No description available.

<p>Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt. I båda fallen tror vi mottagandet av budskapet mestadels beror på psykografiska och personliga egenskaper hos målgruppen. Avsaknad på relevant uppföljningsarbete, konkreta mål, och psykografiskt valda målgrupper är indikatorer på att kampanjerna mer bör ses som kommersiella produktioner än som hälsokommunikation. Båda företagens kampanjarbete följer marknadsstrategier, men däremot inte rutiner för utarbetad hälsokommunikation. Reklambyrån har fått stort ansvar i budskapsformuleringen för båda filmerna. För Rus valdes huvudproblematiken utifrån vad kreatörerna ansåg som vanliga problem för berusningsdrickande. Reklambyrån tillsammans med Systembolaget och IQ menar att Rus och Festen är lyckade kampanjer i egenskap av genomslag. Vi kan se att kampanjernas effekt i båda fallen har upphöjts till kampanjens effektivitet, d.v.s. att uppmärksamhet automatiskt innebär framgång för aktörerna</p>

Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt. I båda fallen tror vi mottagandet av budskapet mestadels beror på psykografiska och personliga egenskaper hos målgruppen. Avsaknad på relevant uppföljningsarbete, konkreta mål, och psykografiskt valda målgrupper är indikatorer på att kampanjerna mer bör ses som kommersiella produktioner än som hälsokommunikation. Båda företagens kampanjarbete följer marknadsstrategier, men däremot inte rutiner för utarbetad hälsokommunikation. Reklambyrån har fått stort ansvar i budskapsformuleringen för båda filmerna. För Rus valdes huvudproblematiken utifrån vad kreatörerna ansåg som vanliga problem för berusningsdrickande. Reklambyrån tillsammans med Systembolaget och IQ menar att Rus och Festen är lyckade kampanjer i egenskap av genomslag. Vi kan se att kampanjernas effekt i båda fallen har upphöjts till kampanjens effektivitet, d.v.s. att uppmärksamhet automatiskt innebär framgång för aktörerna

Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter. Både kvantitativ och kvalitativ analys används som metod.  Materialet som undersöks är blogginlägg från 2013 på Kostdoktorn.se. 157 inlägg har tematiserats och analyserats. Tre teman syftar direkt till att påverka och handlar om att 1) framhäva LCHF genom att hänvisa till forskningsstudier 2) framhäva LCHF genom andra exempel, som personer som gått ner i vikt 2) gå till angrepp på etablerade kostråd samt kolhydrater. Sex blogginlägg har genomgått en argumentationsanalys med stöd av retorik. Inläggens kommentarer har analyserats som ”positiva”, ”negativa” eller ”neutrala”.  Undersökningen visar att det finns en kommunikationsstrategi som grundar sig retoriskt på logos eller pathos, det vill säga förnufts- eller känsloargument. Argumentationstekniken är varierande, ibland backas påståenden upp på ett trovärdigt sätt och ibland backas de inte upp alls. Kostdoktorn använder sig av en kumulativ strategi, vilket innebär att han bygger långsiktig kommunikation med många små budskap, vilket kan tänkas ge stor effekt.  Analysen av kommentarerna visar att stödet för Kostdoktorns budskap är mycket stort och hängivet. Men det är också tydligt att det inte rör sig om en fri diskussion – snarare är det ett effektivt verktyg för att mobilisera likasinnade. Kommentarsfälten ger en falsk bild av åsiktsklimatet i samhället och sannolikt även för läsarna som helhet.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion. Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden. Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser. Vidare kan vi se hur Spola Kröken startade en nationell subkultur för ungdomarna att ta till sig där de även kommunicerade livsstilen om ett hälsosamt leverne där avstånd från alkohol och mycket träning präglade livsstilen. Festmetoden däremot skapade till viss del en subkultur för de ungdomar som valde ”att ha som roligast” med mindre alkohol. Framförallt vände de sig till individen i form av en förstående förmyndarroll där individens egna val står i fokus. I Spola Kröken däremot ser vi hur staten istället intar en auktoritär förmyndarroll och ger order. Resultatet är svårt att generalisera då jag enbart undersökt två statliga kampanjer i Sverige under två tidsperioder och inte undersökt kampanjerna i dess helhet. Dock kan jag uttala mig om de två specifika kampanjerna. Likväl har validiteten ej påverkats då metod är väl förklarad och analysen är repeterbar för andra forskare. Reliabiliteten kan ha påverkats då jag som student vid JMK redan har en vana att undersöka och analysera olika typer av mediematerial och se mönster i dem. Jag har därmed en förförståelse och andra referensramar än vad den tilltänkta mottagaren för bägge kampanjerna troligtvis har.

Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål. Studiens huvudfråga undersöks genom en kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys. Huvudresultaten visar att debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak till att medierna satte HPV-vaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället. Detta är omvärldsfaktorer som kan ha förstärkt hälsorisken med HPV-vaccinet och gjort att diskursen ser ut som den gör.

Background: According to Stockholm’s Public Health report refugees have lowest selfreported health and there are indicators of inadequate access to health care. All asylum seekers are offered a health assessment opportunity which less than half of them utilize. To address health problems within the group Stockholm County decided to extend an educational program for those who receive residence permit, with 12 hours health communication. Uppsala University was given the responsibility to evaluation the initiative.   Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of the involved officials of the initiative, the pros and cons of the initiative and areas of improvement.   Method: The data for this study was collect through semi-structured interviews with three different categories of officials. The collected data was analyzed using content analysis.   Results: One of the key benefits of the initiative was that it helped participants use health care. The partnership was perceived as successful because of the good communication. The officials expressed challenges regarding the length of the health communication and the struggle to meet the participant’s needs.    Conclusion: This study shows that the initiative addressed some of the barriers migrants face regarding utilizing health care. The partnership was success due to factors similar to those for other successful health promotion projects and partnerships. The challenges related to the length of the programme, which can be attributed to poor initial analysis of the problem, is together with linkage of the initiative areas of improvement. / Bakgrund: Enligt folkhälsorapporten Stockholm lider gruppen flyktingar av ohälsa och det finns indikatorer för bristande tillgång till vården. Hälsoundersökningar erbjuds till alla asylsökande men mindre än hälften av dem utnyttjar det. I Stockholms län har man beslutat att utöka samhällsorinteringen, som är obligatoriskt för de som har fått upphållstillstånd, med 12 timmar hälsokommunikation för att behandla ohälsa. Uppsala Universitet har fått ansvar för utvärderingen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa genomförandet av den utökade samhällsorienteringeni Stockholms län, för- och nackdelar samt förbättringsområden ur tjänstemännens perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ design där semi-strukturerade intervjuer med tre olika grupper av tjänstemän i samverkansprojektet användes för att samla in data. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.  Resultat: En av de upplevda fördelarna med insatsen är att man har lyckats hjälpa deltagarna att använda sig av hälso- och sjukvården. Samverkan upplevs ha varit framgångsrikt tack vara bland annat bra kommunikation. Hälsokommunikationens längd är en av utmaningarna man har haft i projektet, där man har haft svårigheter att tillgodose deltagarnas behov inom tidsramen.    Slutsats: Enligt studien upplever tjänstemännen att man med insatsen behandlat en del barriärer som nyanlända möter. Samverkan upplevs ha varit framgångsrik tack vare faktorer så som bra kommunikation som även varit framgångsfaktorer för likande samverkan. Problemet med hälsokommunikationens längd kan bero på en bristfällig initial analys vilket är tillsammans med förankringsarbetet förbättringsområden för samverkan.

mHealth – Mobile phones in HIV prevention in Uganda by Axel Salomonsson Abstract The use of ”new”  interactive media like the Internet and cell phones in health education is not an entirely new phenomenon and studies shows promising results from such information campaigns in developed countries[1]. In the area of HIV/AIDS prevention, however, no scientific studies have been made on the effects of mobile phone-based information campaigns in developing countries. This study can therefore be seen as a pilot study in this area. As mobile phone ownership has multiplied in Africa over the last decade, it has become one of the most reliable mediums for mass communication about health issues. This is a case study of one HIV/AIDS prevention campaign from 2009, where two NGO’s used a multiple choice SMS quiz to ask questions about HIV/AIDS to ten thousand mobile phone owners in the Arua region in North-Western Uganda. The targeted population could send their answers back and win prizes. They were also encouraged to seek out HIV counseling and testing services at a local clinic. By using a qualitative method consisting of a literature study combined with semi-structured interviews with the people who organized the intervention, as well as with respondents to the SMS quiz , the effectiveness and future potential of using mobile phones in HIV prevention in the East African setting are examined. Additional qualitative interviews with a number of experts from the Ugandan telecom sector, the Ugandan Ministry of Health, and an HIV/AIDS researcher from Makerere University in Kampala was also conducted in order to get a better understanding of the context in which this HIV prevention intervention was implemented. The results show that mobile phones are a feasible medium in HIV prevention, and that it offers an additional channel for information dissemination. By allowing two-way communication, the audience is empowered to participate in the exchange of information, which seems to have a positive effect on attitude and behavior change. Further, by receiving answers via SMS from the targeted population, the mobile can at the same time be used as a monitoring and evaluation tool for measuring knowledge levels on different topics. This information can then help to tailor HIV prevention messages in future campaigns. [1] See Bull, S: Internet and other computer technology-based interventions for STD/HIV prevention, in  Communication Perspectives on HIV/AIDS for the 21st Century. Edgar et al. 2008.

Sverige har under många decennier sett en minskning av tuberkulos (TBC), men infektionen har kontinuerligt ökat från 2003. Majoriteten av TBC-fallen är personer som är födda utanför Sverige. Hälsotillståndet har förbättrats i Sverige men det finns fortfarande problem. Kommunikationen mellan flyktingar och sjukvårdsspecialister är bristande idag, vilket resulterar att endast ett fåtal genomgår hälsokontroller. Detta kan leda till en ökning av infektioner och sjukdomar i Sverige. Denna studie undersöker hur hälsokommunikationen idag fungerar mellan den svenska sjukvården, nyanlända immigranter, asylsökande och flyktingar, samt vilken typ av vård som finns tillgänglig för flyktingar med hög risk för att utveckla TBC. Specifikt syftar studien till att förstå på vilket sätt kommunikation brister på samt analysera vilka sätt det finns för att en reducering av TBC i Sverige ska kunna ske och hur kommunikationen kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor. Baserat på de intervjuer och sekundära källor som genomförts i studien dras slutsatsen att trots att den svenska sjukvården utvecklas positivt så finns det en hel del brister - hälsokommunikation är bristande idag mellan nyanlända flyktingar, sjukvårdspersonal och myndigheter. En av huvudorsakerna som informanterna i studien nämnt är språket, mycket av det som skrivs och sägs är på svenska. Det är viktigt att en mer välfungerad hälsokommunikation utvecklas mellan de nyanlända flyktingarna, sjukvårdspersonal och myndigheterna för att det ska kunna underlättas för flyktingar att söka vård och samarbeta med sjukvårdspersonal med deras arbete för att kunna förhindra spridning av TBC och andra sjukdomar och infektioner i Sverige. / Sweden has for many decades witnessed a decrease of the spread of tuberculosis (TB), but between the years of 2003-2012 a new pattern has emerged with refugees carrying TB entering the country and contributing to a situation where the infection has slowly begun to spread again. The communication between the refugees and the health professionals has been inefficient, which inevitably results in fewer refugees undergoing health examinations. This in turn can lead to an increase of infections and diseases. The purpose of this study is to examine the current health communication between Swedish health professionals and immigrants, asylum seekers and refugees, and to give an overview of what type of health care currently exist for refugees with a high risk of TB. This is done to understand what is missing in the communication process, what has been done in order to improve the situation, and how it can be further improved in order to prevent TB. In order to fulfill the purpose of this study, a qualitative method has been used combining text analysis of interviews and secondary sources. This study has shown based on the interviews and secondary sources that the Swedish prevention work regarding TB is developing positively in general, but the communication between newly arrived refugees, health professionals and authorities in Sweden is lacking due to the fact that most of what is written and said in this communication process is in Swedish. This makes it difficult for the refugees to understand what is communicated and is stated as one of the main reasons why many refugees do not undergo health examinations, combined with the lack of awareness. Therefore a better functioning health communication between refugees, authorities and health professionals is required to support refugees seeking health care, as well as co-operating with health professionals to prevent the spread of not only TB but other infections and diseases in Sweden.