I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion. Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden. Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser. Vidare kan vi se hur Spola Kröken startade en nationell subkultur för ungdomarna att ta till sig där de även kommunicerade livsstilen om ett hälsosamt leverne där avstånd från alkohol och mycket träning präglade livsstilen. Festmetoden däremot skapade till viss del en subkultur för de ungdomar som valde ”att ha som roligast” med mindre alkohol. Framförallt vände de sig till individen i form av en förstående förmyndarroll där individens egna val står i fokus. I Spola Kröken däremot ser vi hur staten istället intar en auktoritär förmyndarroll och ger order. Resultatet är svårt att generalisera då jag enbart undersökt två statliga kampanjer i Sverige under två tidsperioder och inte undersökt kampanjerna i dess helhet. Dock kan jag uttala mig om de två specifika kampanjerna. Likväl har validiteten ej påverkats då metod är väl förklarad och analysen är repeterbar för andra forskare. Reliabiliteten kan ha påverkats då jag som student vid JMK redan har en vana att undersöka och analysera olika typer av mediematerial och se mönster i dem. Jag har därmed en förförståelse och andra referensramar än vad den tilltänkta mottagaren för bägge kampanjerna troligtvis har.