Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv. Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?  Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras? Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod. Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet. Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades. / Introduction: The intersubjective relationship in the therapy room has been described as a factor for change. Therapist – patient interplay creates new understanding for both of them. The purpose was to explore psychodynamic psychotherapists' experiences of talking with patients about the therapeutic relationship from a here and now - perspective. Questions: What do psychotherapists´ experiences of relational work in therapy look like? What aspects are described as important for psychotherapists when focusing on the patient - therapist relationship? Method: Semistructured interviews with five psychotherapists. Thematic method was used when analyzing the material. Results: Relational work meant experiences of self-disclosure, discovering therapeutic style and describing the relationship in words. Conversation about the mutual relationship was described as challenging. Finding a mutual rythm with the patient and altering between participatory and observational therapist positions was emphasized as important. Relational work led to unique encounters and a chance to marvel at human and interplay complexity. Discussion: There was a willingness to share in relation with the patient, but difficulties arose. Possibilities of relational work outweighed risks, and it was described as demanding. Professional and relational credibility emerged as important aspects for the participants when focusing on the patient - therapist relationship.

Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri. Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram? Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer. Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera. Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession. / Introduction: Psychotherapeutic frame is a phenomenon which is fundamental to establish during therapist education. What psychotherapists students actually understand and can describe constitute a quality assurance of what students perceive is needed in form of frame, in relation to the patients but also in relation to the educational situation. To be compared with the prevailing theory and empiricism. The aim of the study was to let psychotherapist students describe their idea of what constitutes the phenomenon frame of psychodynamic therapy. Issues: What perceive and describe psychotherapist students as psychodynamic therapeutic frame? Method: This study has a hermeneutical approach and processing method is qualitative content analysis. The data collection method is interviews. Results: The result of the issue manifests as three categories with subcategories. Category one is love-play, with subcategories as responsibility and interpersonal. Category two is awareness, with subcategories as physical messages, continuity and opinion. Category three is potential, with subcategories as symbolize and integrate. Discussion: What psychotherapist students describe as constants in psychodynamic therapeutic frame, harmony above all with what the literature and research describes as inner and outer frame. The result has few constants in the form of meta- framework, which may be understood as that there is a lack of awareness in establishing meta- frame. In the extension this unawareness limits students influence on education and profession.

Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen. / Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.

Inledning: Forskning om sorg handlar idag om att erövra en annan relation till den döde och kunna hantera separationen. Forskning om drömmar visar på drömmens funktion som stressreducering, lösandet av konflikter och minneskonsolidering. Men också som ett fönster för representativa processer och inre modeller av relationer, för att skapa ett sammanhang. Kan psykoterapeuten få ytterligare verktyg i förståelsen av klientens sorgeprocess om drömmen lyfts in i sorgeterapin? Frågeställningar: Hur använder psykoterapeuter drömmar i förståelsen av klientens sorgeprocess? Vad upplever psykoterapeuten är verksamt när de använder sig av klienternas drömmar vid sorgeterapi? Metod: En kvalitativ studie gjordes då fyra legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter och en legitimerad sjuksköterska intervjuades. Resultat: Det framkommer att när psykoterapeuten identifierar olika teman i drömmarna, fångar de hur drömmen gestaltar sorgeprocessen. Det som blir verksamt i terapierna, är att klienten får hjälp att sätta ord på sorgen, får tillgång till omedvetet material och kan identifiera inre konflikter. Det hjälper även klienten att integrera och normalisera sin sorg och att känna tryggheten då drömmaterialet bekräftar att sorgeprocessen går framåt. Diskussion: Studien visar att tidigare forskning om sorg och drömmar bekräftas av de intervjuades kliniska erfarenheter. / Summary: Contemporary research about grief focuses on achieving a different relationship to the deceased and managing the separation. The purposes of dreams are to reduce stress, solve conflicts, and consolidate memories. But it’s also a window into representative processes and inner models of relationships, to create a context. Can psychotherapists enhance their understanding of the clients mourning, by using dreams in grief therapy? Questions: How do psychotherapists use dreams in their understanding of the clients mourning? What do the psychotherapist feel is working when using the clients dreams in therapy? Method: A qualitative studie by interviewing four licensed psychodynamic psychotherapists and one licensed nurse. Result: When psychotherapists identify different themes in the dreams, they capture how the dreams frame the clients mourning. What works well when using the dreams in the therapy, is when is it aiding the client in putting words to their grief, getting access to subconscious material and identifying internal conflict. It also helps the client to integrate and normalise the grief, and feeling the comfort of progress, because the dreams confirm it. Discussion: The study shows that existing research about grief and dreams is confirmed by the clinical experiences of the interviewees.

Studiens syfte var att undersöka hur musikterapeuters arbete fungerar inom barncancersjukvård. Hur kan musikterapi påverka cancersjuka barn och vilka resultat man kan se. Undersökningen genomfördes med intervjuer med tre verksamma musikterapeuter. I metoden tillämpades en hermeneutisk tolkningsansats med kvalitativa forskningsintervjuer och med en narrativ forskningsmetod. Musikterapi är evidensbaserad inom forskning, ett akademiskt ämne och ett professionellt yrke. Kan även definieras som en konstnärlig terapiform, som bygger på musikupplevelse, musikaliskt skapande och uttryck, kommunikation och samspel som erbjuds i relation mellan patient och terapeut. Resultatet belyser musikterapeuters uppdrag, vilket är ett mycket varierande och flexibelt arbete. Via musikens verktyg och redskap; skapa kontakt, bygga relation, utveckla kommunikation, icke-verbalt, improvisera, se och bekräfta, stärka och dela tillsammans. Musikterapi grundar sig på den psykodynamiska inriktningen inom utvecklingspsykologin, att observera och forska om ett barn i relation till dess omgivning. Musikterapiuppdraget fungerar som en kompletterande behandlingsform inom barncancersjukvård. Musikens förmåga och egenskaper kan bidra till att förstärka en patients egna personliga resurser, skapa utrymme och ge möjlighet till känslomässiga uttryck, hantering och bearbetning av ett barns svåra cancersjukdom och dess sjukhusvistelse. Utifrån intervjuerna av musikterapeuterna och deras berättelser har både signifikanta och positiva resultat har kunnat belysas i denna studie. / The purpose of this study was to examine how music therapists work with children who have cancer. How does music therapy affect the children, and what are the results. The study was made by interviewing three active music therapists. The method I used was a hermeneutic interpretation with qualitative research interviews and with a narrative method. Music therapy is evidence based in research, an academic major and profession. It can also be defined as an artistic form of therapy, where music is used as a mean for experience, creativity, expression and communication between patient and therapist. The result highlights the mission for the therapist, which is very flexible and varying, where flexibility and responsiveness is of great importance; by the tools of music create a sense of contact and communication, nonverbal, improvise, watch and confirm, strengthen and sharing. Music therapy is based on the psychodynamic alignment within developmental psychology, to observe and do research about a child relation to his or her environment. Music therapy also works as an addition to regular medical treatment within cancer care for children. The ability and characteristics of music contributes to strengthen a patient own resources, opens up ways for emotional expression in the process of working with a child with cancer disease and his or her hospitalization. Based on the interviews of the music therapists and their stories, both significant and positive results are illustrated in this study.

Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen. / Health psychology among elderly is a neglected topic and social authorities ask foralternative treatment methods to medication. Several studies conclude there is alack of research regarding psychotherapy with elderly. Due to this, the aim of thepresent study is to examine the specific issues and life-problems that concernpsychotherapy attending seniors today, and what they consider as helpful intherapy. A qualitative research design was used with interviews conducted withfive women, who had all chosen to attend psychotherapy after retirement. Thewomen were between 64 and 73 years old when the interviews took place. Theresults showed that four of the five women had gone through some kind ofpersonal crisis in connection with their retirement. The women had all soughtpsychotherapy during the life span, due to a variety of reasons and life-problems.The women in this study think that psychotherapy is helpful after retirement, butthat the psychotherapy should be adapted to the specific needs that elderly peopledo have., which is in line with earlier research.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier. Terapeuten behöver också ha stora kunskaper om funktionshindret. Att terapeuten har kunskap om vilka effekter funktionshindret har på personer med Asperger syndrom medför att viktiga komponenter som bemötande och arbetsallians möjliggörs och som är grunden för ett fortsatt behandlingsarbete. Vidare anses det viktigt att ta hänsyn till den specifika livssituation och historia som personer med Aspergers syndrom har, eftersom tidigare erfarenheter har betydelse för hur patienten handlar, reagerar och förstår sina livsmönster i nuet. Samtliga terapeuter betonar att personer med Aspergers syndrom i behandlingen har förbättrat sitt sociala samspel. Dessutom tycks det som att det fordras mycket av terapeuten i behandlingen med denna målgrupp eftersom det är långa behandlingar och att det är känslomässigt påfrestande att arbeta med personer med Aspergers. / To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier. Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material. Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet. Patienternas bakgrund påverkar inte utfallet nämnvärt. Studien visar att patienter med höga värden för självkritik och hat vid terapistart upplever störst symptomlindring. Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera p.g.a. ett betydande bortfall. En angelägen utmaning för framtida studier är att begränsa och kontrollera bortfallet. En annan angelägen fråga att följa upp är om påvisad symptomlindring fortsätter efter avslutad terapi i överensstämmelse med andra jämförbara studier.

Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre. Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta. Det finns många tankar som rör det existentiella men samtal som rör den egna döden tycks förekomma i väldigt begränsad utsträckning. Det framkommer också att samtliga psykoterapeuter i studien ser behovet och nyttan med psykoterapi för äldre men att det oftast handlar om mycket korta terapier, mellan en till tio gånger. / The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.