Global ETD Search

1	Film som psykomagi : En analys av clownfiguren i Alejandro Jodorowskys film ”Poesía sin fin” Kulbay, Gülbeden January 2021 (has links) Syftet med den här uppsatsen är att undersöka clownens betydelser i konstnären och regissören Alejandro Jodorowskys psykomagiska autobiografi Poesía sin fin (2016). Uppsatsen önskar även vidga förståelsen av hur filmmediet kan användas som verktyg för att bearbeta emotionella skador och trauman. Filmmediet inrymmer möjligheter att skapa bilder som kan beröra oss på många olika plan. Jodorowsky använder mediet specifikt för att skapa psykomagiska akter, akter som skapar möjlighet för läkning. De två karaktärer som Jodorowskys egen person pendlar mellan i sin autobiografi Poesía sin fin är poeten och clownen. Clownen kommer här att undersökas då han står i tydlig kontrast mot den poet som är Jodorowskys vardagliga alter ego i resten av filmen. Genom ett analysera två scener i Poesía sin fin kommer jag besvara frågorna:Vad representerar clownen i scenerna ”Mötet med Zanahoria” och ”Cirkus”?På vilka sätt bidrar clownfiguren till Jodorowskys läkningsprocess? Alejandro Jodorowsky Psykomagi clown Poesía sin fin Erwin Panofsky Ikonografisk analysmetod Media and Communication Technology Medieteknik
2	Genus- och bildkritiskt perspektiv på svenskundervisningens läromedel på mellanstadiet. : - En studie av tre läromedel för årskurs 4 – 6 inom kommunal grundskoleverksamhet i en mindre norrländsk kommun. Hagalid Sandvärn, Mikaela January 2021 (has links) Denna läromedelsstudie genomfördes under vårterminen 2021. Studiens syfte var att synliggöra genusmaktstrukturer i bilder i läromedel för svenskämnet på mellanstadiet, årskurs 4–6, som användes i kommunala grundskolor inom en mindre norrländsk kommun. Bakgrunden till studien låg i tidigare forskning om läromedel, bilders inverkan på elevers identitetsutveckling samt studiens förhållande till styrdokumenten för grundskolan. Då studien syftade till att synliggöra genusmaktstrukturer var Hardings (1987) och Hirdmans (2001) genusteorier relevanta för studiens teoretiska utgångspunkt. Även teorier om könskonstruktion, könskodning och genusordning kopplades till studien. De metoder som användes för datainsamlingen var främst en läromedelsinventering som resulterade i ett urval av läromedel och därefter urval av enskilda bilder. Totalt analyserades 28 bilder ur sju böcker inom tre olika läromedel. Analysmetoderna som ingick i studien var fördelningsanalys, för att få ut representationsfördelning av genus i läromedlen, ikonografiska bildanalyser för att kristallisera ut könskonstruktioner och könsmönster i bilderna i läromedlen samt kritisk diskursanalys för att formulera de diskursiva handlingsmönster som framträdde i det empiriska materialet samt formulera vilka genusmaktstrukturer som bilderna i läromedlen präglades av. Resultatet av studien blev att två huvudsakliga genusmaktstrukturer, Männen har övertaget (pojkar/män överrepresenteras jämfört med kvinnor och andra kön/svårdefinierade kön/könsneutrala) och Färgen säger allt, eller? (tydligt könskodade färger) framträdde. Lika så framträdde även två huvudsakliga motkrafter, Tvärtomsymptomen (könskodade utseenden och egenskaper kastas om) och Dolda delar, neutrala uttryck och dubbelanvändning (könsneutralisering genom ett antal strategier). Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatser att då en del av skolans värdegrundsuppdrag är att verka för jämställdhet kan daglig användning läromedel ge många möjligheter att undervisa om jämställdhet. Läromedel med bilder kan vara givande för elevernas identitetsutveckling att synliggöra, förklara, diskutera och gestalta genusmaktstrukturer som finns runt eleverna och visa hur dessa strukturer skapas och återskapas och diskutera på vilka sätt de kan begränsa livsval och livsvillkor för olika människor. En faktor för att kunna lyckas med jämställdhetsuppdraget i skolans värdegrund är att synliggöra vilka genusmaktstrukturer som lärare, rektorer och skolledare behöver vara uppmärksamma på. läromedel genusmaktstruktur grundskolan svenskundervisning mellanstadiet ikonografisk bildanalys kritisk diskursanalys Educational Sciences Utbildningsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Learning Lärande Pedagogy Pedagogik
3	Konsumtionskulturen : Ett porträtt i tiden / The culture of consumption : A portraiture of our time Göth Nilsson, Annika January 2019 (has links) The purpose of this essay is to examine documentary photographs using art-science methods. The subject of the analyzes is photographer Lauren Greenfield’s project Generation Wealth, which reflects the Western consumer culture of our time. From a social-constructivist perspective, three photographs from this 25-year project are examined. These three photographs follow the theme of money and portray three different occasions that are not related to each other, but which are linked here as three subsequent steps in the theme. With the help of Erwin Panofsky's iconological interpretation model, the photographs are examined to reach a deeper meaning than merely documents about an event or of specific individuals. The iconological interpretation helps to put the photographs in a wider context which makes them symbols of our time. On the basis of the preparatory analyzes, connections are made with art historical works that both visually and contextually becomes keys in the interpretation. The photography of Phoebe 17 years becomes a symbol of the role of young people, especially girls, as objects in a consumer system. Eli Broad Dinner Party symbolizes how money controls the art market while this photograph also play with gender order. The photograph of Florian Homm becomes evidence of the emptiness that comes with the quest to constantly achieve financial success. The analyzes also discuss the division between documentary photography and art photography with the conclusion that such a division inhibits the photograph's sub-meanings. Such a division becomes a clear sign of social constructions and it’s need to categorize and place them in different fields. The essay discusses photography as a reality portrayal. This is a complex discussion which determines of the context in which the photograph is located. By simultaneously seeking an understanding of photography as a medium and by reading photography as a text, the photographs shows how social constructs are inherited and contribute to standards that keep people trapped in the culture of consumption. documentary photographs art-science Lauren Greenfield Generation Wealth social-constructivist Erwin Panofsky iconological interpretation photography consumption konstvetenskap samhällsanalys dokumentärfotografi Lauren Greenfield fotografi ikonografisk analys Erwin Panofsky konsumtion Art History Konstvetenskap
4	Naturligt farligt : Hur visualiseringar av klimatförändringar är laddade med tecken och känslor Jägerskog, Mattias January 2010 (has links) <p>The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper <em>Expressen </em>and from the American photographer Gary Braasch’s web page “World view of global warming”. The thesis is based on the article ”Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change” by Birgitta Höijer. I have been aiming to understand the feelings of fear, hope, guilt, compassion and nostalgia through semiotic theories of icon, index and symbol.</p><p>Previous research has proven the difficulties in bringing the issue of climate change up on the public agenda – which is connected to the difficulties of visualizing climate change. The nature of climate change being slow and hard to spot on an individual level has been highlighted as a cause of both of these difficulties. Pictures and photos have in this thesis been seen as the “interface” between science and the public – and hence <em>decoders</em> of the science of climate change. Höijer’s article about feelings has been used to understand this process of decoding.</p><p>The results show that the analyzed material could be linked to and described by the semiotic theories of icon, index and symbol. The emotional anchoring found in the material and the semiotic application have been shown to work complementarily with each other, leading to a broader understanding of the material’s relationship to social cognitions. The results further demonstrated that context is essential in some of the analyzed visualizations of climate change. Generic pictures found in the material could have been regarded as icon, index or symbol of other messages – but is through its contexts anchored with feelings, and becomes visualizations of climate change. The analysis also suggests that if icons of nature could be connected with feelings – so could nature itself. The consequences are speculated to lead to objectification of nature and ecophobia. By objectifying nature and using generic pictures, the material’s relationship to the concepts of “truth” and “myth” is questioned.</p><p>In conclusion, understanding of the analyzed material is advantageously achieved through complementary use of Höijers emotional categories and the semiotic theories of icon, index and symbol.</p> climate change nature environment climate internet media Expressen Gary Braasch visualization images photographs emotions feelings fear hope guilt compassion nostalgia truth myth semiotics archetypes icons index symbol Höijer iconographic sign interpretant object decoding generic anchoring objectification ecophobia context klimatförändringar natur miljö klimat internet media Expressen Gary Braasch visualisering bilder foton känslor rädsla hopp skuld medlidande nostalgi sanning myt bildsemiotik semiotik urbilder ikon index symbol Höijer ikonologisk ikonografisk preikonografisk tecken interpretant objekt avkodning generiska förankring objektifiering ekofobi kontext Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
5	Naturligt farligt : Hur visualiseringar av klimatförändringar är laddade med tecken och känslor Jägerskog, Mattias January 2010 (has links) The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch’s web page “World view of global warming”. The thesis is based on the article ”Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change” by Birgitta Höijer. I have been aiming to understand the feelings of fear, hope, guilt, compassion and nostalgia through semiotic theories of icon, index and symbol. Previous research has proven the difficulties in bringing the issue of climate change up on the public agenda – which is connected to the difficulties of visualizing climate change. The nature of climate change being slow and hard to spot on an individual level has been highlighted as a cause of both of these difficulties. Pictures and photos have in this thesis been seen as the “interface” between science and the public – and hence decoders of the science of climate change. Höijer’s article about feelings has been used to understand this process of decoding. The results show that the analyzed material could be linked to and described by the semiotic theories of icon, index and symbol. The emotional anchoring found in the material and the semiotic application have been shown to work complementarily with each other, leading to a broader understanding of the material’s relationship to social cognitions. The results further demonstrated that context is essential in some of the analyzed visualizations of climate change. Generic pictures found in the material could have been regarded as icon, index or symbol of other messages – but is through its contexts anchored with feelings, and becomes visualizations of climate change. The analysis also suggests that if icons of nature could be connected with feelings – so could nature itself. The consequences are speculated to lead to objectification of nature and ecophobia. By objectifying nature and using generic pictures, the material’s relationship to the concepts of “truth” and “myth” is questioned. In conclusion, understanding of the analyzed material is advantageously achieved through complementary use of Höijers emotional categories and the semiotic theories of icon, index and symbol. climate change nature environment climate internet media Expressen Gary Braasch visualization images photographs emotions feelings fear hope guilt compassion nostalgia truth myth semiotics archetypes icons index symbol Höijer iconographic sign interpretant object decoding generic anchoring objectification ecophobia context klimatförändringar natur miljö klimat internet media Expressen Gary Braasch visualisering bilder foton känslor rädsla hopp skuld medlidande nostalgi sanning myt bildsemiotik semiotik urbilder ikon index symbol Höijer ikonologisk ikonografisk preikonografisk tecken interpretant objekt avkodning generiska förankring objektifiering ekofobi kontext Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap

1

Page generated in 0.0564 seconds