The following essay examines if five Swedish textbooks aimed for religious studies in upper secondary school might show similar flaws to those presented by the Swedish Schools Inspectorate in their review of religious studies conducted in 2012. The method used in this essay is a qualitative study of Swedish textbooks influenced by Lantz definition of wide and thin ethics. This in practice means that I have analysed the five Swedish textbooks using thin and broad ethics while conducting the analysis of the five. The purpose of the essay was to see if the flaws presented in “Mer än vad du kan tro” regarding ethics and moral education might be present in Swedish textbooks as well. My essay shows that four out of the five Swedish textbooks included in the study show signs of the flaws presented in “Mer än vad du kan tro” and that the books apply thin and broad ethics to a varying degree.

The purpose of this qualitative analysis was to research if and how gender is portrayed in picture books for children in Swedish preschools. Based on Hirdman’s gender system theory(1988, 2001) I analyzed the book characters in text and illustrations, to see if gender contracts between the sexes are visible, and what dichotomies might be challenged. A minor Swedish municipality's public library provided statistics that showed five of the most lent picturebooks by preschools in 2021. I then analyzed these books using narratology and analysis tools such as analysis questions and the concept of dichotomy. The analysis shows that gender is portrayed in a traditionally stereotypical way in every book but in varying degrees. Even in the books that don’t portray gender very clearly, it still shows, mainly through the illustration’s stereotypical gender markers such as certain clothes, colors, or attributes. The analysis portrays a gender contract between the female and male sexes in every book but in different ways and degrees. In some, it’s the hierarchy as in male superiority that shows, in others, it’s the separation of the sexes. Dichotomies between the sexes are both challenged and maintained in different ways, and female characters challenge them more often than male characters do. I conclude that picture books in Swedish preschools portray gender and gender relations in a stereotypical manner to a degree, whether it’s expressed through text, illustrations or iconotext. These findings are supported by Hirdman (1988, 2001) and previous research. / Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur genus porträtteras i bilderböcker för barn i svenska förskolan. Jag ville utifrån Hirdmans (1988, 2001) genussystemsteori undersöka hur bokkaraktärer framställs i text och bild, om genuskontrakt mellan manligt och kvinnligt synliggörs i böckerna, samt vilka dikotomier som eventuellt utmanas. Urvalet av bilderböcker skedde genom att stadsbiblioteket i en mindre svensk kommun tog fram statistik som visade fem av de mest utlånade bilderböckerna för barn till den valda kommunens förskolor under 2021. Jag analyserade sedan dessa böcker med hjälp av narratologin samt med analysverktyg i form av analysfrågor och begreppet dikotomi. Analysen visar att genus framställs på ett traditionellt sett stereotypt vis i samtliga böcker, men i varierande grad. Även i de böcker som inte framskriver genus tydligt så synliggörs genus ändå, framför allt genom stereotypa genusmarkörer i illustrationerna i form av vissa kläder, attribut eller färger. Genuskontraktet mellan manligt och kvinnligt framskrivs enligt analysen i samtliga böcker men olika tydligt och på olika vis, i vissa beskrivs hierarki i form av den manliga överordningen, i andra isärhållning av könen. Analysens dikotomier både utmanas och upprätthålls på olika sätt och det är fler kvinnliga karaktärer än manliga som utmanar dem. Min slutsats är att bilderböcker i svensk förskola till viss del skildrar genus och genusrelationer utifrån de stereotyper som genusteorier likt Hirdmans (1988, 2001) samt tidigare forskning visar, antingen i texten, illustrationerna eller genom ikonotexten.

The graduation thesis deals with the problem of engagement of Czech folklore into the process of music education at lower secondary schools. It presents theory about Czech folklore and analyzes contemporary offer of music course books intended for lower secondary schools from the point of view of their content of folklore material. It reveals results of the research oriented on the folklore education at lower secondary schools. On the basis of these results, the diploma thesis proposes a project how to integrate Czech folklore into the music lessons as well as into other subjects taught at lower secondary schools.

Made available in DSpace on 2016-04-27T16:58:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Keiji Nakamura.pdf: 1405144 bytes, checksum: 8b57bd3e002695a33fe5b4bdbf0840e3 (MD5) Previous issue date: 2008-05-30 / Sociedade de Cultura e Educação do Litoral Sul / The main objective of this work is to investigate the difficulties that appeared along the history for the development of the mathematical content irrational numbers and which are the approaches present in the text books. The subject irrational numbers is considered important in the basic education of Mathematics and it comes for the students, in the text books, as an obstacle to its full understanding. One of the aspects that can justify such situation is the complexity that the subject shows. However, the irrational number can be worked in a historical-epistemological process, by doing a study of how the transformation of scientific object to an object of teaching in a praxeological organization has been processing. That organization is the final result of a mathematical activity that presents two inseparable aspects: the mathematical practice, that consists of tasks and techniques, and the speech based on that practice that is constituted by technologies and theories. Our analyses point that factors exist which interfere in the process of teaching-learning of irrational numbers related with the praxeological organization of that content in the collections of the text books of the 70s, 90s and 2000. The proof of the irrationality with traditional Euclidian approach served as parameter to evaluate the degree of difficulty and to analyze the type of tasks, techniques and the theoretical-technological speech for the demonstration of the irrational number. The organization points that the most difficulty is in the axiomatic system that should satisfy to two conditions: to be solid, it means, the postulates cannot contradict each other for themselves or for their consequences; to be complete and enough, in the sense of having conditions to prove true or false all propositions formulated in the context of the theory in subject. The proof of the irrationality in a modern Dedekind approach analyzed by the type of tasks, techniques and for the theoretical-technological speech enlarges the numeric domain, joining to the rational numbers a new category of irrational numbers that fill out the gaps of the numeric straight line. To build techniques to modify and to enlarge the concept of irrationality of other numbers is an approach that explores numbers in the form a+b√2, with rational a and b, and that contributes to overcome the idea that there are few irrational numbers / O objetivo principal deste trabalho é investigar as dificuldades que surgiram ao longo da história para o desenvolvimento do conteúdo matemático números irracionais e quais a abordagens estão presentes nos livros didáticos. O assunto números irracionais é considerado importante na escolaridade básica de Matemática e apresenta-se para os alunos, nos livros didáticos, como um obstáculo a sua plena compreensão. Um dos aspectos que pode justificar tal situação é a complexidade com que esse assunto se manifesta. No entanto, o número irracional pode ser trabalhado em um processo histórico-epistemológico, fazendo-se um estudo de como se tem processado a transformação de objeto científico a objeto de ensino em uma organização praxeológica. Essa organização é o resultado final de uma atividade matemática que apresenta dois aspectos inseparáveis: a prática matemática, que consta de tarefas e técnicas, e o discurso fundamentado sobre essa prática, que é constituída por tecnologias e teorias. Nossas análises apontam que existem fatores os quais interferem no processo de ensino-aprendizagem de números irracionais relacionados com a organização praxeológica desse conteúdo nas coleções dos livros didáticos dos anos 70, 90 e 2000. A prova da irracionalidade com abordagem tradicional euclidiana serviu de parâmetro para avaliar o grau de dificuldade e analisar o tipo de tarefas, técnicas e o discurso teórico-tecnológico para a demonstração do número irracional. A organização aponta que a maior dificuldade está no sistema axiomático que deve satisfazer a duas condições: ser consistente, quer dizer, os postulados não podem contradizer uns aos outros por si mesmos ou por suas conseqüências; ser completo e suficiente, no sentido de se ter condições para provar verdadeiras ou falsas todas proposições formuladas no contexto da teoria em questão. A prova da irracionalidade em uma abordagem moderna dedekindiana analisada pelo tipo de tarefas, técnicas e pelo discurso teórico-tecnológico amplia o domínio numérico, juntando aos números racionais uma nova categoria de números irracionais que vêm preencher as lacunas da reta numérica. Construir técnicas para modificar e ampliar o conceito de irracionalidade de outros números é uma abordagem que explora números na forma a+b2, com a e b racionais, e que contribui para a superação da idéia de que há poucos números irracionais

This study, with an intercultural perspective, aimed to find out which groups of people and what type of norms was most commonly represented in the examined children’s literature of two preschools and one preschool class. This study also aimed to find out how teachers at these work places work with this literature. We wanted to find out what teachers believe is important to exist within their books, and what the work regarding the subject of children’s literature meant to them. Our methods to gather data have been to conduct qualitative interviews with the teachers and quantitative analysis of their work place’s children’s books. The result showed that the teachers believed that having conversations about the books are particularly important, both for the children’s language development, but also to learn more and to be able to describe their own feelings. The study of the examined children's literature showed, among other things, that boys are more commonly represented in main roles than girls, and that animals make up for a big percentage of the main roles as well. The study also showed that people of foreign ethnicity, people with disabilities, as well as parents in same-sex relationships were for the most part absent in the examined children’s literature.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur.  Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen.  I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt. Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. / This thesis uses a norm-critical perspective to highlight the diversity presented from a selection of picture books published by swedish authors between the years 2016-2021. The work will focus on some of the norms that the picture book presents regarding, among other things, gender, functional variations and culture Furthermore, the picture book's multimodal communication method will be analyzed on the basis of the method approach semiotic modality and further examined through quantitative and qualitative analysis methods. This is to highlight the importance of the text and the equivalence of the illustration in the multimodal communication. In my process, a selection of nine books has been selected and critically examined on the basis of norm-critical criteria and through both conventional and iconic signs in order to create as comprehensive an analysis as possible. In conclusion the results of this study are presented where norms and/or themes that recur, or are not noticed, are also addressed in several of the books. Furthermore, the importance of the preschool educator's understanding of the picture book, norm criticism and inclusion is highlighted. Emphasis is placed on the educators understanding why regular reflections and analyzes of the material the preschool offers the children should be made.

Syftet med denna studie är att analysera ett begränsat antal bilderböcker från två tidsepoker och undersöka hur det icke-verbala gestaltas i dessa bilderböcker och om det gestaltas olika i de två tidsepokerna.  Jag kommer att fokusera mer ingående på konflikter mellan barn, konflikter mellan pedagoger och barn och pedagogers attityder i konflikter och deras sätt att hantera dem. Metoden jag använder mig av i denna studie är en kvalitativ litteraturanalys där jag utgår från Nikolajevas (2000) bok om bilderboksanalys. Tillsammans med relevant litteratur och Howard Garders teori om de sju intelligenserna med fokus på det kroppsliga har jag kommit fram till resultatet att alla böcker oavsett tidsepok via kroppsspråket i böckerna förmedlar att förskolan är något roligt och intressant. Största skillnaden mellan böckerna från de olika tidsepokerna var att i de äldre böckerna visades endast att man inte fick säga emot de vuxna med en tydlig didaktisk underton. I böckerna från 2000-talet gestaltades kroppsspråket så att man förstod det som att barnen hade mer inflytande och behövde inte alltid godta vad de vuxna sa, utan kunde ha mer egen vilja. / The purpose of this study is to analyze a limited number of picture books from two eras and examine how non-verbal portrayed in the picture, and if it is portrayed differently in the two epochs. I will focus in more detail on the conflicts between children, conflicts between educators and children and teachers' attitudes in the conflict and their way of dealing with them. The method I use in this study is a qualitative literature analysis which I assume Nicholas Eve (2000) book on picture analysis. Together with the relevant literature and Howard Gardners theory of the seven intelligences with a focus on the bodily, I have come to the result that all books regardless of era through body language in the books convey to preschool is something fun and interesting. The biggest difference between the books from the different time epochs was that in the older books appeared only that you could not argue with adults with a clear didactic undertone. In the books from the 2000's figure was the body language illustrated in such a way that the reader understands that the children are allowed to have more influence and not necessarily need to accept the opinions and wishes of the adults, since they are entitled to their own opinion and to have their own free will.

Päättötyöni on kvalitatiivinen kartoitus kymmenestä Ruotsin peruskoulussa vuosiluokilla 1–5 suomen kielen opetuksessa käytetystä oppikirjasta. Kartoitusten lisäksi olen haastatellut kolmea opettajaa ja saanut vastauksia kyselykaavakkeisiin 11 opettajalta heidän mielipiteistään oppikirjoista. Aihe, suomen kielen oppikirjojen kartoitus ja mielipidekysely kirjoista, on tarpeellinen , sillä suomen kieli on ollut yksi Ruotsin viidestä virallisesta, kansallisesta vähemmistökielestä vuodesta 2000 ja peruskouluasetuksen mukaan kaikilla oppilailla on Ruotsin peruskouluissa oikeus oppia ja kehittää suomen kieltä, jos heillä on ennestään perustava kielitaito. Vaikka suomi on ollut virallinen vähemmistökieli jo kymmenen vuotta ja koululainmuutos, jonka mukaan suomen kielen ei enää tarvitse olla aktiivinen kotikieli, on ollut voimassa kaksi vuotta, vasta tämän syksyn aikana painettiin ruotsinsuomalaisia varten ensimmäinen oppikirjasarja 20 vuoteen. 1970- ja 80-luvuilla teetettiin kolme kirjasarjaa, mutta sen jälkeen opettajat ovat joutuneet käyttämään Suomessa tuotettuja ja suomalaisia oloja varten suunniteltuja kirjoja, eivätkä kirjat tutkimukseni mukaan täytä kaikkia ruotsalaisen kurssisuunnitelman tavoitteita. Suomen kielen opettajat ovat kuitenkin tyytyväisiä oppikirjoihinsa, vaikka niissä on puutteita; niiden suurin heikkous on, että ne sisältävät ruotsinsuomalaisille liian vaikeita sanoja ja lauseita / Mitt examensarbete är en kvalitativ kartläggning med fokus på 10 skolböcker som idag används i finskundervisningen i den svenska grundskolan i årskurserna ett till fem. Som komplement till kartläggningen har tre lärare intervjuats och 11 lärare har besvarat ett frågeformulär med åsikter om de böcker som de använder. Uppsatsens ämne är relevant eftersom finskan sedan år 2000 är ett av Sveriges fem officiella, nationella minoritetsspråk. Enligt grundskoleförordningen har alla elever med grundläggande kunskaper i finska rätt att lära sig och att utveckla språket i skolan. Finskan har varit ett officiellt minoritetsspråk i tio år och ändringen i skollagen, att finskan inte längre behöver vara ett aktivt hemspråk för att ge rätt till modersmålsundervisning, kom för två sedan. Ändå är det först nu i höst som de första skolböckerna på 20 år för sverigefinska elever tryckts. På 1970- och 80-talen trycktes tre bokserier, men sedan dess har lärarna fått förlita sig på böcker producerade i Finland som enligt min forskning inte uppfyller alla kursplanens kriterier. Modersmålslärarna är nöjda med sina böcker även om de har brister. Deras största svaghet är, att de innehåller för svåra ord och meningar för sverigefinska elever. / My degree project is a qualitative survey of 10 books used in Swedish primary schools in Finnish teaching. As a complement to the survey I interviewed three teachers and handed out questionnaires to eleven more, asking for their opinions of the school books they are using. The subject is relevant, as Finnish has been one of the five official minority languages in Sweden since the year 2000. According to the Compulsory School Ordinance on the nine-year compulsory school all students with a basic knowledge of Finnish have the right to learn and develop the language in school. Finnish has been a national minority language for ten years and two years ago a change in the school law was introduced, which entitles pupils to classes in Finnish even when Finnish is not an active language at their home. Nevertheless, it was only this autumn that, for the first time in 20 years, school books were printed for Finns in Sweden. In the 1970s and 1980s three book series were printed, but since then teachers have had to rely on books produced in Finland, which, according to the findings of my degree project, do not meet all the criteria of the Swedish course syllabus. The teachers of Finnish are satisfied with the books, although the books have weaknesses; the biggest weakness is that they have too advanced words and sentences for Swedish Finnish pupils.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.