Syftet med denna studie har varit att undersöka hur menstruation framställs och hur det feminina genuset representeras i fem av Libresse reklamfilmer publicerade från år 2010 till år 2016 på deras svenska Youtubesida, samt se om det finns några skillnader och likheter. Då det förefaller som om det växt fram en större grad av öppenhet och publika diskussioner om menstruation i dagens samhället är det av intresse att se om menstruationsskyddsreklam har förändrats i samma takt. De teoretiska utgångspunkterna som studien har använt sig av är genus, reklam och representation. Metoden som har använts i studien för att analysera reklamfilmerna är en semiotisk analys och bild, ljud, verbal text och skriven text. Frågeställningarna som författaren har försökt besvara är om menstruation framställs som något problematiskt eller orent för kvinnan i reklamfilmerna och i så fall på vilket sätt, samt hur det feminina genuset representeras i respektive reklamfilm. Författaren har även försökt utröna ifall det funnits några skillnader respektive likheter mellan reklamfilmerna gällande hur menstruation framställs och hur det feminina genuset representeras. Resultat visar att likheter går att finna i de analyserade reklamfilmerna där menstruationen framställs som något problematisk och orent. Likheter finns även hur kvinnan representeras som osäker, det är endast med menstruationsskyddet kvinnan kan känna sig säker. Det feminina genuset är även i många av reklamfilmerna nära sammankopplat med fräschhet. Dock visar resultatet på en förändring, menstruation framställs inte vara lika problematiskt för kvinnan i de nyare reklamfilmerna. Menstruationsblod är fortfarande frånvarande i alla de studerande reklamfilmerna, dock visar studiens resultat på en förändring. Blod visas på kvinnans kropp och det feminina genuset kopplas inte på liknande sätt ihop med fräschhet i de nyare reklamfilmerna. Det feminina genuset representeras inte heller i lika stor grad som osäker i de nyare reklamfilmerna, kvinnan ska nu leva ”fearless” och inget blod ska hålla kvinnan tillbaka.

Libresse campaign #Bloodnormal aims to raise awareness about periods as a taboo subject. Similar to how Libresse is trying to make a change, more and more companies are starting to create norm breaking content. The question is how the public see these commercials. Do they think it is a method to get more brand authenticity or do they think it will make a real change? This study aims to investigate how young, female students experiences and discuss Libresse commercial “Blood Normal”. It will mainly focus on menstrual norms and the brand Libresse. To examine this we have used a reception method with qualitative interviews. By showing the respondents the film “Blood Normal” and later asking them questions, the method made it possible for us to see how the students interpret the film, the menstrual norms and the brand. The theoretical framework for this study is based on taboos, myths, studies on media effects and encoding/decoding. These theories helped us distinguish how the female students interacted and related to “Blood Normal”. By adding theories about legitimacy and corporate social responsibility we furthered examined how Libresse communicates and creates a relationship with their audience to strengthen their brand. The analysis showed that the respondents experienced menstruation as socially unacceptable in certain situations. They explained that “Blood normal” showed scenes that both mirrored and differed from their own experience of menstruation. It was also clear that they found the norm breaking content positive, which for the majority led to a higher trust in the brand. An important question for the respondents was that Libresse stood up for women, which could show that Libresse have a good knowledge about their target group. The commercials biggest effect on the respondents was in the end a bigger discussion about menstrual taboos, which for the majority also contributed to a higher trust for the brand.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Libressekommunicerar budskap visuellt i en kampanj. Kampanjen är#wombstories som är till för att uppmärksamma olikakvinnors berättelser och uppmuntra till att våga prata meröppet om kvinnokroppen.Genom två semiotiska bildanalyser undersöktes vilka visuellaelement Libresse har använt sig av i sin kampanjfilm. För attfå en övergripande förståelse av vad kampanjfilmen handlarom har en semiotisk analys över helheten av filmen gjorts.Efter det analyserades utvalda skärmdumpar för att på ettdjupare sätt få svar på frågeställningen.Resultatet av de två analyserna visade att de använder sig avolika ansiktsuttryck, färger och musik för att visualisera deolika berättelserna genom kampanjfilmen. Slutsatsen blev attLibresse använder sig av typiska visuella element. De skaparolika känslor hos tittaren som är lätta att känna igen ochkomma ihåg.

This student thesis examines what discourses exist within Libresse's advertising for sanitary products and if these have evolved over time. To examine this, two epochs have been selected; the first epoch covers the years 1990 to 2003 and the latter epoch covering 2014 to 2017. The purpose of this study has been to probe whether factors such as new media development and increased involvement in feminist issues can interact with the possible development of Libresse advertising. The purpose has also been to study how the taboo discourse around menstruation is managed by the company as well as if they have changed between the two epochs. The thesis is based on intersectionality and feminist media theory as the theoretical base. In order to answer the study's proposal, the method used was a critical discourse analysis combined with a semiotic analysis. To create a pre-understanding of the subject, the reader starts with a description of the company Libresse, to give examples of how women stereotyped, how feminism has developed over the last decades and what existing discourse there is about menstruation. This is due to a deeper insight into what previous feminist researchers said about advertising and marketing, new media and girls' potential, definition of the third wave feminism, social media and cyber-feminism. The study has been based on these research questions: - Has the discourse in Libresse’s advertising for sanitary products changed over time? - If so, how have these discourses changed and has the development of media and feminism have a significant role? The results show that a change between these epochs can be distinguished. Libresse has adapted their communication techniques to a modern society and the feminist commitment that prevails. The taboo discourse about menstruation still exists within Libresse commercials, but more subtle in the later era. The woman is made in today's commercials in a more positive and beneficial way. Keywords: Libresse, discourse, feminism, menstruation

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.