<p>”Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning. På grund av de förutfattade meningar som finns kring undervikt händer det ofta att smala personer blir mål för kommentarer eller avundsjuka. Möt dem som dagligen arbetar med undervikt samt tjejen som ensam kämpat med sin undervikt under flera år.”</p>

”Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning. På grund av de förutfattade meningar som finns kring undervikt händer det ofta att smala personer blir mål för kommentarer eller avundsjuka. Möt dem som dagligen arbetar med undervikt samt tjejen som ensam kämpat med sin undervikt under flera år.”

The aim of child health care is to promote health and development for all children, to early identify problems that concern children´s growth and development and to prevent ill-health among children. Today in our society the proportion of children who are underweight are few. The aim with this study was to describe paediatric nurses experience in meeting with underweight children and their parents. Interviews were implemented and analyzed according to qualitative content analysis. Focus was placed on looking at differences and interpretations in the text content. The analyse resulted in six main categories, such as a need of sensitivity and a holistic view from the nurse, difficulties in handling the meeting because lack of tools. A positive experience which facilitated the meeting was the emotional sensitivity from the parents. In their work the nurses used different facilities. It was also described how the nurse influenced the meeting with the family. It would be desirable to have guidelines for how to handle underweight children. / Övergripande syftet för verksamheten inom barnhälsovården är att främja hälsa och utveckling hos alla barn, att tidigt kunna identifiera problem som rör barns tillväxt och utveckling samt att förebygga ohälsa hos barn. Andelen barn som är underviktiga i dagens samhälle är få. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors efrarenheter i möten med underviktiga barn och deras föräldrar. Intervjuer genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Fokus lades på att se skillnader och likheter i textinnehållet. Resultatet av analysen beskrevs i sex huvudkategorier. Det framkom att det krävdes en stor lyhördhet för de enskilda individerna av sjuksköterskan och att sjuksköterskan upplevde det som svårt att hantera mötet på grund av brist på redskap. Ändå upplevdes det som positivt då föräldrarna var lyhörda för sjuksköterskornas råd. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde en stor oro hos föräldrarna och att sjuksköterskorna arbetade utifrån en helhetssyn på barnen. I sitt arbete med det undervikitga barnet använde sig sjuksköterskan av olika hjälpmedel och de beskrev även hur sjuksköterskan påverkar mötet med familjen. Det vore önskvärt att det arbetades fram ett vårprogram med riktlinjer för omhändertagandet av underviktiga barn.

<p>The aim of child health care is to promote health and development for all children, to early identify problems that concern children´s growth and development and to prevent ill-health among children. Today in our society the proportion of children who are underweight are few.</p><p>The aim with this study was to describe paediatric nurses experience in meeting with underweight children and their parents. Interviews were implemented and analyzed according to qualitative content analysis. Focus was placed on looking at differences and interpretations in the text content. The analyse resulted in six main categories, such as a need of sensitivity and a holistic view from the nurse, difficulties in handling the meeting because lack of tools. A positive experience which facilitated the meeting was the emotional sensitivity from the parents. In their work the nurses used different facilities. It was also described how the nurse influenced the meeting with the family.</p><p>It would be desirable to have guidelines for how to handle underweight children.</p> / <p>Övergripande syftet för verksamheten inom barnhälsovården är att främja hälsa och utveckling hos alla barn, att tidigt kunna identifiera problem som rör barns tillväxt och utveckling samt att förebygga ohälsa hos barn. Andelen barn som är underviktiga i dagens samhälle är få.</p><p>Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors efrarenheter i möten med underviktiga barn och deras föräldrar. Intervjuer genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Fokus lades på att se skillnader och likheter i textinnehållet. Resultatet av analysen beskrevs i sex huvudkategorier. Det framkom att det krävdes en stor lyhördhet för de enskilda individerna av sjuksköterskan och att sjuksköterskan upplevde det som svårt att hantera mötet på grund av brist på redskap. Ändå upplevdes det som positivt då föräldrarna var lyhörda för sjuksköterskornas råd. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde en stor oro hos föräldrarna och att sjuksköterskorna arbetade utifrån en helhetssyn på barnen. I sitt arbete med det undervikitga barnet använde sig sjuksköterskan av olika hjälpmedel och de beskrev även hur sjuksköterskan påverkar mötet med familjen.</p><p>Det vore önskvärt att det arbetades fram ett vårprogram med riktlinjer för omhändertagandet av underviktiga barn.</p>

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har blivit allt mer förekommande och prevalensen ökar dramatiskt över hela världen. Sedan raffinerade kolhydrater introducerades har även kariessjukdomen fått större utbredning. Då det finns gemensamma bakomliggande faktorer som påverkar både vikt och kariesprevalens vill vi i vår litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan body mass index (BMI) och kariesprevalens för barn och ungdomar. Efter sökningar i den medicinska databasen PubMed på artiklar från de senaste 5 åren fann vi oeniga resultat med jämn fördelning. Resultatet av litteraturstudien är att två av de undersökta studierna tyder på att det inte finns något samband mellan BMI och kariesprevalens, lika många anser att det finns en svag eller möjlig association, medan två studier ansåg att det fanns ett signifikant samband. Majoriteten av de undersökta studierna kan alltså inte se något signifikant samband mellan BMI och kariesprevalens. För att säkerställa ett samband eller ej krävs fler studier och en djupare analys av tillförlitligheten i respektive studie.

This paper uses a quantitative and qualitative approach to analyze whether the Swedishfitness clothing brand I Can I Will’s representation in their online shop corresponds with theirspoken concept of being a brand for everyone who works out regardless if you are training togain strength, change your looks or just because you enjoy it. The quantitative analysisinvestigates the models length compared to height statistics around the world, and theirclothing size relative to social norms about the ideal body. The qualitative analysis is basedon examining visual signs such as eye contact, body language, posture and fitting of clothing.These components are analyzed through a body positivity and gender perspective, usingtheories about representation, body positivism, the ideal body, gender roles, male gaze,advertising and commodities.Findings suggest that there is a lack of representation of different bodies in I Can I Will’sonline shop. The male models are exclusively tall and muscular and the female models aremostly thin or slim. The few times female representation of a larger size occurred, the modelsstill had the, according to society, ideal body. In the visual analysis, there was nothing thatcould be perceived as norm breaking as all of them are following the social structured genderroles. To summarize, the clothing companies representation does not correspond with itsspoken concept of addressing everybody who wants to train regardless of their looks, it seemslike they only like to address tall and already well-trained men and mostly slim women with abody shape where breasts and hips are wider than their waist.