The result showed no significant difference between heavy squats and jump height in CMJa over time (p=0.98). Conclusion: Squats with 50% and 80% of 1RM do not seem to improve jump height performance in CMJ on team sports players. The result in this study does not support the results in previous studies showing a positive effect of heavy squats on maximal jump height. Team sports Vertical Jump Complex training Lagsport Vertikalhopp Komplexträning Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
4	Sportens nyhetsvärdering i kvällspress : -vilka kriterier gör att en sporthändelse platsar på Aftonbladets och Expressens sportsidor? Strandlund, Sara, Strömgren, Katarina January 2009 (has links) <p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik.</p><p>Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.</p><p> </p> nyhetsvärdering sport kvällstidningar Aftonbladet Expressen lagsport individuell sport kvinnor hvitfelts nyhetsvärderingsformel
5	Sportens nyhetsvärdering i kvällspress : -vilka kriterier gör att en sporthändelse platsar på Aftonbladets och Expressens sportsidor? Strandlund, Sara, Strömgren, Katarina January 2009 (has links) Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik. Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige. nyhetsvärdering sport kvällstidningar Aftonbladet Expressen lagsport individuell sport kvinnor hvitfelts nyhetsvärderingsformel
6	Dodgeballspelare och psykisk hälsa under COVID-19 : En tvärsnittsstudie i England och Sverige / Dodgeball players and mental health during COVID-19 : A cross-sectional study in England and Sweden Ruck, Nathalie January 2021 (has links) Introduktion: Fysisk aktivitet är en friskfaktor för psykisk hälsa och COVID-19 har bidragit till att aktiviteter för vuxna atleter har ställts in till viss mån. Elitatleter har kunnat utöva sina sporter. Men dodgeballspelare klassificeras inte som elit trots att de representerar sina nationer i Europeiska Mästerskapen i Dodgeball och har därför inte kunnat spela i samma omfattning till följd av restriktioner och rekommendationer. Syfte: Syftet med tvärsnittsstudien var att jämföra påverkan som strikta COVID-19 restriktioner i England med de rekommendationer som gavs i Sverige mellan april 2020 och mars 2021 med hänsyn till självrapporterad mental hälsa hos dodgeballspelare, 20–35 år tävlande på internationell nivå. Metod: En jämförande tvärsnittsenkätstudie utfördes genom ett bekvämlighetsurval av n=22 engelska atleter och n=15 svenska atleter i åldrarna 20 till 35 år för att undersöka huruvida avsaknad av dodgeball bidragit till sämre mental hälsa. Data analyserades genom chitvå-tester i Microsoft Excel. Resultat: Det fanns inga statistiska samband mellan atleternas mentala hälsa och avsaknad av att spela dodgeball. Männen påvisade större ökning av ångestkänslor under april 2020 och mars 2021 jämfört med kvinnor. Slutsats: Manliga atleter påvisade en ökning av ångestkänslor under utbrottet av COVID-19, vilket skulle behöva utredas närmare för att klargöra varför. / Introduction: Physical activity is a preventative factor for mental health and during COVID-19 adult athletes have experienced a lot of their sports activities cancelled. Elite sports have been able to continue. However, dodgeball athletes representing their nation at events such as Dodgeball European Championships do not qualify as elite athletes and have therefore not been able to play to a certain extent due to restrictions and recommendations. Aim: This cross-sectional study aimed to compare the impact of strict COVID-19 restrictions in England and the recommendations given in Sweden between April 2020 and March 2021 on self-reported mental health among dodgeball players aged 20-35 competing at an international level. Method: A cross-sectional study survey was conducted through convenience sampling of n=22 English athletes and n=15 Swedish athletes aged 20 to 35 years old to conclude whether the lack of dodgeball had contributed to worse mental health. The data were analysed using chi-square in Microsoft Excel. Results: There were no statistical correlations between mental health and lack of playing dodgeball. Men did show increased feelings of anxiety in comparison with women between the period of April 2020 and March 2021. Conclusion: Male athletes showed increased feelings of anxiousness during the outbreak of COVID-19, there should be some investigations to figure out why. COVID-19 Dodgeball Lagsport Psykisk hälsa COVID-19 Dodgeball Mental health Team sports
7	Football Players Social Identities and their Influence on Precompetitive Group-Based Emotions Johansson, Robin, Rydberg Heland, Kim January 2021 (has links) Introduction: Precompetitive emotions are important for team functioning, performance and satisfaction of being a team member. Social identity constitutes a necessary base for positive emotions (Lindwall et al., 2016). Limited research calls for further examination of the intensity and the directionality of precompetitive group-based emotions in team performance and the influence of different targets of social identity. Objective: To examine two levels of social identities and their influence on precompetitive group-based emotions and perceived directionality. Methods: Seventy-one Swedish senior football players (Mage = 25.35 ± 5.50 years of age) including both males (n = 36; Mage = 27.53 ± 5.63 years of age) and females (n = 35; Mage = 23.11 ± 4.40 years of age), completed an online survey including measurements of identification (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a) and I-PANAS (Thompson, 2007), with the additional inclusion of the direction scale (Jones & Swain, 1992). Results: Identification as a football player influenced precompetitive positive emotions (PE) toward opponents. Precompetitive PE toward both teammates and opponents showed a tendency to be facilitative for performance. Findings also showed gender differences for identification as a football player, precompetitive PE toward teammates and directionality of precompetitive PE and NE toward teammates. Conclusions: The present study further extends the importance of identification and group-based emotions in team sports and how group-based emotions affect team sport athletes. Coaches might adjust their communication to enhance identification of the team before and during competition and ultimately increase team performances. / Introduktion: Emotioner innan tävling är viktiga för lagets funktion, prestation och tillfredsställelse med att vara en medlem i laget. Social identitet är en nödvändig bas för positiva emotioner (Lindwall et al., 2016). Då det endast finns begränsad forskning krävs ytterligare undersökning av intensiteten och riktningen av grupp-baserade emotioner innan tävling i lagprestationer och dess påverkan av olika nivåer av social identitet. Syfte: Att undersöka två nivåer av sociala identiteter och deras inflytande på grupp-baserade emotioner innan tävling och dess riktning (påverkan) för prestation. Metod: Sjuttioen svenska seniorfotbollsspelare (Målder = 25.35 ± 5.50 år) med både män (n = 36; Målder = 27.53 ± 5.63 år) och kvinnor (n = 35; Målder = 23.11 ± 4.40 år) genomförde en online enkät innehållande mätningar av identifiering (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a), I-PANAS (Thompson, 2007) med den extra riktningsskalan (Jones & Swain, 1992). Resultat: Identifiering som fotbollsspelare påverkade positiva emotioner (PE) innan tävling mot motståndare. PE gentemot både lagkamrater och motståndare visade en tendens att främja prestation. Resultaten visade också könsskillnader för identifiering som fotbollsspelare, PE gentemot lagkamrater och riktning för PE och NE gentemot lagkamrater. Slutsats: Den aktuella studien utökar betydelsen av identifikation och grupp-baserade emotioner i lagidrotter och hur grupp-baserade emotioner påverkar lagidrottare. Tränare skulle kunna anpassa sin kommunikation för att höja lagidentifiering före och under tävling och slutligen förbättra lagprestation. Affective states directionality of affect gender differences intergroup emotions social identity team sports Affektiva tillstånd intergrupp emotioner könsskillnader lagsport riktning av affekt social identitet Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap Psychology Psykologi
8	Framgångsfaktorer i en svensk talangutvecklingsmiljö : En kvalitativ fallstudie av handbollens talangutvecklingsmiljö ur ett holistiskt ekologiskt perspektiv / Successfactors in a swedish talent development environment : A qualitative study, conducted in a Swedish handball club, about success factors in the talent development environment Johannesson, Christian January 2015 (has links) Genom att tillämpa en fallstudiedesign undersöker denna studie en talangutvecklingsmiljö inom lagidrotten handboll. Studiens syfte är att studera den interaktion och dynamiska process som sker mellan spelare, tränare och andra signifikanta personer i en svensk talangutvecklingsmiljö. Studiens teoretiska ramverk är Henrikens (2010) modeller för att studera framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer och dokumentanalys. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan den undersökta handbollsmiljön och framgångsrika talangutvecklingsmiljöer från andra studier. / By using a case study design this a talent development environment in the team sport of handball. The aim of the study is to examine the interaction and dynamic process between players, coaches and significant others in a Swedish talent development environment. The theoretical framework is Henriksen (2010) working models for studying talent development environment. This study has a qualitative research strategy in the form of interviews and document analysis. The results show similarities with the environment in the handball club and successful talent development environment from other case studies. Talent development environment success factors talent development sport environment handball teamsport qualitative study interviews document analysis case study ATDE working model ESF working model micro environment macro environment holistic ecologic Talentudviklingmiljø succesfaktorer talent udvikling sportslige miljø håndbold holdsport kvalitativ undersøgelse interviews dokumentanalyse case study ATDE ESF micro miljø macro miljø Talangutvecklingsmiljö framgångsfaktorer talangutveckling idrottsmiljö handboll lagidrott kvalitativ studie intervju dokumentanalys fallstudie ATDE ESF micro miljö macro miljö holistisk ekologisk Talentutviklingsmiljø suksessfaktorer talent utvikling sportslig miljø håndball lagsport kvalitativ studie intervjuer dokumentanalyse case study ATDE ESF micro miljø macro miljø

Search results