Detta är en kandidatuppsats i etnologi. Ämnet för studien är graffiti, närmare bestämt hur  graffitin och dess utövare påverkas av att det är olagligt att klottra. Med ett kvalitativt  intervjumaterial och teoretiska begrepp lånade från aktör nätverksteori så försöker  forskaren att genom klottrarnas egna ord redogöra för hur klottrarna på olika vis influeras  av att deras uttryck är förbjudet. Studien tar upp frågor om vad som fick de intervjuade  personerna att först börja med graffiti, vad som görs för att stoppa dem från att klottra,  vad som händer om klottrarna blir gripna och vad de gör för att försöka undvika detta.  Ämnen som klottrarnas värdering av sin graffiti, graffitins visuella stil och k-märkt graffiti  behandlas och analyseras i relation till syftet.

<p>Straffskalan för klotter skärps hela tiden. Ändå är det många som håller på. Det måste vara något annat än spänningen och viljan att synas som driver klottrarna.</p><p>Den här artikelserien fokuserar kring problematiken och de rättsliga, konstnärliga och personliga aspekterna av klotter, samt personerna bakom – både polis och</p><p>klottrare.</p>

Straffskalan för klotter skärps hela tiden. Ändå är det många som håller på. Det måste vara något annat än spänningen och viljan att synas som driver klottrarna. Den här artikelserien fokuserar kring problematiken och de rättsliga, konstnärliga och personliga aspekterna av klotter, samt personerna bakom – både polis och klottrare.