• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • Tagged with
  • 14
  • 11
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Graffiti : Varför riskera fängelse för ett brott som inte lönar sig?

Thors, Andreas January 2006 (has links)
<p>Straffskalan för klotter skärps hela tiden. Ändå är det många som håller på. Det måste vara något annat än spänningen och viljan att synas som driver klottrarna.</p><p>Den här artikelserien fokuserar kring problematiken och de rättsliga, konstnärliga och personliga aspekterna av klotter, samt personerna bakom – både polis och</p><p>klottrare.</p>
2

Graffiti : Varför riskera fängelse för ett brott som inte lönar sig?

Thors, Andreas January 2006 (has links)
Straffskalan för klotter skärps hela tiden. Ändå är det många som håller på. Det måste vara något annat än spänningen och viljan att synas som driver klottrarna. Den här artikelserien fokuserar kring problematiken och de rättsliga, konstnärliga och personliga aspekterna av klotter, samt personerna bakom – både polis och klottrare.
3

Det är okej att klottra eller...? En kvantitativ studie om attityden gentemot klotter

Pajic, Tanja, Todorovic, Milena January 2017 (has links)
Todorovic, M & Pajic, T. Det är okej att klottra... eller? En kvantitativ studie om attityden gentemot klotter. Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Kriminologi, 2017.Klotter har sedan långt tillbaka i historien varit ett samhällsproblem. Idag talas det ofta om klotter i samband med kostnader. I Sverige klassas klotter som vandalism och faller under brott för skadegörelse. Det går utifrån resultatet att dra en slutsats om att yngre män i större utsträckning har en positiv attityd gentemot klotter. Brottsförebyggande aktörer bör öka kunskapen om klotter redan i tidig skolålder. / Todorovic, M & Pajic, T. It’s okay to scribble... right? A quantitative study on the attitude towards scribble. Degree project in Criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2017.Scribble has for a long time been a social problem. Today, scribble is often associated with society costs. In Sweden, scribble is classified as vandalism and property damage. The conclusion of this report is that younger men have a more positive attitude toward scribble. Furthermore, the crime prevention actors should increase the knowledge of scribble already in early school age.
4

Brottsförebyggande arbete kring klotter, skadegörelse och anlagda bränder på högstadieskolor

Samuelsson, Jakob, Tidqvist, Magnus January 2015 (has links)
Syftet med rapporten är att bidra i kommunens arbete med att minska skadegörelse på deras skolor. Detta genom att ta fram ett analys och resultatsunderlag att grunda en handlingsplan på samt komma med åtgärdsförslag. Problemet identifierades tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare. I enlighet med BRÅs metod “kunskap som metod” undersöktes problembilden. Problembilden kartlades genom en självdeklarationsstudie, intervju med rektor och inhämtande av uppgifter från de kommmunala förvaltningarna. Av problembilden framgår bland annat att skadegörelsen utförs av både elever på skolan och utomstående. Av de 175 elever som svarade på enkäten anger 17 % att de utfört någon form av skadegörelse. Eleverna som anger att de utfört skadegörelse anger som främsta anledning uttråkning eller missnöje riktat mot skolan. Även grupptryck anges av flera svarande. Rektorn ger en bild av att större delen av skadegörelsen utförs av en liten grupp elever eller före detta elever. Skolan kan också vara särskilt utsatt på grund av sin geografiska utformning och läge då den ligger i utkanten av samhället och nästan helt saknar insyn. Utifrån framtagen problembild genomfördes brainstorming och brainwriting för framtagning av potentiella åtgärder som kommunen sedan kan använda vid framtagande av åtgärdsplan.
5

Ungdomars attityder till klotter : En undersökning av klottrets försvinnande, vart har det flyttat och varför? / Teenagers' attitudes towards graffiti

Hendin Hoeckr, Mathilda January 2020 (has links)
I denna uppsats undersöks gymnasieungdomars attityder till klotter i skolmiljö. I studien har 20 gymnasieelever från två olika skolor och gymnasieprogram intervjuats, och som komplement till intervjustudien har observationer genomförts på de båda skolorna. Observationsstudien visar att skolmiljöerna är så gott som rena från klotter. Resultatet av intervjustudien visar att en majoritet av informanterna är negativt inställda till klotter. De betraktar fenomenet som skadegörelse mer än som en form av kommunikation. Svaren bör ses mot bakgrund av att de flesta av de intervjuade är tjejer, och skolorna finns i två mindre och relativt välbärgade kommuner. Tidigare forskning visar att klotter främst lockar killar och unga män i storstadsmiljöer (Sundell m.fl. 2002). De killar som ingår i studien uppvisar en mer positiv inställning till klotter än tjejerna. Vidare visar resultatet skillnader beroende på vilket program eleverna läser. De elever som ger uttryck för en mer positiv syn på klotter som en form av kommunikation läser Media- och produktionsprogrammet. Enligt tidigare forskning om klotter och synen på klotter i olika miljöer (Rodriguez &amp;Clair 1999, Kohn 2004) är en central del i klotter att kommunikationsformen är anonym och saknar de regler som finns i vanligt skrift- och talspråk. Just anonymiteten beskriver informanterna som central för klottrande. På frågan om informanterna tror att det fysiska klottret idag kan har ersatts av till exempel sociala medier ger studien inget entydigt svar. Gymnasieeleverna framhåller att klotter hör ihop med ålder. Flera beskriver klotter som vanligare på högstadiet än på gymnasiet.
6

Skadegörelse klotter nedskräpning förbjuden : Graffitiborttagning som ikonoklasm

Kimvall, Jacob January 2006 (has links)
<p>This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm.</p><p>Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.</p>
7

Skadegörelse klotter nedskräpning förbjuden : Graffitiborttagning som ikonoklasm

Kimvall, Jacob January 2006 (has links)
This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm. Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.
8

Frihetens tecken : en uppsats om konflikten mellan två föreställningsvärldar ur ett religionsvetenskapligt perspektiv

Blomqvist, Ingrid January 2002 (has links)
<p>Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.</p><p>Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.</p><p>Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".
9

Frihetens tecken : en uppsats om konflikten mellan två föreställningsvärldar ur ett religionsvetenskapligt perspektiv

Blomqvist, Ingrid January 2002 (has links)
Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".
10

Fyller de lagliga graffitiväggarna i Västerås och Norberg sitt syfte som brottsförebyggande föremål? / Do the legal graffiti walls in Västerås and Norberghave crime preventing effects?

Svensson, Josefine, Silverliden, Viktoria January 2013 (has links)
För att förebygga klotterbrott upprättade Västerås år 2012 och Norberg år 2002 varsin laglig graffitivägg. Denna studie undersöker med hjälp av klotterbrottsstatistik huruvida en minskning i antal anmälda klotterbrott har skett i kommunerna efter att väggarna upprättades. Datan har analyserats genom Z-tester. Västerås har delats in i tre områden med olika avstånd till väggen. Indelningen har gjorts då hypotesen i denna uppsats är att det har skett en minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och Område 3. Resultaten för Västerås visar en signifikant minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och 3, men däremot ingen signifikant minskning i väggens närområde. I Norberg har det skett en signifikant ökning i anmälda klotterbrott de första fem åren efter att graffitiväggen upprättades, men ingen signifikant ökning de senaste fem åren. Slutsatser som kan dras är att den lagliga graffitiväggen i Västerås möjligtvis har fyllt sitt syfte som brottsförebyggande föremål i Område 2 och 3 men inte i väggens närområde. I Norberg verkar väggen inte ha gett någon klotterförebyggande effekt de första fem åren efter att väggen upprättades. / For crime preventive purposes the municipality of Västerås and Norberg put up legal graffiti walls in 2012 and 2002, respectively. The present study examines whether there has been a decrease in number of reported graffiti crimes after these walls were put up. Data were analyzed using Z-tests. Västerås was divided into three areas with different distance to the wall. This was done because the hypothesis in this study is that there has been a decrease in reported graffiti crimes in Area 2 and 3. The results for Västerås showed a significant decrease in Area 2 and 3, but no significant decrease in the area closest to the wall. In Norberg the results showed a significant increase in number of reported graffiti crimes the first five years after the wall was put up but no significant increase the last five years. In conclusion, the legal graffiti wall in Västerås seems to have had a crime preventive effect in Area 2 and 3 but not in the area closest to the wall. In the municipality of Norberg it does not seem to have had a crime preventing effect the first five years after the wall was put up.

Page generated in 0.0351 seconds