<p>I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.</p>

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.

Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

Fängelsestraffet och dess konsekvenser är ett ämne som diskuteras inom både politik och forskning. Inom politiken hörs ofta argument om hårdare och längre straff som ska minska brottsligheten, men inom forskningsfältet råder större oenighet. Kriminologisk forskning har undersökt fängelsestraffets effekter på flera olika utfall med heterogena resultat som följd. Trots att fängelsets effekter har diskuterats länge finns därmed ännu ingen konsensus om hur strafflängd påverkar utfall såsom återfall och hälsa hos de som döms till påföljden. I denna studie undersöks hur strafflängd påverkar återfall och mortalitet hos de som döms för narkotikabrott av minst normalgraden i Sverige. För att undersöka detta används ett naturligt experiment och den kvasiexperimentella designen difference-in-difference. Resultaten visar inga signifikanta effekter av strafflängd på mortalitet. För strafflängdens effekter på återfall visar resultaten att längre straff signifikant kan minska risken för återfall, men minskningen är marginell. Analysen riskerar dock att påverkas av några felkällor som skapar viss osäkerhet i resultatens validitet och tillförlitlighet. Framförallt påverkas analysen av förändringar i de undersökta gruppernas demografiska sammansättning. Mer forskning krävs både för att öka tillförlitligheten till resultaten och för att få djupare förståelse för vilka mekanismer som har gett upphov till studiens resultat.

This thesis presents an attempt to find evidence of the ostrich effect and the disposition effect, as well as individual differences in self-assessed financial knowledge and its effect on these biases. The ostrich effect refers to the tendency to deliberately avoid information that might be negative, by "sticking your head in the sand". The disposition effect refers to people who hold on to losing assets too long while selling winning ones too early. The two effects were examined through a natural experiment which emerged from the stock market crash that occurred February 5th, 2018. The data was collected during an internship at Länsförsäkringar AB and originates from the usage of Länsförsäkringar's application Sparnavigatorn, where customers can manage their savings. The customers login activity and number of placed sales orders were observed. The data material is unique, and the study enabled a unique presentation of real life behaviour within a financial context and an analysis of whether individual differences affect behaviour. To our knowledge, neither the ostrich effect nor the disposition effect have earlier been examined through a large scale natural experiment. The results show no significant indication of the ostrich effect, but rather a relatively constant login activity not affected by the stock market crash. Furthermore, they show a contradictory reaction to what the disposition effect suggests, meaning the respondents place more sales orders during the stock market fall than at the time before and after. The results imply that further research needs to be done to either reject or confirm the existence of the ostrich effect and the disposition effect.