Denna studie undersöker den digitala sociala rörelsen som uppstod ur efterdyningarna av den så kallade GameStop-sagan på aktiemarknaden. Spelåterförsäljaren GameStop erhöll en grupp hängivna anhängare på det sociala mediet Reddit. Över tid utvecklades gruppen till en social rörelse som i sin tur utvecklade en känsla av kärlek för GameStop-varumärket. Rörelsen gör anspråk på traditionella finansinstitut och Wall Street för en rättvisare aktiemarknad. Studien ämnar analysera de faktorer som bidragit till att utveckla kärleken för varumärket, som i denna studie benämns Brand love. Genom att utgå från två teoretiska ramverk; Social rörelseteori samt Kollektiv handlingsteori utforskar studien de taktiker och beslut som legat bakom rörelsens handlingar. Med en kvalitativ innehållsanalys uppnår uppsatsen en narrativ analys som illustrerar centrala aspekter ur datainsamlingen från Reddit. Gemenskapen utvecklades från att vara en grupp av oorganiserade individer till en stark social rörelse. Deras repertoarer inkluderade att hålla fast vid GameStop-aktier och använda olika plattformar för att sprida information. Det framkom att GameStop-gemenskapen använde Reddit för att organisera sig, diskutera anspråk och strategier samt stärka sin kollektiva identitet. Språkbruket förhöll sig vara nedvärderande samt stötande och användes inte endast som en form av kommunikation utan även för att stärka tillhörighet. Analysen pekar på att kollektiv identitet och starka relationer var viktiga element för rörelsens utveckling av brand love. Denna forskning ger inblick i dynamiken bakom digitala gemenskaper, aktivism och hur det kan leda till varumärkesrelationer.

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.

In the beginning of 2021, the stock of strained and heavily shorted company GameStop rose by almost 2,000 percent. The meteoric rise was caused after users of the subreddit r/wallstreetbets mobilized to buy up stock of the business, hoping that short- sellers would be forced to close their positions, leading to further upside. The purpose of this study is to describe the culture of the subreddit, using Stuart Hall’s (1997) theory of representation to explain how users create meaning. Furthermore, we attempt to explain how the digital nature of the movement affected its structure and organisation, for which Bennett and Segerbergs (2012) framework The logic of connective action is applied. The study used a netnographic approach for data-collection, which was later analyzed using qualitative text- analysis and semiotic-image- analysis. In total, 50 different posts were analyzed which included both texts and memes. Our results indicate that the movement is characterized by the lack of hierarchy and a substantial amount of user- generated content. Narratives and motives have been naturally constructed collectively through the interaction of users rather than enforced by a central authority. A unique feature of the movement is its exclusively digital presence, allowing for fluid participation and individualized framing. The premises and boundaries of activism change as activism becomes more dependent on the digital world. This study offers insight into how digital movements can be constructed and how the digital fundamentally changes the preconditions of activism and mobilization.

No description available.

Digital activism means using information systems to pursue political issues. Previous research on digital activism tends to focus on one platform at a time, which has been criticized due to the silo-effect it can lead to. Despite the critique a lack of scientific studies have been identified regarding a multi-platform approach to digital activism. Therefore the purpose of this study was to examine how multiple platforms are used by a single social movement organization when engaging in digital activism. A qualitative study was conducted by gathering and analysing content published during the course of one month from the accounts belonging to Black Lives Matter Sweden on the social media platforms Facebook, Instagram and Twitter. The study applies a multi-platform perspective as well as a sociological framing theory to study how multiple platforms are used by examining how content is being presented across the different platforms.  The results of this study indicate the use of primary and secondary platforms where content is presented differently. Furthermore, the findings show that the secondary platform acts like a net, builds relationships as well as refers bystanders to the primary platform. Although digital activism does not necessarily require a lot of financial resources, the results of this study shows that there may be a greater need for resources in the form of manpower and time to conduct digital activism on multiple platforms simultaneously. / Digital aktivism innebär användandet av informationssystem för att driva politiska frågor. Tidigare studier av digital aktivism har fokuserat på en plattform i taget, något som har kritiserats för den silo-effekt det kan innebära. Trots detta finns en brist på forskning gällande hur en organisation använder multipla plattformar för att bedriva digital aktivism. Syftet med denna studie var därför att utöka förståelsen för hur multipla plattformar används av en organisation i arbetet med digital aktivism. En kvalitativ studie utfördes genom att samla in och analysera inlägg publicerade under en månads tid från konton tillhörande Black Lives Matter Sweden på de sociala medieplattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Studien tillämpar ett multiplattformsperspektiv i kombination med ett framingramverk som teoretisk lins för att utvärdera hur multipla plattformar används genom att studera hur innehåll presenteras på de olika plattformarna.  Resultatet indikerade förekomsten av primära och sekundära plattformar som användes för att presentera och hantera ämnen på olika sätt. Vidare visar resultatet att den sekundära plattformen agerar fångstnät, bygger relationer och slussa åskådare vidare till den primära plattformen. Trots att digital aktivism inte nödvändigtvis kräver finansiella resurser så visar denna studie att det kan finnas ett större behov av resurser i form av arbetskraft och tid för att bedriva digital aktivism på multipla plattformar samtidigt.

Denna studie undersöker Instagrams roll i klimatfrågan och hur dess funktioner fungerar för att sprida information om klimatkrisen bland generation Z. Studien fokuserar på detta begränsade ämnesområde eftersom det är en av vår tids viktigaste frågor. Rapporten undersöker hur unga människor upplever, tar emot och interagerar med klimatrelaterat innehåll på Instagram. Det har även undersökts hur interaktion med innehållet påverkar möjligheten att åstadkomma förändring utanför plattformen. Studien utfördes genom att ta del av tidigare forskning samt utföra en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Vår slutsats är att även om det finns utmaningar med att använda Instagram som en plattform för klimataktivism, finns det också stora möjligheter. Genom att presentera klimatrelaterat innehåll på ett tillgängligt och relaterbart sätt kan Instagram spela en ännu viktigare roll i att öka medvetenheten om klimatkrisen och främja större kollektiv handling. För att uppmuntra engagemang bland generation Z föreslår studien även att Instagram fortsätter utveckla sina funktioner för att göra det lättare för användare att hitta och dela klimatrelaterat innehåll, samt förbättra hanteringen av källor och information. / This study examines Instagram's role in the climate crisis and how its features work to spread information about the climate crisis among generation Z. The study focuses on this limited area because it is one of the most important issues of our time. The report investigates how young people experience, receive, and interact with climate-related content on Instagram. It has also been examined how interaction with the content affects the ability to achieve real change. The study was conducted by reviewing previous research and conducting a quantitative survey study and a qualitative focus group interview. Our conclusion is that although there are challenges in using Instagram as a platform for climate activism, there are also great opportunities. By presenting climate-related content in an accessible and relatable way, Instagram can play an important role in raising awareness about the climate crisis and promoting collective action. To encourage engagement among generation Z, the study also suggests that Instagram continues to develop its features to make it easier for users to discover and share climate-related content, as well as improve source and information management.