No description available.

Den här uppsatsen är en responshistorisk undersökning av Karin Wards skulptur Ikaros syster och dess möte med sin publik. Syftet är att förstå de starka reaktioner skulpturen väckte. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur kan de handgripliga förändringarna av verkets utseende tolkas? Vilka förväntningar på den offentliga konsten uttrycktes i debatten och bevakningen i massmedia? Undersökningen visar att responsen var häftig och omfattande: en intensiv debatt bröt ut i lokalpressen, och under åren 1978–80 hade verket en framskjuten plats i det lokala offentliga samtalet. Många irriterade sig på verket och dömde ut det som fult eller pornografiskt medan andra försvarade verket på estetiska och principiella grunder. Debatten bottnade i stort sett i två konkurrerande idéer om den offentliga konstens uppgift; Skulle ett offentligt verk behaga alla genom att gestalta ett objektivt eller konventionellt skönhetsideal, eller skulle den offentliga konsten tillåtas vara heterogen och därigenom behaga heterogena preferenser och stödja konstnärernas fria skapande? Skulpturens utseende förändrades flera gånger under den perioden, bland annat sprängdes ett hål i verket – en skada konstnären reparerade genom att omgestalta verket. Sådana handgripligheter kan tolkas som fysiska uttryck för åsikter som återfinns i den offentliga debatten om verket. Samtidigt förändrade de i sin tur verkets uttryck och betydelse.

<p>This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm.</p><p>Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.</p>

This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm. Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.