<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>

<p>På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.</p>

<p>Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.</p>

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen. Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna. Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2. På vilket sätt är perspektiven relevanta vid analysen av en klient med social multiproblematik inom ramen för socialt arbete? För att behandla frågeställningarna gjordes ett urval av litteratur på området utifrån vilken perspektiven beskrevs med en fenomenologisk ansats. Dessa tolkades hermeneutiskt för att sedan tillämpas i en analys av klienten Anna: en kvinna med social multiproblematik. Den tillämpade analysen utgick från Annas egen berättelse om sitt liv. Ett centralt resultat i beskrivningen och tolkningen av perspektiven var den andres avgörande roll för jagets utveckling. En slutsats var att det är i relationen som människan förändrar sig själv. Den tillämpade analysen visade att relationen mellan socialarbetare och klient möjliggör klientens förändring av sig själv. Det ställer krav på socialarbetaren att utifrån kunskap om människan lyssna på den enskilda individen.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi. Resultatet visade inte på några avgörande ögonblick/vändpunkter i form av aha-upplevelser. Konfidenterna lyfte istället fram vändpunkter i form av insikter över tid. Två gemensamma drag trädde fram i materialet. Konfidenterna framhöll hur de med terapins hjälp fick syn på hur de suttit fast i mönster och försvar i sina tidiga objektrelationer. Konfidenterna framhöll också vikten av ett "eget rum" att möta sig själv tillsammans med terapeuten. / What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.