<p>I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.</p>

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.

Idag har föräldrar 480 lagstadgade dagar per barn att dela på, med en generös ersättning. Uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor har länge varit ojämn, med en långsam utveckling mot ett mer jämlikt uttag mellan föräldrarna, vilket till stor del tycks bero på hur politiker genom åren röstat igenom lagförslag som främjar ett mer jämställt uttag. Syftet med uppsatsen är att ta temperaturen på hur tankar och resonemang går hos mammor i ett partnerskap som har fått sitt första barn, och som har använt större delen av föräldraledigheten. Den konkreta frågeställningen är: Hur delas föräldraledigheten upp bland förstagångsföräldrar, och varför? För att få kvinnornas resonemang och förklaringar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att kvinnorna generellt tagit ut de flesta dagarna, men med en bred spridning kvinnorna emellan. Studien ger visst stöd åt teorin om rationella val, signalteorin och humankapitalteorin - men framför allt den förstnämnda. Samtliga respondenter anger att ekonomiska motiv inte påverkat hur de valt att dela upp föräldraledigheten, utan snarare sociala faktorer, såsom föräldrarnas grundläggande viljor. Även bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå tycks spela in. En djupdykning i ämnet visar också på dess komplexitet. Önskas likhet i uttaget av föräldraledighet verkar det krävas mer än politiska reformer. Viljor måste ändras och normer måste skifta, vilket inte sker över en natt.