Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården. Detta har i sin tur bidragit till att områdets sammanhållning är låg, det finns en avsaknad av gemensamma normer och värderingar i området och den informella sociala kontrollen i området är låg. Det finns även vissa kopplingar till teorin gällande kollektiv styrka, detta i form av att de sociala institutioner som finns i området är välfungerande. / After many reports in the local media and mentioning in the police report regarding communities where criminal networks control, an interest to analyse and explain the problems in Koppargården emerged. The study has threw statistics and semi-structured interviews explored key informants descriptions of problems in todays Koppargården. The results were analysed based on the theory of social disorganization. Study results show that most of the problems described the pictures in today Koppargården can be linked to the theory of social disorganizations. Low socioeconomic status, heterogeneity, high population migration are factors that apply to Koppargården. This has contributed to the area's cohesion is low, there is a lack of common standards and values in the area and the informal social control in the area is low. There are also some links to the theory of collective efficacy and that is that the social institutions in the area are well functioning.

Syftet med rapporten är att bidra i kommunens arbete med att minska skadegörelse på deras skolor. Detta genom att ta fram ett analys och resultatsunderlag att grunda en handlingsplan på samt komma med åtgärdsförslag. Problemet identifierades tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare. I enlighet med BRÅs metod “kunskap som metod” undersöktes problembilden. Problembilden kartlades genom en självdeklarationsstudie, intervju med rektor och inhämtande av uppgifter från de kommmunala förvaltningarna. Av problembilden framgår bland annat att skadegörelsen utförs av både elever på skolan och utomstående. Av de 175 elever som svarade på enkäten anger 17 % att de utfört någon form av skadegörelse. Eleverna som anger att de utfört skadegörelse anger som främsta anledning uttråkning eller missnöje riktat mot skolan. Även grupptryck anges av flera svarande. Rektorn ger en bild av att större delen av skadegörelsen utförs av en liten grupp elever eller före detta elever. Skolan kan också vara särskilt utsatt på grund av sin geografiska utformning och läge då den ligger i utkanten av samhället och nästan helt saknar insyn. Utifrån framtagen problembild genomfördes brainstorming och brainwriting för framtagning av potentiella åtgärder som kommunen sedan kan använda vid framtagande av åtgärdsplan.

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder.