Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna är kvalitetsgranskade med hjälp av en granskningsmall modifierad utifrån Forsberg och Wengström, (2008) samt Willman Stoltz och Bahtsevani, (2011). Inkluderade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Humor visade sig vara betydelsefullt för kommunikation, en lättare och mer hanterbar situation, skapandet av en behaglig relation, överlevnad, identitet, skydd och en positiv förändring. Det framkom även att humor kan betyda en känsla av plikt samt att humor inte alltid har någon betydelse. Slutsats: Humor och skratt kan göra livet lite lättare och kan vara betydelsefullt vid vård av cancersjuka patienter.

Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestämning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod är skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremål för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga påverkar sinnesstämningen och kreativitet, om kvinnor och män påverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfälle på en vårdcentral som var försöksgrupp och en annan vårdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstämningsfrågeformulär. Inga signifikanta skillnader påvisades varken mellan skrattyoga och sinnesstämning, kreativitet eller genus. Dock påvisades korrelation mellan sinnesstämning och kreativitet.

The paper explores laughter as a specific psycho-physical mode of expression. It takes its main background from the anthropological philosophy and its notion of man as an eccentric creature. Regarding the topic of the unity of the person with his bodily existence, Helmut Plessners conception ´eccentricity´, is central for this investigation. One presupposition is that laughing, together with crying, when it comes to the nature of expression, are exceptional bodily phenomena, emanating from deep emotional-physical sources. Another is that laughter, in the light of its unique characteristics, might have important things to tell us regarding our being in the world. Bodily phenomenon, like tickling and playfulness can make us laugh, as well as cultural phenomenon like different forms of humor and comedy. But regardless of the setting of what provokes us to laughter, it has its place and its expression in and of the body.  As a psycho-physical phenomenon, laughter has something to say about our human ambiguity, our existence on the threshold between Körper and Leib, (flesh and body). That is also a focus for this paper. The great full-hearted laughter has a message to the person who laughs.  Questions are also raised concerning the ability or disability of laughter and what consequences may follow in either case.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen. Konstruktionen kommunicerar idéer om klass och gör det framförallt genom ett avvikande från normer som standardiserats av medelklassen.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad. Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen? Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt. Humorn kan i sig utgöra en prognostisk indikator. Men den kan också utgöra hindrande försvar. Att bjuda in patienten till det humoristiska ställer krav på försiktighet, kan röra en fråga om överlevnad, kan uttryckas som klarifiering och slutligen utgöra ett förhållningssätt som kan internaliseras. Diskussion: Humor kan utgöra en mycket verksam och utvecklande del i terapin där patienten genom humor kan utvecklas i riktning mot ökad öppenhet, frihet och rörlighet vilket möjliggör distans och ökad reflektionsförmåga och därmed handlingsutrymme och möjlighet till insikt och i slutändan förändring. Patienten ingår också härigenom i ett sammanhang med sin egen och andras död och livsvillkor. En terapeut med sinne för humor och med god självkännedom kan med hjälp av bl.a. klarifieringar och gemensamma ordlösa tolkningar skapa något som utgör i sanning ett lekområde värt namnet. / Introduction: Humor, joy and laughter have been as prominent in human life as in literature, theater and the arts since the beginning of civilization, just as the sorrow and the tragic. The same can not be said for psychotherapy. Attention to the function of humor in the therapeutic treatment has been extremely limited. Research questions: What meaning has humor when expressed in the psychotherapeutic context and process? Method: The study is qualitative. Five psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews which are then analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutic approach. Results: Humor in therapy can open up your world, giving a sense of community, provide approaches to death and give insight. The humor can itself be a prognostic indicator. But it can also be prohibitive defense. Inviting the patient to the humorous requires caution, can be a matter of survival, can be expressed as clarification, and finally provide an approach that can be internalized. Discussion: Humor can be a very active and challenging part of the therapy where the patient through humor can be developed in the direction of greater openness, freedom and mobility which allows for distance and increased reflectivity and thus room for maneuver and ability for insight and ultimately change. The patient is also included herein through in a context of their own and others dead and living conditions. A therapist with a sense of humor and with good self-knowledge can, with the help of clarification and joint nonverbal interpretations, create something that represents truly a play space worthy of the name.

Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension".

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes. Enkäten bestod av frågor om skratt, stress,social tillvaro och upplevelser av att skratta. ​Syfte:​ Syftet med studien var att undersöka hurskratt påverkar universitetsstudenters upplevda stressnivå samt jämföra skillnaden mellan mänoch kvinnor. Sammanlagt deltog 230 studenter. ​Metod:​ Data från enkätundersökningenanalyserades genom oparad t-test samt deskriptiv statistik som presenterades med hjälp av graferoch tabeller. Jämförelse mellan könen analyserades i Graphpad Prism 8. ​Resultat:​ Resultatet avstudien visade på att de flesta universitetsstudenter har kännedom om hur skrattet påverkar derasstressnivå och hälsa på olika plan. Vikten av att skratta och ha roligt ensam och tillsammans medandra är något de flesta var medvetna om och värdesätter. Enligt resultatet så kan skratt användassom ett verktyg inom hälsopromotion för att minska stressnivån och bibehålla hälsan, med hjälpav något som redan är en positiv del i människors liv. Studien visar på att det finns signifikantaskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor ansåg att det var viktigare att skratta, de blevlyckligare av att skratta och de skrattade oftare inombords (P<0.05). Männen skratta oftareensamma (P<0.05). Universitetsstudenter har ofta roligt med sina kurskamrater och anser detsom en viktig del för deras välmående.

Background: Humour is a quality human have to see fun things, accept and understand things in the environment that isn’t complete. Through research, humor has proven to have positive effects in children’s nursing care. Aim: The aim of the study was to describe humors meaning in nursing care in the relation between nursing staff and adult patients. Method: The design of this literature study was a descriptive design based on 12 scientific articles. Main result: Humour was used by patients as a support in different ways and affected the relationship with the nursing staff in a positive way. The nursing staff described humour as a tool in their work and that needs to individualize. There was moment when both nursing staff and patients found humour inappropriate. Conclusion: Humor is perceived to be an important part of the nursing work and has a positive impact in the interaction between healthcare staff and the patient. It is important that nurses and healthcare professionals have knowledge of and can adapt the use of humor based on the individual, the situation and the patient's background in order to avoid that the humor has the opposite effect.

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet. Denna uppsats är en litteraturgranskning med kvalitativ ansats. Analysen av tretton artiklar om patienters och vårdpersonals upplevelser av humor och dess funktioner har resulterat i fem teman; interaktion, känsloutbyte, välbefinnande, det existentiella samt praktiska och konkreta metoder. Humor fyller viktiga funktioner för människan i allmänhet och för omvårdnad i synnerhet. Humor skapar gemenskap, tillit och ökar följsamheten. Humor underlättar känsloyttringar av många slag och kan vara en hjälp att se mening i tillvaron och hitta lösningar i svåra situationer. För vårdlaget kan humor svetsa samman och stärka samarbetet på samma sätt som för patienten. Att inbjuda med ett leende, att använda sig själv som instrument för humor, att skoja om sina egna tillkortakommanden och att våga bjuda på sig själv är bra råd för den som vill använda humor mer medvetet. Att veta att sorgen och tårarna kan finnas nära och att vara lyhörd, är viktig kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.