<p>Ett ord som på pappret inte tar så stor plats, men som i verkligheten är både laddat och exponerat. Sex kittlar och fascinerar. Men det finns också en annan värld, bortom penetration och petting. Denna artikelserie skildrar två olika delar av en verklighet utan det där som alla pratar om.</p>

Ett ord som på pappret inte tar så stor plats, men som i verkligheten är både laddat och exponerat. Sex kittlar och fascinerar. Men det finns också en annan värld, bortom penetration och petting. Denna artikelserie skildrar två olika delar av en verklighet utan det där som alla pratar om.

Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik – det vill säga asexualitet – problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter representeras av Michel Foucault och hans resonemang kring diskurs, sexualitet och queer, samt av Judith Butler och hennes resonemang kring den heterosexuella matrisen, kön och genus. Resultatet visar i huvudsak att talet om asexualitet endast kan förekomma i samband med talet om sexualitet. Detta motsatsförhållande leder till återbekräftandet av heterosexualitet som den korrekta sexualiteten, vilket både tycks begränsa och möjliggöra för asexualitet: Begränsa på så sätt att det asexuella inte kan talas om, om det inte sätts i relation till något (heterosexualitet i detta fall) – samt möjliggöra på så sätt att man inom just denna motsatsrelation finner utrymme att uttrycka och vidareutveckla en queer-inspirerad, asexuell ordlista och identitet.

Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet.

Syftet med studien är att utforska representationer av asexualitet i samtida coming of age-ungdomsromaner med fokus på hur asexualitet (o)möjliggörs som en oproblematiserad position. Detta görs genom en närläsning av romanerna Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless och Beyond the Black Door utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Romanernas skildringar av asexualitet utmanar föreställningar om att sexuellt begär är en essentiell del i vuxenblivandet och tillåter den asexuella positionen att existera utan att formas av negativa stereotyper. Romanernas huvudpersoner genomgår processer av att komma till insikt om sin asexuella identitet, acceptera den för sig själva och komma ut med den för omgivningen. Den obligatoriska sexualiteten är ständigt närvarande i dessa processer men det är den asexuella positionens marginaliserade position jämte den obligatoriska sexualiteten som framställs som problemet snarare än asexualiteten i sig. / The aim of the study is to explore representations of asexuality in contemporary coming of age young adult novels with a focus on how asexuality is made (im)possible as an unproblematic position. This is done through a close reading of the novels Tash Hearts Tolstoy, Let’s Talk About Love, Loveless and Beyond the Black Door from a queer theoretical perspective. The novels’ depictions of asexuality challenge notions that sexual desire is an essential part of becoming an adult and allow the asexual position to exist without being shaped by negative stereotypes. The protagonists of the novels go through processes of realizing and accepting their asexuality for themselves and also coming out to their surroundings. Compulsory sexuality is constantly present in these processes, but it is the marginalization of the asexual position in relation to compulsory sexuality that is understood as the problem rather than asexuality itself. / <p>2021-06-02</p>

No description available.

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga. Även anti-hierarkiska och feministiska diskurser, tillsammans med en ovilja att definiera sexuell läggning och relationer, genomsyrar samtalen. Vidare har det framgått att queer konstrueras som perspektiv, men även som en praktikgemenskap med gränser för vad och vem som är queer. En analys av diskursers samspel med varandra har synliggjort ämnen som på olika sätt utmanar queers gränser, bland annat könsseparatism, pronomenet hen, pornografi och asexualitet. Analysen har dessutom visat att det queera subjektet rör sig mellan olika positioneringar beroende på kontexten, och att positioneringar kan vara såväl intentionella som påtvingade. Den queera pendlar därmed mellan makt och maktlöshet beroende på relationen till andra individer och diskurser. / This thesis is based on three focus group discussions including a total of ten individuals who consider them selves as being queer. The research aim has been to analyze subject positionings in relation to discourses that constitute gender, sexuality and relationships, and how these positionings and discourses are linguistically produced. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis, complemented by a systemic-functional grammar analysis, has been the theoretical and methodological approach. The result has shown how the participants consistently position them selves against norms that organizes and categorizes gender, sexuality and relationships. The participants have from queer positionings as agents in verb processes articulated sexuality and gender as dynamic and multiplex. They have also drawn on anti-hierarchical and feminist discourses, as well as articulated a resistance to define sexual orientation and relationships. Queer has been produced as a perspective, but also as a community of practice with it's own norms for what and who can be considered as queer. An analysis of interaction among discourses has exposed issues that challenge the borders of queer, for example gender separatism, gender neutral pronouns, pornography and asexuality. The analysis has furthermore shown that the queer subject move amongst different positionings depending on the context, and that positionings can be intentional as well as imposed. The queer individual is therefore oscillating between power and powerlessness depending on the relationship to other individuals and discourses.

Being viewed as a sexual being is perhaps not something often considered by most able-bodied people. Yet, lacking that kind of consideration is not a luxury that people with physical impairments naturally get. The purpose of this study is to, by using the perspective of crip theory and the social model, examine how the societal view of physical impairment and sexuality affect people with physical impairments and their ability to express and act on their sexuality. Five interviews were transcribed from two podcasts wherein four interviewees, two cisgendered men and two cisgendered women, talk about their personal experiences with navigating a socially, and sometimes physically, inaccessible sexual marketplace. Results show that all four interviewees agree that a societal view of people with physical impairments as unattractive and asexual has affected their self-esteem and self-image by having internalized the societal ableist attitudes of what it means to have an attractive body and to be an attractive partner. Results also show how the female interviewees have experienced an increased need for affirmations of their physical attractiveness through sexual and romantic relationships and how they believe these needs to be grounded in their internalized ableism.  Furthermore, the results of this study reveal how the male interviewees believe their acts of having bought sexual services from sexual surrogates to be grounded in the sexual exclusion they experience from the sexual market because of their physical impairments.

<p>Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen – här definierat som ”frånvaro av lust till sexuell praktik”. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas. I Adrienne Rich’s text om obligatorisk heterosexualitet (1980) tillskrivs även den icke-sexuella kvinnan aktörskapet att undkomma tvångsheterosexualisering - Rich’s införande av ett lesbiskt kontinuum kan ses som en dekonstruktion av en sexuell kategori. I min läsning av Michael Warner (1993) frågar jag huruvida den queera metoden även kan användas till att ifrågasätta normer om att vara sexuell, och i min läsning av Butler (1990) diskuterar jag frånvaro av begär i relation till möjliga subjektspositioner inom ramen för en heterosexuell matris. I min slutdiskussion återknyter jag till Foucault, och problematiserar (a)sexualitet ur ett könsmaktsperspektiv. Jag avslutar med att problematisera den gränsdragning mellan sexuellt och icke-sexuellt vi alla ständigt avkrävs att göra.</p>