Idag implementeras det ofta stora affärssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sådan implementering innebär stora förändringar för en organisationvilket inte alltid är helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fått motstå storapåtryckningar från riksdag, regering och media om att verksamheten måste effektiviserasoch att en stramare budget hållas. Detta ledde till införandet av affärssystemet ”PRIO”.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera de barriärer som uppstått vidinförandet av PRIO. För att undersöka detta har vi utgått från Kasurinens (2002)förändringsmodell och valt att intervjua sju personer involverade i PRIO. Resultatet visadeatt det mycket på grund av Försvarsmaktens annorlunda organisationskultur har funnitsmånga barriärer som satt käppar i hjulet vid implementerandet av PRIO. Systemet ansesvara krångligt och dåligt anpassat för just Försvarsmakten. Vår slutsats är att PRIO, utifrånde barriärer vi funnit, inte är tillräckligt bra anpassat för Försvarsmakten och att det finns ett kompetensproblem hos Försvarsmakten när det kommer till affärssystem likt PRIO.

Den prehospitala miljön är unik inom hälso och sjukvården och den bjuder på många utmaningar för att se till att erbjuda en högkvalitativ och säker vård i akuta situationer. Den första vårdkontakten som fås av patienter med akuta tillstånd sker ofta prehospitalt med ambulanspersonal. Patienter känner sig lättande och tacksamma då ambulans anländer. Under utryckning är ambulanssjuksköterskearbetet ett riskfyllt arbete i flertalet avseenden. Det finns en mängd evidens på att en ambulans under larm (prio 1) är en svår arbetsmiljö att arbeta i, med faror för personal och patient.  Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag. Metod som användes var kvalitativ och studien bygger på åtta stycken kvalitativa intervjuer gjorda i Västra Sverige. Intervjuerna utgick från åtta öppna frågor. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkningsnivå. Studiens resultat resulterade i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna var att känna sig otrygg, att känna sig trygg, att få tillfredställelse och att känna sig begränsad. Att ambulanssjuksköterskorna kände sig otrygga under prio 1 uppdrag berodde till stor del på kollegors körsätt som påverkade tryggheten negativt. Den körstil som kollegan förde fram ambulansen i, hade en stor inverkan på ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdandet på prio 1 uppdrag. Stress och höga förväntningar från allmänhet och sig själv var en faktor som ambulanssjuksköterskorna tyckte skapade en otrygghet i vårdandet. Trygghetsfaktorer som ambulanssjuksköterskan upplevde var att arbeta med sin arbetskollega, behandlingsriktlinjer som stöd samt att känna sig säker i vårdandet under uppdrag. Analysen av resultatet visade på begränsningar i den egna vårdmiljön under prio 1 uppdrag samt att upplevda begränsningar i den egna säkerheten på grund av att det egna säkerhetsbältet inte kunde vara fastspänt under vårdtiden i en rullande ambulans. Begränsningar upplevdes även då det i vissa fall kändes som om vårdutrymmet kunde vara trångt och bullrigt. I vissa fall upplevdes vården under prio 1 uppdrag stressigt på grund av tidspress och osäkerhet om patientens tillstånd. Slutsatsen författarna gjorde av studien innefattade att det ofta känns stressigt att vårda under prio 1 uppdrag, dock kan ett prio 1 uppdrag innebära att ambulanssjukvårdarna känner sig trygga eftersom det finns klara behandlingsriktlinjer som används som stöd i vårdandet. Att öka medvetenheten om ambulanssjuksköterskans upplevelser främjar kvalitetsutvecklingen i vården.

Resultat från olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrån behov av vårdinsats. I nuvarande sjukvårdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Prio 3 är en av ambulanssjukvårdens larmkriterier vilket innebär att patienten misstänks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvård. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vård efter att ha träffat läkare eller annan sjukvårdspersonal på akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vårdnivå, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gäller bedömning samt behandling på akutsjukhus?Studien baseras på en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR. Data som analyserats beskriver patienter ur olika aspekter utifrån uppgifter såsom ålder, kön, symptom, bedömning, behandling, tid på dygnet med flera.Resultatet ger en viss hänvisning om symptomdiagnoser vilka skulle kunna ge en fingervisning om olika patientgrupper som skulle kunna få den vård som krävs utan att behöva belasta akutsjukhusets resurser. Nivåer för sådan vård och behandling skulle kunna vara inom kommunsjukvård, primärvård samt framtida ambulanssjukvårdsorganisation. Studien visar även att stora delar av patienterna har behov av att kunna göra utvidgade bedömningar vilka endast kan ges på akutsjukhus. Men med bra bedömningsverktyg, utbildning samt befogenhet skulle ambulanspersonal kunna stå för stora delar av den initiala patientstyrningen.

Syftet med denna studie var att utveckla mer kunskap kring skolan som lärande organisation. Detta gjordes genom en kvalitativ fallstudie där förbättringsprogrammet PRIO och dess effekter på utvecklingsarbetet i Landskrona stads skolor studerades. Aspekterna implementering, uppföljning, avtryck av förändringsarbetet i organisationen idag, kvalitetsökning för eleverna samt koppling mellan skolornas utvecklingsområden och forskningsfältet lärande organisationer i stort undersöktes. Slutsatserna blev att implementeringen fungerat bra i initialskedet men att utvecklingsarbetet kopplat till PRIO på drygt hälften av skolorna sedan stannat av. Detta kan delvis kopplas till stor personalomsättning bland rektorerna, men också till att PRIO-arbetet i många fall inte varit en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Man upplever en kvalitetsökning för eleverna men kopplingen till PRIO är inte helt självklar. Drygt hälften av de utvecklingsområden som skolorna arbetat med korrelerar med de områden som lyfts fram som väsentliga inom forskningsfältet kring lärande organisationer. Skolorna utvecklade en lärande organisation genom PRIO-arbetet men det är inte alla skolor som kunnat bibehålla den över tid. / Purpose: The purpose of this study was to develop   more knowledge about the school as a learning organization. Design: A qualitative case study was conducted, where   the improvement program PRIO and its effects on the schools in Landskrona were   studied. The aspects implementation, long term improvement, the effects of   PRIO in the schools today, increase of quality for the students and the   connection between the schools' development spheres and the research field of   learning organizations in general were examined. Findings: The conclusion was that the implementation   was successful in the initial phase, but that the improvement then faded in   more than half of the schools. This can partly be linked to large staff turnover   among the principals, but also to the fact that in many cases the PRIO work   has not been part of the schools' systematic quality management. The schools   experiences an increase of quality for the students, but the connection to   PRIO is not entirely evident. More than half of the development spheres that   the schools have worked with correlate with the spheres highlighted as   essential in the research field around learning organizations. The schools   developed a learning organization through the PRIO work, but not all schools   have been able to maintain it over time. / <p>2019-06-26</p>

I den prehospitala vårdkedjan är ambulansen en viktig del. Det är ambulansens uppgift att identifiera och åtgärda vårdbehov hos den hjälpsökande. Detta görs utifrån en larmoperatörs bedömning, och efter detta med hjälp av given prioriteringsgrad ta sig till patienten på ett så trafiksäkert sätt som möjligt till patienten, för att inleda ett vårdande möte. De allvarligaste patienttillstånd är det som bedöms vara prioritet 1 av larmoperatör och är den typ av larm som har högst potential att påverkan ambulanssjuksköterskan på ett negativt sätt. Prioritet 1 larm är ett vardagligt fenomen för ambulanssjuksköterskan som utgör en källa till stress. Forskning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter kring prioritet 1 saknas. Därför är studiens syfte att undersöka ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att erhålla och genomföra prioritet 1 larm. En kvalitativ intervjustudie med en tematisk innehållsanalys genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med erfarenhet från yrket rekryterades. Utifrån informanternas erfarenhet framträdde resultatet till två teman med fem subteman vardera. Temana var kontroll och kaos. Författarna identifierade fem subteman som tillsammans utgjorde stommen till upplevelsen av kontroll. Även fem subteman påvisades som källor till upplevelse av kaos. Upplevelsen av kontroll framkom som en viktig komponent för att motverka stress och hantera en oförutsägbar miljö. Kontroll är en viktig beståndsdel för ett vårdande som är hållbart över tid. Åtgärder som kan ligga till grund för kontroll, och i förlängningen ett hållbart vårdande över tid, är utbildningar och strukturerade arbetssätt.

Mellan 2006 och 2012 genomförde Försvarsmakten förändringar som har påverkan på deras förmåga att fullgöra sitt uppdrag idag. Perioden refereras ofta till som den strategiska time-outen. Under denna period fattade Försvarsmakten beslut om att införa ett nytt verksamhetssystem (PRIO) för ekonomi, HR och logistik samt transformera personaltjänsten som fick konsekvensen att andelen administration, på de lägre nivåerna, ökade markant. Denna konsekvens är studerad av tidigare forskning men främst på de lägre nivåerna. Till skillnad från tidigare forskning ger denna studie ett elitperspektiv på problemet. Studien är inriktad på att intervjua myndighetsföreträdare för att se hur de upplever att problemet påverkar Försvarsmakten, vilka åtgärder de vill vidta för att motverka problemet samt vilka risker som finns på grund av problemet. På så vis har studien en konstruktiv ambition. För att få en övergripande elitsyn av hur Försvarsmakten ser på problemet intervjuas fem centralt placerade myndighetsföreträdare.Resultatet indikerar att myndighetsföreträdarna är väl medvetna om problemet och att lösningen på problemet är att lära sig använda verksamhetssystemet PRIO på ett skickligare sätt. Dessutom behöver mandaten renodlas och förtydligas på de olika ledningsnivåerna. För att få omedelbar avlastning med administration presenteras införandet av administratörer på kompaninivå som en lösning. Den överhängande risken, som påvisas i studien, är att Försvarsmakten blir sämre på sin kärnverksamhet om inte dessa åtgärder vidtas. Slutligen behöver professionen stärkas genom att Försvarsmakten får bättre kontroll över sin egen utveckling och utbildning, speciellt i förhållande till akademiseringen. / During 2006-2012 the Swedish Armed Forces underwent changes that would affect their ability to fulfill their task today. The period is often referred to as the strategic time-out. During this period the Swedish Armed Forces also decided to adopt a new business system for economy, HR and logistics. At the same time they also transformed the Human Resources structure that would come to affect the lower management levels amount of administration. The consequences that followed with these changes are studied by previous scholars but only at the lower levels of management. This study will investigate the problem from an elite perspective by interviewing five authority representatives. The interview will explore their view on the problem, how they wish to solve it and potential risks.The result indicates that the authority representatives are well aware of the problem. They see a number of solutions. The first is that the Swedish Armed Forces needs to better understand and learn how to use their new business system. They want to clarify and streamline the mandate at the different management levels. As a quick fix they want to hire administrators to relieve the company level of management from administration. The imminent risk if nothing is done to solve the problem4is that the Swedish Armed Forces core capabilities deteriorate. Finally, the profession needs to be strengthened through active measures by the Swedish Armed Forces to take effective control over their own progress and education, especially higher education.

Submitted by Caroline Xavier (caroline.xavier@pucrs.br) on 2017-06-12T17:41:12Z No. of bitstreams: 1 TES_DANIEL_BROD_RODRIGUES_DE_SOUSA_PARCIAL.pdf: 760059 bytes, checksum: e5538415b959a4b7eedf29a135dc93ca (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-12T17:41:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TES_DANIEL_BROD_RODRIGUES_DE_SOUSA_PARCIAL.pdf: 760059 bytes, checksum: e5538415b959a4b7eedf29a135dc93ca (MD5) Previous issue date: 2017-03-10 / Grounded in the theory of legal rights protection, the research summarized here had as one of its mottoes to screenthe repercussions of the current conformation of criminal conjecture of offensiveness in its contours of injury and danger; all under the parallel with improper omissive crimes in its possible manifestations in the Brazilian legal system.We intended to discuss the ways in which constitutional principles have been violated within the criminal system in the field of omissive crimes, particularly regarding improper omission. We sought, therefore, with respect to that outlined proposition, to develop relevant reflections on improper omissive crimes, critically scrutinizing the guarantor sources composed in the Brazilian Penal Code and the kind-of-offense as a whole with regard to the mentioned offenses. In the face of it, we intended to formulate hermeneutical paths and suggestions to legislative reforms aimed at stabilizing instruments for containing the broad punitive spectrum currently at the state's disposal, within the systematic rules presently in force in Brazil, with respect to such behavioral species of criminal offenses. This study adopted as its main conceptual framework in criminal dogmatics the ontoanthropological conception of criminal law, individuated in the critical idea of criminal delict as an offense to legal goods, built mainly by Jos? de Faria Costa and so well-bundled and improved, in Brazil, by Fabio Roberto D'Avila. Both these authors, therefore, represent the main theoretical framework of this thesis, together with the significant contributions of Jorge de Figueiredo Dias. Research shows that improper omissive crimes are not reduced to the category of crimes that require a naturalistic result for its consummation to occur. Therefore, in this sense, we performed an accurate inspection on the formal sources of the position of guarantor, disciplined in the art. 13, paragraph 2, of the Brazilian Penal Code, displaying the various doctrinal guidelines expressed on the national scene on the subject and trying to make a conscientious examination of such sources in the light of the essential principles of the criminal justice system. Thus, little controversies relating to the determination of the type-of-offense of improper omission and the mechanisms for reprehending that criminal type stand out as sharply expressive. In doctrine and in regulatory dynamics of the criminal laws of the countries, it is crucial the guideline that for a person to figure as an active subject of an improper omission crime this person needs to be located in the so called position of guarantor of containment of the event generation. It was an aimof this work to examine the different streams of dogmatics, covering national and foreign doctrines as well as the normative criteria that legislate about the issue, through rigorous examination of comparative law, in order to sow, lex ferenda, suggestions for the Brazilian penal system to satisfactorily address the intricate subject of improper omissive crimes. The investigation took theoretical research as a canon, thereby employing national and foreign bibliographies that underpinned the matter. We used the comprehensive exhibition technique for elucidating different guises on the subject and also the comprehensive normative approach, since regulatory guidelines have been suggested in the field of improper omissive crimes. / Calcada na teoria da prote??o de bens jur?dicos, esta investiga??o, aqui resumida, teve como um dos seus motes esquadrinhar as repercuss?es da conforma??o atual da conjectura penal da ofensividade em seus contornos de les?o e de perigo; tudo sob o especial paralelo com os crimes omissivos impr?prios, em suas poss?veis manifesta??es no sistema jur?dico brasileiro. Pretendeu-se problematizar o modo pelo qual os princ?pios constitucionais t?m sido violados no ?mbito do sistema penal, no dom?nio dos crimes omissivos, de modo particular, na modalidade omissiva impr?pria. Procurou-se, portanto, com rela??o a tal proposi??o esbo?ada, desenvolver apontadas reflex?es pertinentes aos crimes omissivos impr?prios, perscrutando, de forma cr?tica, as fontes de garantidor compostas no C?digo Penal brasileiro e o tipo-de-il?cito como um todo respeitante aos mencionados delitos. Tencionou-se, ? vista disso, entabular caminhos hermen?uticos e orienta??es de reformas legislativas com vistas ? estabiliza??o de instrumentos de conten??o do amplo espectro punitivo que atualmente est? a dispor do Estado, na sistem?tica normativa, presentemente vigente no Brasil, no tocante a tais esp?cies comportamentais de infra??es penais. Este estudo adotou, na ambitude da dogm?tica criminal, como matriz conceitual central, a concep??o ontoantropol?gica do Direito Penal individuada na ideia prec?pua do il?cito penal como ofensa a bens jur?dicos, edificada, sobretudo, por Jos? de Faria Costa, e t?o bem-agasalhada e aprimorada, no Brasil, por Fabio Roberto D?Avila, autores, portanto, que representam o principal referencial te?rico da presente tese, juntamente com os significativos contributos de Jorge de Figueiredo Dias. A investiga??o evidencia que os crimes omissivos impr?prios n?o est?o reduzidos ? categoria dos delitos que pressup?em um resultado natural?stico para que haja a consuma??o. Para tanto, nesse sentido, efetuou-se uma inspe??o acurada acerca das fontes formais da posi??o de garantidor, disciplinadas no art. 13, ?2?, do C?digo Penal brasileiro, exibindo as diferentes orienta??es doutrin?rias externadas no cen?rio nacional sobre o tema, procurando fazer um exame minudente de tais fontes ? luz dos princ?pios indispens?veis do sistema penal. Destarte, sobressaem como agudamente expressivas as questi?nculas atinentes aos delineamentos do tipo-de-il?cito da omiss?o impr?pria e os mecanismos de repreens?o da mencionada esp?cie delituosa. Prima, na doutrina e nas din?micas normativas dos diplomas penais dos pa?ses, a diretiva de que para uma pessoa figurar como sujeito ativo de um crime omissivo impr?prio ? preciso que ela esteja inserta na chamada posi??o de garante de refreamento da gera??o do evento. Foi intuito deste trabalho palmilhar pelas diferentes vertentes dogm?ticas, percorrendo a doutrina nacional e estrangeira, assim como pelos crit?rios normativos disciplinat?rios da quest?o, mediante a dissec??o de direito comparado, com vistas a semear, de lege ferenda, predile??es para o sistema penal brasileiro arrostar satisfatoriamente o intricado tema dos crimes omissivos impr?prios. A investiga??o tomou por c?none a pesquisa te?rica, desse modo, empregando bibliografias nacionais e estrangeiras que alicer?aram a mat?ria. Foi utilizada a t?cnica expositivo-compreensiva para a delucida??o das diferentes roupagens relativas ao assunto e, tamb?m, o m?todo compreensivo-normativo, porquanto tenham sido aventadas diretrizes normativas, na dimens?o dos crimes omissivos impr?prios.

Submitted by Jorge Silva (jorgelmsilva@ufrrj.br) on 2017-06-14T20:27:17Z No. of bitstreams: 1 2012 - As?lio Vieira Passos.pdf: 1230136 bytes, checksum: e9c77cc513b48585810d519d2fdbf327 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-14T20:27:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2012 - As?lio Vieira Passos.pdf: 1230136 bytes, checksum: e9c77cc513b48585810d519d2fdbf327 (MD5) Previous issue date: 2012-08-17 / The characteristics of rusticity and multifunctionality pigeon pea (Cajanus cajan (L.) Millsp.) have been known for a long time. In small family production, units located in some settlement projects of agrarian reform, in Rio de Janeiro state, has been observed frequently this crop cultivation, and usually from seed multiplied by farmers on the spot. This study aimed to evaluate the performance of pigeon pea seeds produced for non-commercial personal use by family farmer seated agrarian reform and develop study on four harvest seasons, carried in pods "verdoengas" (yellowish green and greenish yellow) and brown, to obtain seeds non-commercial good physiological quality. The seeds acquired from family farmer seated agrarian reform were sown in 2011/02/03; seedling emergence occurred at 6 DAS, and the culture was then conveyed to the reproductive stage, when harvests were held in pods of four seasons at 140, 162, 169 and 177 DAS. The following determinations were made of: moisture content at harvest (Uc%) and storage (Ua%), average number of pods per plant, number of seeds per pod, seed yield per plant, yield, seed weigth and percentage germination and seed without heat treatment. The average Uc% was 44%, whereas the value obtained from seeds produced by brown pods was 22%, and remained Ua% average of 11% in four harvests for the two classes pods. Plants showed an average number of 62 pods / plant and pods, about four seeds / pod, the weight of a thousand seeds showed average value of 130g, with the figures derived from the seed pods were brown more high, around 142g/1000sementes, the average production of seeds per plant was 33g, the average yield was 1.300kg/ha the four harvest times, and the average of the last two harvests showed higher value, around 1.420kg/ha, the average germination rates of seeds that received heat treatment to break dormancy was 85%, while the seeds that did not receive this treatment, the average was 62%. / As caracter?sticas de rusticidade e multifuncionalidades do feijoeiro Guandu (Cajanus cajan (L.) Millsp.) s?o conhecidas h? muito tempo. Em unidades de produ??o familiar, localizadas nos projetos de assentamento de reforma agr?ria no estado do Rio de Janeiro, tem sido observado freq?entemente o cultivo dessa cultura, realizado em geral a partir de sementes multiplicadas no pr?prio s?tio, por agricultores. O presente trabalho teve como objetivo estudar o efeito de quatro ?pocas de colheita das vagens de feij?o guandu, correspondente ?s colora??es ?verdoengas? e marrons?, para obten??o de sementes n?o comerciais de m?xima qualidade fisiol?gica, produzidas para uso pr?prio em unidade de produ??o familiar. As sementes foram adquiridas mediante compra de agricultor familiar assentado da reforma agr?ria do Projeto de Assentamento Jo?o Batista Soares, e foram semeadas em 03/02/2011; a emerg?ncia das pl?ntulas ocorreu aos 6 DAS, e a cultura foi ent?o conduzida at? o est?gio reprodutivo, quando foram realizadas colheitas de vagens, aos 140, 162, 169 e 177 DAS. Foram realizadas determina??es de grau de umidade no momento da colheita (Uc%) e no armazenamento (Ua%), n?mero m?dio de vagens por planta, n?mero de sementes por vagem, produ??o de sementes por planta, produtividade, massa de mil sementes e porcentagem de germina??o com e sem tratamento t?rmico de sementes. Os seguintes resultados foram obtidos: a m?dia da Uc% foi de 44%, sendo que o valor obtido de sementes oriundas de vagem marrom foi de 22%, e a Ua% manteve valor m?dio de 11% nas quatro colheitas, para as duas classes de vagens; as plantas apresentaram um n?mero m?dio de 62 vagens/planta e as vagens, cerca de 4 sementes/vagem; a massa de mil sementes apresentou valores m?dios de 130g, sendo que os valores apresentados pelas sementes oriundas de vagens marrons foram mais elevados, em torno de 142g/1000sementes;a produ??o m?dia de sementes por planta foi de 33g; a produtividade m?dia foi de 1.300kg/ha nas quatro ?pocas de colheita, sendo que a m?dia das duas ?ltimas colheitas apresentou maior valor, em torno de 1.420kg/ha; a m?dia de germina??o das sementes que receberam tratamento t?rmico para quebra de dorm?ncia foi de 85%, enquanto nas sementes que n?o receberam esse tratamento, essa m?dia foi de 62%.