<p>Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder till</p><p>avbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de som</p><p>upprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om de</p><p>använder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,</p><p>erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vid</p><p>olika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =</p><p>100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)</p><p>och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva</p><p>(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samt</p><p>Aktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott under</p><p>uppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligaste</p><p>upplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form. Det högst rankade hindret</p><p>till träning var stress/tidsbrist och den vanligaste strategin för att övervinna hinder var tanken</p><p>på känslan efteråt.</p>

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder till avbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de som upprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om de använder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder, erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vid olika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N = 100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56) och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva (N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samt Aktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott under uppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligaste upplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form. Det högst rankade hindret till träning var stress/tidsbrist och den vanligaste strategin för att övervinna hinder var tanken på känslan efteråt.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning. Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs.

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning. Med allt detta sagt så visar siffrorna en annan sida, där ekologiska livsmedel enbart står för 3,9 procent av den totala livsmedelförsäljn ingen i sverige, enligt SCB (2012) Vad man kan dra för slutsatser av detta är att det finns gott om rum för förbättring. Därför syftar denna studie att identifiera konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. Vi kommer analysera resultatet från studien och resonera kring vad som skulle kunna påverka kunderna att konsumera ekologiska livsmedel framför konventionella. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av enkäter som vi kopplat till de teorier vi använt dessa är, Konsumtionsprocessen, attityd – beteende gapet, och marknadsföringsmixen via 4C-modellen. Med hjälp av denna enkät har vi undersökt konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. De slutsatser vi kan dra är att attityd - beteende gapet visar på att ett visst gap existerar, dock med svag indikation. Resultaten visar att de som anger att det är viktigt för dem också handlar ekologiska livsmedel ofta. De som inte anser det viktigt att handla ekologiskt inte heller handlar dessa ofta. Lite motsägande visar även resultaten att en stor andel som anser att de borde handla mer ekologiska livsmedel inte letar aktivt efter dessa. kundens barriärer som existerade för respondenterna var främst pris, utbudet av ekologiska alternativ och svårigheter att hitta ekologiska alternati. Kommunikationen i form av marknadsföring av ekologiska livsmedel och dess påverkan på kunden, är att de flesta respondenterna anger att de inte i större utsträckning blir exponerad av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Vidare så visar våra resultat på att kunderna ej påverkas av denna marknadsföring till att direkt handla mer. Våra resultat visar dock att kundernas vilja att lära sig mer ökar av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Så livsmedelsbutiker bör använda sig av utbildande innehåll i sin marknadsföring av dessa livsmedel för att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.

Fokus på energianvändning är idag stort då forskare konstaterar att antalet naturkatastrofer som indirekt härrör från den globala energikonsumtionen ökar. Sverige står idag för 0,5 % av den totala energianvändningen globalt. Dock ligger Sverige och Europa i toppen vad det gäller energianvändning per capita. Den slutliga elenergi användningen 2015 var 30 % av den totala slutliga energianvändningen, till dessa slutanvändare hör ishallar, så som Tegera arena, som använder genomsnittlig 1000MWh/år köpt energi. Tegera arena förknippas troligtvis först och främst med Leksands IF hockeylag. Men utöver ishockey används arenan för andra evenemang och har en verksamhetstid under den större delen av året. Arenans energibehov är idag något större i jämförelse med genomsnittet för andra arenor med samma publikkapacitet och detta har uppmärksammats av föreningen. Ett samarbete mellan Leksands IF och det lokala fjärrvärmebolaget Dala Energi eftersöks. Detta utifrån den spillvärmeåtervinning från arenan som skulle kunna vara intressant för både föreningen, som internvärme, och energibolaget, i form av tillskottsenergi till fjärrvärmenätet. Detta kommer att undersökas med hjälp av andrahandsdata från både energibolaget och från föreningen. Genom analyser av dessa data kommer bottom-up och top-down-metod att användas. Resultatet av denna metod kommer sedan att jämföras med den totala verkliga användningen och sedan diskutera eventuella avvikelser. Även kommer intervjuer att göras för att studera vilka de främsta motsättningar och drivkrafter som föreligger hos föreningen för energieffektiviseringar. Resultatet från fallstudien visar att nära en tredjedel spillvärmeenergi används idag för det interna värmesystemet. Dock finns det ytterligare energi att använda internt. Detta utan att öka energiinnehållet med värmepump. Resultatet visar även att ekonomi är den största barriären men tillika drivkraft. Dessa två är inte ovanliga bland andra branscher, visar undersökningar. Annan drivkraft som föreningen anser vara betydande är fungerande installationer, då det idag finns förkommer problem med nuvarande tank för varmvattenackumulation. För utökad återvinning av spillvärme ges fyra förslag för det interna värmesystemet samt två stycken för den extern distribution. Att installera nya ackumulatortankar anges som högsta prioritet vid utökad återvinning vilket skulle ge en beräknad besparing på 90 kkr/år. Vid extern distribution föreslås det att leverera den lågtempererade spillvärmeenergin till annan närliggande varmvattenanvändare med höga laster. Detta i förstahand utan att använda sig av värmepump och istället använda spillvärmen till förvärmning.

Omkring 5 procent av kvinnor i 20 årsåldern lider av urininkontinens och antalet stiger med åren, mörkertalet tros vara stort. Få av dessa kvinnor söker vård och syftet med examensarbetet var att sammanställa och kartlägga faktorer som är avgörande om kvinnor söker vård eller inte vid urininkontinens. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. 21 artiklar ingick och kvalitativ innehållsanalys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans metod. Resultatet visar att normalisering av symtom är den största anledningen till att kvinnor inte söker vård, följt av skamkänslor, bristande samspel med vården, copingstrategier, kunskapsbrist om urininkontinens och kulturella/språkliga hinder. Kvinnor söker i första hand vård när symtombördan blivit för stor, följt av att de får tillgång till kunskap om urininkontinens, när livskvaliteten påverkas negativt, att problemet upptäcks vid vårdkontakt av annat skäl, oro eller av socioekonomiska skäl. Slutsats utifrån dessa data är kunskapsbrist det som leder till att kvinnor normaliserar eller skäms över sina besvär och därför söker vård först när symtomen blivit så svåra att livskvaliteten påverkas negativt.

<p>Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.</p>

Idag implementeras det ofta stora affärssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sådan implementering innebär stora förändringar för en organisationvilket inte alltid är helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fått motstå storapåtryckningar från riksdag, regering och media om att verksamheten måste effektiviserasoch att en stramare budget hållas. Detta ledde till införandet av affärssystemet ”PRIO”.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera de barriärer som uppstått vidinförandet av PRIO. För att undersöka detta har vi utgått från Kasurinens (2002)förändringsmodell och valt att intervjua sju personer involverade i PRIO. Resultatet visadeatt det mycket på grund av Försvarsmaktens annorlunda organisationskultur har funnitsmånga barriärer som satt käppar i hjulet vid implementerandet av PRIO. Systemet ansesvara krångligt och dåligt anpassat för just Försvarsmakten. Vår slutsats är att PRIO, utifrånde barriärer vi funnit, inte är tillräckligt bra anpassat för Försvarsmakten och att det finns ett kompetensproblem hos Försvarsmakten när det kommer till affärssystem likt PRIO.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts. Det empiriska materialet består av fyra fokusgrupper med tre deltagare i vardera gruppen, två i respektive län. Studiens resultat påvisar att det råder konsensus inom och mellan produktionsinriktningar såväl som mellan län och mellan olika nivåer såsom lantbrukare och myndigheter om att näringsläckage är ett problem. Jämförelser om likheter och skillnader mellan produktionsinriktningar har genomförts. Främst har samtliga informanter har samstämmiga uppfattningar om att det finns oklarheter gällande hur näringsläckage ska minskas, samt vad som är effektivast åtgärder. Jämförelse mellan denna studies fokus på lantbrukarperspektivet gällande implementeringsproblematiken för miljöåtgärder för minskat näringsläckage har utförts mot myndighetsperspektiv i form av en studie om erfarenheter från tre länsstyrelser utförd av Gustavsson &amp; Tillby (2012). Problematik och hinder har gått att finna beträffande vilka miljöåtgärder som krävs, oenigheten grundas i hur och var implementeringen ska ske. Gårdsanpassning, kommunikativa barriärer och samhällets inställning och sociala acceptans för svenskt lantbruk förefaller vara viktiga delar i lösningar på hur hinder för implementering av miljöåtgärder ska kunna övervinnas, liksom lösningar för att förhindra att ekonomiska förluster skapar problem och behöver utvecklas.