I detta examensarbete kan du läsa om hur fadersgestalten integreras i barns verklighet samt i dess lekvärld med bilderböcker. Syftet med studien är att belysa hur fadersgestalten framställs i äldre och nya bilderböcker, och om den har ändrats med tiden. Jag har granskat sex böcker ifrån 1959 fram tills idag, varav två stycken har analyserats på djupet. Frågeställningen till arbetet lyder: Hur framställs fadersgestalten i de olika böckerna? Är han närvarande eller frånvarande i barnets verklighet? Studien använder sig av en multimodal utgångspunkt samt stödjer sig på föregående forskning och litteratur för att nå resultatet. Resultatet av att granska fadergestaltningen i dessa olika böcker är blanda annat att tidningen är en central symbol.  Pappan visas vid flera tillfällen i bilderböckerna sittande med tidningen framför ansiktet. Detta är något som man kan forska vidare på, få svar på hur det kommer sig att så många författare samt illustratörer väljer att gestalta fadern på detta sätt. / In this thesis, you can read about how the father figure is integrated into children’s reality and play world by the way of picture books. The purpose of the study is to illustrate how the father figure is portrayed in old and new picture books, and if it has changed over time. I have examined 6 books from 1959 until the present day on a general level, whereof two pieces have been analysed more in depth. The main questions of this thesis are: How is the father figure portrayed in the different books? Is he present or absent in the child's reality? The study uses a multimodal basis and draws on previous research and literature to reach the result. The results of examining the father figure in these different books were that the newspaper is a central symbol. The father appears on several occasions in the picture books sitting with the newspaper in front of his face. This is something that you can research further on. Get answers on how is it that so many writers and illustrators choose to portray the father in this way.

I detta arbete tittar jag på hur de engelskspråkiga ländernas historia presenteras i kursböcker för kurserna Engelska A och Engelska B på gymnasiet.Jag har valt att titta på vilka länder som finns representerade och hur mycket fakta om de engelskspråkiga ländernas historia som finns i de utvalda kursböckerna.Jag ville också se vilka bilder dessa texter gav läsaren om länderna, positiva eller negativa.Resultatet av min analys är att mängden fakta varierar mellan kursböckerna, beroende på vilken kursbok du läser samt vilka länder som presenteras i denna. Det är inte bara faktatexter i böckerna, utan även utdrag från olika romaner och dikter som är skriva genom tiderna. Detta så att läsaren får en smakbit av hur litteraturen var då. De engelskaspråkiga länder som finns med i kursböckerna är: USA, Irland, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada, Indien, Jamaica, de Karibiska öarna och några länder från den Afrikanska kontinenten. Några av dessa länder är mer förekommande än andra i kursböckerna, som exempel USA och Irland som finns med i alla 4 kursböcker.Ordningen ovan är i den ordning som länderna förekommer, med flest antal sidor först, dvs USA är representerad med flest sidor. Resultatet av detta är att maktstrukturen i dagens värld är överförd även till de engelska kursböckerna på gymnasiet i Sverige. USA är mest förekommande i kursböckerna och har även en betydande faktor i världen idag. Detta är tvärt emot vad Faircloughs Kritiska Diskursanalys (som jag har använt i mitt arbete) försöker göra, nämligen att skapa en mer jämlik värld. / In this thesis I look at how the English Speaking countries´ history are presented in four English course books aiming for English studies at Upper Secondary School, courses English A and English B (EN1201 and EN1202).I have chosen to look at which countries that are mentioned in the course books and how much fact about the English speaking countries history that the course books have. I also wanted to see what images these texts gave the readers about the countries, a positive or a negative image.The results of my analysis are that the amount of facts in the course books varies, depending on which book you look at and also the choice of countries that are presented in the books. It is not only “factual” texts in the course books either; there are also extracts from different novels and poems that were written through the ages. This so the reader gets a “taste” of what literature was like back when. The English speaking countries that are included in the course books are as follows: the USA, Ireland, Great Britain, Australia, New Zealand, Canada, India, Jamaica, the Caribbean Islands and countries on the African Continent. Some of the English speaking countries´ are more frequent than others in the course books, for example the USA and Ireland, are mentioned in all four of the course books. The order in which the countries are mentioned above is due to the number of pages that they claim in the course books, putting the USA in the lead with most pages. The result of this is that the power structure of the world today is transferred to the course books at Upper secondary school in Sweden, that the USA is the most frequent country mentioned in the course books and also in world. This contradicts what Fairclough´s Critical Discourse Analysis (which I use in this thesis) is trying to do, namely to create a more equal world.

Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva ledmotiv baserade på bokkaraktärer ur boken Uprooted av Naomi Novik. Jag analyserar soundtracken från filmerna Guldkompassen och Sagan om Ringen: Härskarringen som är baserade på böcker och använder den informationen till mitt egna skapande av sammanlagt 13 ledmotivsdelar till fyra karaktärer. Analyserna av varje films soundtrack går in på instrumentering, melodi, harmonik och tempo. Dessa analyser tillämpades sedan på de fyra karaktärerna och jag kunde då skapa mina egna ledmotiv baserade på deras personligheter i boken.

Multiple researchers argue that many authors of children’s books are influenced by the prevailing view of the child and childhood, in both subject selection and ways of writing. The aim of the study is to investigate how societies norms and values are reflected in picture books, written between 2010-2018. What kind of childhood is portrayed in the chosen literature? How does the illustrations and text interact to reflect the children’s characters and perspective? After an extensive selection process with several criteria, five picture books were finally chosen for analysis. With tools from researches Nikolajeva and Rhedin I’ll be focusing on illustrations, personality and environmental descriptions, as well as narration and point of view. The conclusion shows indications that the child's vision, which is portrayed in the picture books, goes hand in hand with the image of the child as subject and actor, a researching child actively in their own development. It is also possible to see traces of the multi-contextual view of children and the image of the child that is emphasized in the preschool curriculum. Another clear pattern is that the picture books reflect family constellations, gender, culture, diversity and ethnicity in a way that largely extends beyond underlying prejudices and stereotypes. / Ett flertal forskare hävdar att många barnboksförfattare påverkas av den rådande barnsynen samt barndom i både ämnesval och sätt att skriva. Syftet med studien är att undersöka hur samhällets normer och värderingar återspeglas i bildböcker, skrivna mellan 2010-2018. Vilken syn på barn gestaltas i den valda litteraturen och hur kommer den till uttryck? Hur interagerar illustrationerna och texten för att spegla barnens karaktärer och perspektiv? Efter en omfattande urvalsprocess med ett flertal kriterier valdes slutligen fem bildböcker för analys. Med verktyg från forskarna Nikolajeva och Rhedin kommer jag att fokusera på illustrationer, person- och miljöskildring samt berättarröst och synvinkel. Slutsatsen visar indikationer på att den barnsyn som speglas i bilderböckerna överensstämmer med bilden av barnet som subjekt och aktör, ett forskande barn aktivt i sin egen utveckling. Det är också möjligt att se spår av den mångkontextuella barnsyn samt den bild av barnet som framhävs i förskolans läroplan. Ett annat tydligt mönster är att bildböckerna speglar familjekonstellationer, kön, kultur, mångfald och etnicitet på ett sätt som i stor utsträckning sträcker sig bortom underliggande fördomar och stereotyper. Anknytningen mellan dagens samhälle och modernare bilderböcker är väl förankrad, och tydliga avtryck från samtiden syns i samtliga analyserade bilderböcker.

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer. Vi har valt att analysera barnböcker utifrån ett genusperspektiv för att få en inblick i hur könsrollerna framställs. I studien finns en fördjupad del där bibliotekarierna beskriver sin roll för förskolan och deras syn på genus.   Slutsatsen i arbetet är att de stereotypa könsrollerna framhävs till viss del i våra valda barnböcker. Studien tydliggör bibliotekariernas nära samarbete och betydelse för förskolan och vårdnadshavare. Slutligen framkommer bokens betydelse som ett pedagogiskt redskap för barnens identitetsutveckling.

The purpose of this paper is to examine how gender and equality is represented in children's books and how educators from a didactic perspective can work with children's literature as part of their work with value-based issues. The books used for this paper is Alfons och Milla (1985) written by Gunilla Bergström and Kalle med klänning (2008) written by Anette Skåhlberg. These books were written during different decades and both the gender and ecuality aspect is presented differently. This might be explained by the values and what was normal during the times that they were written. Kalle med klänning (2008) is challenging the normal thoughts about gender. The book Alfons och Milla (1985) presents that boys and girls are different in the sense that they do and act differently. After analyzing both these books the conclusion is that Kalle med klänning (2008) is more suitable from a didactical perspective although Alfons och Milla (1985) can also be used in a didactic purpose. Both books gives us a good ground to discuss what is typically male and what is typically female although they illustrate gender differently. Methods to enlight these questions may be to read out loud and/or have a discussion about the books to get a deeper understanding regarding gender, equality and common principles. / Arbetets syfte är att undersöka hur aspekten genus och jämställdhet ter sig i bilderböcker och hur pedagoger ur ett didaktiskt perspektiv kan arbeta med barnlitteratur i arbetet med värdegrundsfrågor. De böcker som har utgjort grunden för denna litteraturanalys heter Alfons och Milla (1985), av Gunilla Bergström samt Kalle med klänning (2008), av Anette Skåhlberg. Böckerna är skriva under olika årtionden och genus och jämställdhetsaspekten synliggörs på olika sätt i de båda böckerna. Vilket kan ha sin förklaring i vilka värden och normer som präglade samhället förtillfället då böckerna skrevs. I Kalle med klänning (2008) är det tydligt vad författaren vill förmedla då det är en modern saga som bryter normer vilket vi både kan se och läsa i boken. I Alfons och Milla (1985) framställs det att det är skillnad mellan pojkar respektive flickor och det finns beteende som förknippas med respektive kön. Båda böckerna kan användas i arbetet med värdegrunden då aspekten genus och jämställdhet präglar böckerna dock framställs det på olika sätt. Metoderna högläsning och boksamtal är två metoder som lämpar sig i arbetet. Dock så har inte detta prövats i praktiken utan endast i teorin.

The purpose of this study was to investigate if and how the picture book about Alfons Åberg express gender stereotypes and sexuality, through its images and texts. That is because it is one of the most borrowed books in Swedish libraries and also there fore could be a book that is especially common i Swedish preschools. The books about Alfons has also played a major role in Swedish cultural history and the Swedish history of literature, and are known as a part of the swedish heritage. Since children books are well used in Swedish preschools and because children often are left alone to read, we wondered what kind of gender norms the books of Alfons could express to the preschool children. There- fore the aim of this study is to investigate how gender norms are expressed in two of the Alfons books in the book series. The survey was conducted through qualitative picture book analysis which is inspired by former text and image analysis. The theoretical method to investigate how gender norms were expressed was gender theory. We also used discourse analysis and social constructivism as a base, which means that the norms are defined as a social construction that are under constant transformation. The results show that sex, gender and sexuality are interacting in the books of Alfons Åberg. The characters in the book expressed that sex and gender norms were expressed by separation of male and female. The separation find out to be a way to show that opposites also expect to attract each other. The conclusion was that sex, gender and heterosexuality were linked together as a normative exclusion of other sexualitys as inpossible.

The purpose of this picture book analysis is to examine how death and grief are expressed in three analysis objects. In this essay it is discussed, with the support of previous research, whether and how these picture books can be used in education for primary school. Several researchers believe that the picture book is useful as a pedagogical tool for developing empa-thy and for discussing current topics. Therefore, with the help of Nikolajeva’s theories on the hermeneutic circle, I have conducted a picture box analysis. In the picture book analysis, I examined the outer binders of the books, what narrator voice and point of view that is used, how death is portrayed, and how the character's mourning processes are depicted. My results of the analyzes show that death is expressed through paraphrase and mourning processes are expressed in all analysis objects even if it is expressed in different ways. / Syftet med denna bilderboksanalys är att granska hur död och sorg uttrycks i tre analysobjekt. I denna uppsats diskuteras det, med stöd av tidigare forskning, om och i så fall hur bilderböckerna kan användas i undervisning för lågstadiet. Flera forskare anser att bilderboken är användbar som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla empati och för att diskutera aktuella ämnen. Därför har jag, med hjälp av Nikolajevas teorier angående den hermeneutiska cirkeln, genomfört en bilderboksanalys. I bilderboksanalysen granskade jag böckernas yttre pärmar, vilken berättarröst och synvinkel som används, hur döden skildras samt hur karaktärernas sorgeprocesser skildras. Mitt resultat av analyserna visar att död uttrycks genom omskrivningar och sorgeprocesser uttrycks i samtliga analysobjekt även om det uttrycks på olika sätt.