På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

För att öka användandet av återbrukbara sanitetsskydd under menstruation inkontinensproblematik och som trosskydd i både utvecklade- och utvecklingsländer krävs det att sanitetsskyddet förutom att uppfylla sitt syfte, även sitter på plats och känns tryggt. För att uppnå detta krävs en komfortabel fästanordning som håller skyddet på plats. För att jobba mot en mer hållbar värld genom reducering av engångsartiklar i plast och mot ett samhälle utan mensfattigdom kan återbrukbara sanitetsskydd vara ett steg i rätt riktning. Branschstandard för återbrukbara sanitetsskydd är idag en binda med en tryckknapp som fästanordning. Tidigare studier framhäver dock en viss problematik med att fästanordningen inte håller sanitetsskyddet på plats utan att skyddet åker åt sidan under användning. För att ta fram en optimal fästanordning för återbrukbara sanitetsskydd, har tre stycken nya fästanordningar tagits fram i denna studie. Dessa fästanordningar var en silikonbeläggning applicerad under skyddet, ett ruggat polyestertyg applicerad på skyddets undersida och två stycken silikonband fastsydda i underbyxans gren för sanitetsskyddet att fästas mellan. Dessa tre kom sedermera att jämföras med den redan etablerade fästanordningen med tryckknapp. Studien baserades på en kvalitativ undersökning som genomfördes av sex kvinnor mellan 25-63 år som förde logg om sina upplevelser av de fyra olika fästanordningarna. Den kvalitativa studien fördes parallellt med en kvantitativ studie i form av ett tvätt-, kraft- och friktionstest för att mäta och jämföra de olika fästanordningarnas hållbarhet i relation till tvätt och användning. Det kvalitativa testet visade på att fästanordningen med tryckknapp och fästanordningen med silikonband integrerade i underbyxa var mest komfortabla och kändes säkrast. Från de kvantitativa testerna presterade silikonbanden integrerade i underbyxa bäst och bekräftar den kvalitativa undersökningen. Däremot riktades kritik från respondenterna kring långsiktigt användande, hygien, utseende och hållbarhet mot fästanordningen med silikonband. Efter resultatanalys kan slutsatsen dras att känslan av psykisk komfort är viktig och att känslan av trygghet infinner sig när sanitetsskyddet är ordentligt fast i underbyxan. Med kritiken i beaktning samt tvättestets resultat som visade på en antydan till slitage av polyesterns kanter, kan en kombination med tryckknapp och silikonbeläggning rent hypotetiskt vara en optimal fästanordning. / In order to encourage the use of reusable sanitary pads for: incontinence problems, panty liners and menstruation in both developed and developing countries alike, a sanitary pad which feels secure and sits in place, whilst also maintaining its functionality, is required. To achieve this a convenient fastening device that holds the sanitary pad in place is necessary. This in turn, helps create a more sustainable planet by reducing single-use plastic items, whilst simultaneously reducing menstrual poverty. Today, the industry standard for reusable sanitary protection is a pad with a press stud as its fastening device. However, previous studies highlight a particular problem with this pad, in which the fastening device does not hold the sanitary protection properly in place. Instead the press stud design has been shown to consistently move to the side for the user, therefore causing discomfort. In order to develop an optimal fastening device for reusable sanitary pads, this study developed three new fasteners: a sanitary pad with a silicone coating applied underneath the pad, a sanitary pad with a coarse polyester fabric on its underside, and a pair of regular underpants with silicon bands sewn in to allow for a pocket for the sanitary pad. These three designs have been developed to compare with the already established press stud fastener. The study was based on a qualitative survey of six women between the ages of 25-63 who kept a log of their experiences testing the four different fasteners that were applied to a reusable pad. The qualitative study was carried out in parallel with a quantitative study in the form of a: washing, force and friction test to measure and compare the durability of the various fasteners in relation to washing and use. The qualitative test showed that the fastener with a press stud and the fastener with silicone bands sewn into the underpants, were the most comfortable and felt the most secure. From the quantitative tests, the silicone bands sewn into the underpants performed best and confirmed the qualitative investigation. After analyzing the results, a conclusion can be drawn that the feeling of psychological comfort is of upmost importance for users. Based on the qualitative and quantitative results, silicone bands integrated into underpants performed best for its purpose. On the other hand, criticism from the respondents regarding long-term use, hygiene, aesthetics and durability was directed at this fastening device. Taking the criticism into account and the results of the washing test where signs of wear and tear were shown on the polyester fabric, a combination with a press stud and silicone coating could hypothetically be the optimal fastening device.

Denna studie syftar till att utveckla och analysera en prototyp av ett återanvändningsbart trosskydd för kvinnor. Genom att undersöka passform, komfort och hanterbarhet ur ett användarperspektiv, samt jämföra två olika designmodeller (i polyamidspets och polyamidtrikå) med konventionella trosskydd, strävar studien efter att identifiera framgångsfaktorer för återanvändningsbara trosskydd. Marknadsundersökningar och forskningsgenomgångar användes för att skapa en grundläggande förståelse för forskningsområdet samt underlag för konstruktionsarbetet. Prototyper utvecklades och producerades. En testgrupp av sex deltagare genomförde en veckas avprovning av prototyperna och utvärderades med hjälp av kvalitativa frågor. Resultaten visade att trosskydden generellt ansågs ha bra längd och bredd oavsett designmodell. Dock rapporterade flera respondenter skav, oavsett vilken modell de använde. Åsikterna om estetik varierade och ingen generell slutsats kunde dras. Resultaten ger insikter i respondenternas upplevelser av passform, komfort och hanterbarhet hos trosskyddet. Trots viss variation i åsikterna finns det mönster och konsensus som kan vägleda framtida produktutveckling och förbättringar. Sammantaget kan detta examensarbete verka som en förstudie för vidare studier om textila återanvändningsbara trosskydd. / This study aims to develop and analyze a prototype of a reusable panty liner for women. By examining fit, comfort and manageability from a user perspective, as well as comparing two different design models (in polyamide lace and polyamide tricot) with conventional panty liners, the study aims to identify success factors for reusable panty liners. Market surveys and research briefings were used to create a basic understanding of the research area as well as a basis for the design work. Prototypes were developed and produced. A test group of six participants completed a one-week trial of the prototypes and was evaluated using qualitative questions. The results showed that the panty liners were generally considered to have a good length and width regardless of the design model. However, several respondents reported chafing, regardless of the model they used. Opinions about aesthetics varied and no general conclusion could be drawn. The results provide insights into the respondents' experiences of fit, comfort and manageability of the panty liner. Despite some variation in opinion, there are patterns and consensus that can guide future product development and improvements. Overall, this thesis can be used as a preliminary study for further studies on textile reusable panty liners.