The purpose of this study is to find out, explore and see how children with neuropsychiatric problems like ADHD/DAMP are portrayed and treated in five fictional children’s books written by writers who all are related to ADHD issues, except for one writer. I have done a text analysis performed on five children’s books which can be found in libraries in most of the libraries in Sweden. The analysis shows varying results between the five books followed by a general conclusion about how children with concentration problems are being presented in these chosen children's literature. The main problematic of this study is to examine how these characters are being represented and treated within the scopes of school, family relations and how ADHD/DAMP symptoms are portrayed. This study focuses on analysing how the actual ADHD/DAMP behaviour is being reflected and better understanding for the reader to understand the symptoms of ADHD. Another fact is what kind of relations these children with neuropsychiatric dysfunctions are portrayed when facing with other persons, such as family and friends and how ADHD/DAMP is affecting them daily basis. The last focus of this study is to investigate if the children in these fictive books are experiencing problems in school, and if they are receiving any support at all, for instance in form of a supporting teacher and how if these support helps the children in their personal development.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur människor framställs i barnböcker med ett särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade att en större del av litteraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför att barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade att barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så att de normer som gör att vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer. Vi har valt att analysera barnböcker utifrån ett genusperspektiv för att få en inblick i hur könsrollerna framställs. I studien finns en fördjupad del där bibliotekarierna beskriver sin roll för förskolan och deras syn på genus.   Slutsatsen i arbetet är att de stereotypa könsrollerna framhävs till viss del i våra valda barnböcker. Studien tydliggör bibliotekariernas nära samarbete och betydelse för förskolan och vårdnadshavare. Slutligen framkommer bokens betydelse som ett pedagogiskt redskap för barnens identitetsutveckling.

The purpose of this paper is to examine how gender and equality is represented in children's books and how educators from a didactic perspective can work with children's literature as part of their work with value-based issues. The books used for this paper is Alfons och Milla (1985) written by Gunilla Bergström and Kalle med klänning (2008) written by Anette Skåhlberg. These books were written during different decades and both the gender and ecuality aspect is presented differently. This might be explained by the values and what was normal during the times that they were written. Kalle med klänning (2008) is challenging the normal thoughts about gender. The book Alfons och Milla (1985) presents that boys and girls are different in the sense that they do and act differently. After analyzing both these books the conclusion is that Kalle med klänning (2008) is more suitable from a didactical perspective although Alfons och Milla (1985) can also be used in a didactic purpose. Both books gives us a good ground to discuss what is typically male and what is typically female although they illustrate gender differently. Methods to enlight these questions may be to read out loud and/or have a discussion about the books to get a deeper understanding regarding gender, equality and common principles. / Arbetets syfte är att undersöka hur aspekten genus och jämställdhet ter sig i bilderböcker och hur pedagoger ur ett didaktiskt perspektiv kan arbeta med barnlitteratur i arbetet med värdegrundsfrågor. De böcker som har utgjort grunden för denna litteraturanalys heter Alfons och Milla (1985), av Gunilla Bergström samt Kalle med klänning (2008), av Anette Skåhlberg. Böckerna är skriva under olika årtionden och genus och jämställdhetsaspekten synliggörs på olika sätt i de båda böckerna. Vilket kan ha sin förklaring i vilka värden och normer som präglade samhället förtillfället då böckerna skrevs. I Kalle med klänning (2008) är det tydligt vad författaren vill förmedla då det är en modern saga som bryter normer vilket vi både kan se och läsa i boken. I Alfons och Milla (1985) framställs det att det är skillnad mellan pojkar respektive flickor och det finns beteende som förknippas med respektive kön. Båda böckerna kan användas i arbetet med värdegrunden då aspekten genus och jämställdhet präglar böckerna dock framställs det på olika sätt. Metoderna högläsning och boksamtal är två metoder som lämpar sig i arbetet. Dock så har inte detta prövats i praktiken utan endast i teorin.

The purpose of this study was to investigate if and how the picture book about Alfons Åberg express gender stereotypes and sexuality, through its images and texts. That is because it is one of the most borrowed books in Swedish libraries and also there fore could be a book that is especially common i Swedish preschools. The books about Alfons has also played a major role in Swedish cultural history and the Swedish history of literature, and are known as a part of the swedish heritage. Since children books are well used in Swedish preschools and because children often are left alone to read, we wondered what kind of gender norms the books of Alfons could express to the preschool children. There- fore the aim of this study is to investigate how gender norms are expressed in two of the Alfons books in the book series. The survey was conducted through qualitative picture book analysis which is inspired by former text and image analysis. The theoretical method to investigate how gender norms were expressed was gender theory. We also used discourse analysis and social constructivism as a base, which means that the norms are defined as a social construction that are under constant transformation. The results show that sex, gender and sexuality are interacting in the books of Alfons Åberg. The characters in the book expressed that sex and gender norms were expressed by separation of male and female. The separation find out to be a way to show that opposites also expect to attract each other. The conclusion was that sex, gender and heterosexuality were linked together as a normative exclusion of other sexualitys as inpossible.

The purpose of this qualitative analysis was to research if and how gender is portrayed in picture books for children in Swedish preschools. Based on Hirdman’s gender system theory(1988, 2001) I analyzed the book characters in text and illustrations, to see if gender contracts between the sexes are visible, and what dichotomies might be challenged. A minor Swedish municipality's public library provided statistics that showed five of the most lent picturebooks by preschools in 2021. I then analyzed these books using narratology and analysis tools such as analysis questions and the concept of dichotomy. The analysis shows that gender is portrayed in a traditionally stereotypical way in every book but in varying degrees. Even in the books that don’t portray gender very clearly, it still shows, mainly through the illustration’s stereotypical gender markers such as certain clothes, colors, or attributes. The analysis portrays a gender contract between the female and male sexes in every book but in different ways and degrees. In some, it’s the hierarchy as in male superiority that shows, in others, it’s the separation of the sexes. Dichotomies between the sexes are both challenged and maintained in different ways, and female characters challenge them more often than male characters do. I conclude that picture books in Swedish preschools portray gender and gender relations in a stereotypical manner to a degree, whether it’s expressed through text, illustrations or iconotext. These findings are supported by Hirdman (1988, 2001) and previous research. / Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur genus porträtteras i bilderböcker för barn i svenska förskolan. Jag ville utifrån Hirdmans (1988, 2001) genussystemsteori undersöka hur bokkaraktärer framställs i text och bild, om genuskontrakt mellan manligt och kvinnligt synliggörs i böckerna, samt vilka dikotomier som eventuellt utmanas. Urvalet av bilderböcker skedde genom att stadsbiblioteket i en mindre svensk kommun tog fram statistik som visade fem av de mest utlånade bilderböckerna för barn till den valda kommunens förskolor under 2021. Jag analyserade sedan dessa böcker med hjälp av narratologin samt med analysverktyg i form av analysfrågor och begreppet dikotomi. Analysen visar att genus framställs på ett traditionellt sett stereotypt vis i samtliga böcker, men i varierande grad. Även i de böcker som inte framskriver genus tydligt så synliggörs genus ändå, framför allt genom stereotypa genusmarkörer i illustrationerna i form av vissa kläder, attribut eller färger. Genuskontraktet mellan manligt och kvinnligt framskrivs enligt analysen i samtliga böcker men olika tydligt och på olika vis, i vissa beskrivs hierarki i form av den manliga överordningen, i andra isärhållning av könen. Analysens dikotomier både utmanas och upprätthålls på olika sätt och det är fler kvinnliga karaktärer än manliga som utmanar dem. Min slutsats är att bilderböcker i svensk förskola till viss del skildrar genus och genusrelationer utifrån de stereotyper som genusteorier likt Hirdmans (1988, 2001) samt tidigare forskning visar, antingen i texten, illustrationerna eller genom ikonotexten.

This study, with an intercultural perspective, aimed to find out which groups of people and what type of norms was most commonly represented in the examined children’s literature of two preschools and one preschool class. This study also aimed to find out how teachers at these work places work with this literature. We wanted to find out what teachers believe is important to exist within their books, and what the work regarding the subject of children’s literature meant to them. Our methods to gather data have been to conduct qualitative interviews with the teachers and quantitative analysis of their work place’s children’s books. The result showed that the teachers believed that having conversations about the books are particularly important, both for the children’s language development, but also to learn more and to be able to describe their own feelings. The study of the examined children's literature showed, among other things, that boys are more commonly represented in main roles than girls, and that animals make up for a big percentage of the main roles as well. The study also showed that people of foreign ethnicity, people with disabilities, as well as parents in same-sex relationships were for the most part absent in the examined children’s literature.