Uppsatsen är en litteraturstudie med fokus på psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som möjliggör förståelse av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat på den metod Heidi Ahonen-Eerikäinen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp. Temat kollektiva musikaliska bilder analyserar hur musikaliska bilder kan fungera i en terapigrupp. Temat projektiva identifikationer beskriver musikens projektiva roll i en musikte- rapigrupp. Diskussionen behandlar terapeutiska implikationer av musikens hål- lande och terapeutiska kvaliteter i en terapigrupp, samt problematiserar olika teo- retikers uppfattning av vad ett psykodynamisk och psykoanalytiskt perspektiv kan innebära i en musikterapeutisk kontext.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsår, kön och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen är att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade på KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt förhållningssätt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; öppet, flexibelt och personligt vilka går att härleda till det som benämns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen. Utöver detta använder sig de tre musikterapeuterna även av andra teoribildningar för att beskriva sina förhållningssätt.

Antalet personer med diagnosen depression ökar och kommer inom några år att vara den näst största folksjukdomen i världen ur handikappande synpunkt. I Sverige räknar Socialstyrelsen med att fem procent av befolkningen någon gång under sin livstid drabbas av depression. Som verksam psykodynamiskt inriktad terapeut är det idag extra viktigt att ha vetenskapligt stöd för sitt arbete då det återkommande framförs åsikter om att andra terapiinriktningar är effektivare. Uppsatsen visar några utvecklingsteoretiska exempel som grund för psykodynamiska inriktad terapi. Den innehåller också en kvalitativ studie som redovisar resultatet av några verksamma psykodynamiskt inriktade terapeuters fokus vid behandling av depression. Resultatet visar att psykodynamiskt utbildade terapeuter tror på och fokuserar på det de har fått utbildning i. De dagtingar inte med sin förvärvade kunskap genom att ställa upp på kortare terapier eller på former man inte har utbildning i eller tror på. Sammantaget bekräftar man att det främst är kvinnor som söker behandling för depression men att man tror att mängden män som lider av depression är lika stor. Männens sätt att förhålla sig till sina bekymmer tror man uttrycker sig på annat sätt. Överlag ger ingen terapeut uttryck för att det spelar någon roll vilket kön man tillhör för behandlingens resultat utan att det mer beror på personerna och relationen mellan terapeut och patient.

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat. Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år. Däremot har bara 30 % uppgett att de varit i kontakt med barnpsykiatri. En stor del av gruppen - 65 % - har inte haft kontakt med polis eller rättsväsendet och endast sju procent uppger att dom har avkunnats i de mål där patienten varit målsäganden. Patienterna har fyllt i självskattningsformulär före och efter behandling samt en behandlings­utvärdering. En journalstudie är också genomförd för att se hur stor del av patienterna som återkommer till psykiatrisk behandling inom ett år efter avslutad behandling. Själv­skatt­ningarna visar att patientgruppen före behandling har betydligt mer symtom än jämförelse­grupper, lägre känsla av sammanhang och låg hälsorelaterad livskvalitet, med bland annat kroppssmärta och nedsättning av den fysiska funktionen. Vid självskattningar efter behand­ling framgår att patienterna förbättras avsevärt, även de patienter som genomgått tidsbegrän­sade behandlingar. Ungefär 90 % av patienterna är nöjda med behandlingen och upplever att de blivit förbättrade. Journalstudien visar att av de patienter som enbart fått behandling i ASTA-teamet har 77 % inte sökt ny psykiatrikontakt ett år efter behandlings­avslutning. Slutsatser som kan dras är att patienter med psykiatrisk problematik kopplad till en historia av sexuella övergrepp har stora psykiska problem men förbättras i ASTA-teamets behandling, och att behandlingseffekten leder till att patienterna i stor utsträckning klarar sig utan stöd från psykiatrin upp till ett år efter avslutad behandling.

In the literature it is not possible to find something about Swedish UN Military Observers (MO) experience of life is changing after their service. The aim of this study was to investigate if this has happened. The selection is of type “snowball”. Interviews were made with twelve MO by telephone, both male and female. Included was the question: Have your attitude towards life changed after your service? ”. Of the answers were done qualitative content analyses. In this process was found that you can categorise the answers in four categories: Development, humility, gratitude and frustration. All of the interviewed have mentioned at least one of the categories, most two, usually. It is possible to link these changes to the crisis and development theory. During the service the MO is going through a development crisis which results in these changes. The meaning of the study is that serving as an MO have changed there attitude towards life.

I uppsatsen undersöks sex psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters uppfattningar om tongivande processer bakom psykiatrins utformning. Psykoterapeuterna är verksamma inom psykiatrin i Stockholm. Studien vill belysa om, och i så fall hur, processerna påverkar den psykodynamiska psykoterapins plats i psykiatrin. Studien har en kvalitativ ansats, och bygger på semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkter är beskrivningar av psykiatrins historia samt av psykiatrins utformning idag. Utgångspunkt är också forskning kring hur organisationsförändringar upplevs av personal inom psykiatrin. Nyinstitutionell organisationsteori appliceras för analys. Resultatet pekar på ett antal processer vilka en majoritet av informanterna gemensamt beskriver som starka. En tongivande process är införandet av organisatoriska strukturer från ledningssystemet New Public Management (NPM), en annan är privatiseringen av psykiatrin. Som ledord för psykiatrins reformer beskrivs ökad valfrihet för patienten. De intervjuade upplever att psykiatrin på många sätt är toppstyrd. Den har ett stort fokus på evidensstark forskning, men också på effektivitet, tidsbesparing och ekonomi. Ersättningssystemet beskrivs som en mycket styrande process. Flera av informanterna ser som bakomliggande processer ett ökat användande av psykiatrisk vård, att människor efterfrågar snabb hjälp och även diagnoser. De beskriver att psykiatrin nu är ett medicinskt fält, och alla informanter diskuterar huruvida läkemedelsindustrin är involverad i de olika processerna. Utöver detta framhålls dels Socialstyrelsens riktlinjer, där evidensbaserad psykoterapi samt läkemedelsanvändning är primära rekommendationer, samt enskilda tongivande personer, sk lobbyister. Alla processer beskrivs leda till att den psykodynamiska psykoterapins plats i psykiatrin krympt, och att metoden är förhållandevis marginaliserad ibland psykiatrins erbjudanden. Studien pekar på att förändringar av psykiatrins organisering åtminstone bör övervägas, mot en ökad mångfald och en ökad långsiktighet i dess insatser.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen. KBT-klienter upplevde mer av gemensamma faktorer än PDT-klienter. PDT-klienter skiljde ut PDT- och KBT-processer tydligare än KBT-klienter. Båda instrumenten föreföll i viss mån mäta såväl specifika faktorer som gemensamma faktorer. Ålder, kön och längd på terapin visade sig inte ha någon större betydelse. Att studenterna var nybörjare inom psykoterapi samt utbildas i båda terapiinriktningarna kan ha haft betydelse för utfallet liksom undersökningsgruppens eventuella tidigare erfarenhet av psykoterapi. En mer tydlig profilering avseende såväl klienter som studenter och ett mer enhetligt tillvägagångssätt skulle kunna medföra en bättre utvärdering av instrumenten.

<p>Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet. Fokusarbete och avslutning har upplevts svårast. Korttidsterapin uppfattas passa dagens föräldrar. Föräldrarna menade att terapeuterna sett och förstått hela familjen och snabbt kunnat identifiera barnens behov. Föräldrarna upplevde de egna samtalen som givande dock utan att riktigt ha uppfattat fokus. Majoriteten av föräldrarna uppskattade det tidsbestämda upplägget. Samtliga föräldrar kunde tänka sig att rekommendera metoden till andra familjer. Studien indikerar att metoden kan gynnas av ytterligare metodutveckling gällande fokusarbete, föräldrasamtal och målsättning.</p>

Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet. Fokusarbete och avslutning har upplevts svårast. Korttidsterapin uppfattas passa dagens föräldrar. Föräldrarna menade att terapeuterna sett och förstått hela familjen och snabbt kunnat identifiera barnens behov. Föräldrarna upplevde de egna samtalen som givande dock utan att riktigt ha uppfattat fokus. Majoriteten av föräldrarna uppskattade det tidsbestämda upplägget. Samtliga föräldrar kunde tänka sig att rekommendera metoden till andra familjer. Studien indikerar att metoden kan gynnas av ytterligare metodutveckling gällande fokusarbete, föräldrasamtal och målsättning.

Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor. Psykodynamiskt uttryckt har de alla mer eller mindre ett falskt själv eftersom de hela livet anpassat sig till andra, det sanna självet har inte fått något utrymme. Det går även tydligt att se att deras anknytning är otrygg, ängslig med inslag av avståndstagande.