In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

No description available.

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer personer med cervikal dystoni (CD) anser underlättar respektive hindrar deras möjlighet till fysisk aktivitet.  Design och metod: Explorativ och deskriptiv design. Kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ frekvensberäkning av svar på två öppna frågor i en enkät (n=144). Utifrån graden av upplevt aktivitetshinder på grund av CD gjordes även uppdelning i subgrupper. Resultat: Sju kategorier (och 28 subkategorier) underlättande faktorer framkom.  De tre största var ”Rörlig i vardagen”, ”Psykiska faktorer” och ”Nytta av hjälpmedel”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nytta av hjälpmedel” oftare än ”Psykiska faktorer”. Vid mindre grad av aktivitetshinder utgjorde istället ”Psykiska faktorer” största kategorin följt av ”Rörlig i vardagen” och ”Träningsrelaterade faktorer”. Åtta kategorier (och 24 subkategorier) hindrande faktorer framkom. De tre största var ”Nackrelaterade besvär”, ”Psykiska begränsningar” och ”Andra fysiska besvär”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nackrelaterade besvär” mest frekvent, följt av ”Andra fysiska besvär” och ”Begränsningar i vardaglig fysisk aktivitet”. Vid mindre grad av aktivitetshinder angavs istället oftast ”Psykiska begränsningar” följt av ”Nackrelaterade besvär” och ”Andra fysiska besvär”. Konklusion: För att optimera möjligheten till fysisk aktivitet hos personer med CD bör fysioterapiinsatser förutom fokus på reducering av sjukdomsrelaterade besvär även inkludera ett evidensbaserat beteendemedicinskt förhållningssätt. Insatserna bör påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. / Purpose: To investigate the self-perceived facilitators and barriers to physical activity among people with cervical dystonia (CD). Design and method: Explorative and descriptive design. Qualitative content analysis and quantitative frequency analysis of two open-ended questions in a survey (n= 144). Subgroups based on self-perceived CD-related limitations in activity were also formed. Result: Seven categories (and 28 subcategories) facilitators emerged. The three most commonly reported were “Motion in everyday life”, “Psychological factors” and “Supportive aid”. Patients with major activity limitation mentioned more frequent “Supportive aid” than” Psychological factors”. Among patients with minor activity limitation “Psychological factors” was the largest category followed by “Motion in everyday live” and “Exercise-related factors”. Eight categories (and 24 subcategories) barriers emerged. The three most commonly reported were “Neck-related problems”, “Psychological limitations” and “Other physical disabilities”. People with major activity limitation most frequent experienced “Neck-related problems” followed by “Other physical disabilities” and “Limitations in everyday physical activities”, while “Psychological limitations” was most frequent mentioned by patients with minor activity limitation, followed by “Neck-related problems” and “Other physical disabilities”. Conclusion: To optimize the possibility for people with CD to be physical active, physical therapy interventions should not only focus on reducing disease-related complications but also incorporate an evidence-based behavioral medicine approach. Interventions should begin at an early stage of the disease.

Bakgrund: Psykisk sjukdom är ett fortsatt växande folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet har en evidensbaserad effekt mot olika psykiatriska sjukdomar, både i ett preventivt och behandlande syfte. Däremot tyder forskning på att trots information genomför patienten inte fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar och utgör en stor roll i att stötta patienter till hälsosamma livsstilsförändringar.Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters positiva eller negativa upplevelser av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom; vad finns det för möjliga underlättande eller hindrande faktorer för fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd?Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där underlaget i studien utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, efter databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychINFO.Resultat: Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom är en komplex process där följsamheten påverkas av flertalet faktorer. Två övergripande teman identifierades; upplevda underlättande faktorer och upplevda barriärer till fysisk aktivitet. Inom temat upplevda underlättande faktorer identifierades tre underteman; personcentrerad omvårdnad, olika former av stöd samt positiva effekter av träningen. Inom temat upplevda barriärer identifierades också tre underteman; konkreta barriärer, känslomässiga barriärer samt sjukdomen som barriär.Konklusion: Ett holistiskt perspektiv samt Antonovskys salutogena synsätt och KASAM-teorin kan ge riktlinjer om hur sjuksköterskan kan arbeta för att skapa förutsättningar för patienten att genomföra fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, genom att göra situationen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten. / Background: Mental illness is a continuing public health problem. Physical activity has an evidence-based effect on various psychiatric diseases, both in a preventative and therapeutic aspect. On the contrary, previous research suggests that despite patient information, the patient does not perform physical activity as an act of nursing care. The nurse has a responsibility in health promotion and plays a major role in supporting patients for healthy lifestyle changes. Aim: The aim of the study was to describe mental ill patients’ positive or negative experiences of physical activity as a nursing method, through a systematic literature study. What are the possible promoting or impeding factors for physical activity as an act of nursing care? Method: A systematic literature study was conducted. The result was based on 14 scientific articles, after database searches in CINAHL, PubMed and PsychINFO. Results: Physical activity as an act of nursing care when mentally ill is a complex process in which compliance is influenced by many factors. Two overall themes were identified; experienced facilitators and perceived barriers to physical activity. Within the theme of experienced facilitators, three sub-themes were identified; person-centered care, different forms of support and positive effects of exercise. Within the theme of barriers, three sub-themes emerged; concrete barriers, emotional barriers as well as the disease as a barrier.Conclusion: A holistic perspective as well as the use of Antonovsky's salutogenic approach, the SOC-theory (Sense of Coherence) can provide guidelines on how the nurse can work to create the conditions for the patient to perform physical activity as an act of nursing care, by making the situation more comprehensible, manageable and meaningful to the patient.

Undersökningar visar att 34 000 människor i Sverige är hemlösa. Detta trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla dess innevånare stöd och hjälp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer vid utträde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhälleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med två personer vilka tagit sig ur långvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stämplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framträdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nätverk, skam, att ej vara berättigad till försörjningsstöd samt psykiska problem. Underlättande faktorer beskrevs bland annat som; stödjande nätverk, undvikande av tidigare umgänge samt andlig upplevelse. Socialtjänstens stöd framställdes som bristfälligt och en djup frustration uttrycktes över motkraven på drogfrihet. Merparten av resultatet gick i linje med tidigare forskning, men studiens resultat påvisade även nya påverkansfaktorer såsom ”att ej vara berättigad till försörjningsstöd” samt ”andliga upplevelser”.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett världsomfattande problem som genererar lidande och samhällsekonomiska förluster. Problemets omfattning kan minskas genom ett fungerande hygienarbete, vilket i sig förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonal är följsam till rådande riktlinjer och rutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans underlättande av faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner för att främja patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är indelade i följande huvudkategorier; Attityder, kompetensutveckling, arbetsorganisation och ledarskap. Sjuksköterskan kan underlätta följsamheten genom att vara en förebild, arbeta med fortbildning och uppmuntra till reflektion. Teamarbete kan främjas genom att arbeta med rak och tydlig kommunikation, gemensamma mål samt genom att ge återkoppling på prestation och resultat. Slutsats: För att minska vårdrelaterade infektioner och främja patientsäkerheten behöver sjuksköterskan förstå att de faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är beroende av varandra i ett komplext samspel. Beteendet följsamhet kan till stor del underlättas genom att sjuksköterskan strävar efter att förbättra medarbetarnas attityd i det hygienförebyggande arbetet. / Background: Health care-related infections are a worldwide problem and generate suffering and socioeconomic losses. The extent of the problem can be decreased through proper hygiene, which in itself requires that healthcare professionals comply with current guidelines and procedures. Purpose: The purpose of the literature review was to highlight the nurse's facilitation of factors that affect the compliance with hygiene routines to promote patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed method. Results: Identified factors that affect compliance with hygiene routines are divided into the following main categories: Attitudes, skills development, work organization and leadership. The nurse can facilitate compliance by being a role model, by working with continuing training and by encouraging reflection. Teamwork can be promoted by working with straightforward communication, common goals, and feedback on performance and results. Conclusion: To reduce health care-related infections and promote patient safety, the nurse need to understand that the factors that affect compliance with hygiene routines are dependent on each other in a complex interaction. The behavior of compliance can be facilitated by the nurse striving to improve the employees' attitude towards hygiene prevention.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.

Additive manufacturing (AM) has enabled the possibility for the hospitals to become their own implant producers developing implants that are tailored to patient’s anatomy. Despite the enormous potential of custom-made implants there are challenges that complicate the implementation of them into clinical practice. The aim of this research is to (1) identify the main driving forces and barriers for the delivery of custom-made implants; (2) explore staff stakeholder views and practices related to the implementation of AM in surgery for the development of custom-made implants; (3) formulate recommendations on how to cope with the implementation challenges. The research method was an explorative qualitative study consisted of a literature review on the challenges of custom-made implants in clinical applications coupled with the collection and inductive analysis of empirical data. The empirical study was based on ten semi-structured interviews conducted among both domestic and international hospital managers medical doctors and research engineers. The consolidated framework for implementation research (CFIR) was utilized for data collection. Using the five domains of CFIR, the following results were obtained: (1) Characteristics of individuals: Most research participants indicated a positive attitude towards the innovation expressing self-efficacy to its use; (2) Intervention characteristics: Custom-made implants were perceived to have a relative advantage in surgical practice due to their high degree of observability and geometrical adaptability providing increased surgical quality, perfect patient fit and better understanding of pathologies. However, high implementation costs, low degree of trialability and high degree of complexity in the development process were regarded as drawbacks of the innovation; (3) Outer setting: the regulatory uncertainty and lack of reimbursement limit the accessibility of custom-made implants to low income populations; (4) Inner setting: scarcity of resources, staff resistance to change, insufficient management support, communication difficulties, limited access to educational materials and training opportunities as well as lack of time and innovative capacity were regarded by the majority of participants as implementation barriers; (5) Process: central for the success of implementation is the need for a coherent implementation plan and evaluation process as well as the engagement of key stakeholders such as hospital managers, payers, regulatory and implementation advisors. This dissertation proffers a deeper understanding of the implementation issues related to custom-made implants and offers preliminary recommendations on how to cope with implementation impediments through the use of Rogers diffusion of innovation coupled with concepts from the field of organizational change and innovation management including Clayton’s disruptive innovation.