Det bästa vi vet med konst är att den kan få dig att känna dig mindre ensam. Som att det finns nån som förstår en. Som när man hör en låt eller ser en film som känns som tagen ur ens liv och man känner att det man upplevt är på riktigt. -Yoko Bono, Det finns inget bättre Jag har avbildat min familj och vår gemensamma historia så länge som jag varit konstnär. Vare sig det handlat om video, textilt arbete, performance, skulptur eller måleri har våra delade erfarenheter varit startpunkten för allt mitt konstnärliga arbete. Mitt arbete på Konstfack har kretsat kring måleriets materialitet. Jag målar tunna lager av oljefärg på juteväv för att behålla dukens grova textur. Detta är en direkt referens till de starka barndomsupplevelser av olika material som fortfarande är en viktig hörnsten i mitt skapande. / I have depicted my family and our life for as long as I have been an artist. Be it in the form of video, textile work, performance, sculpture or painting, our collective experiences have been the starting point of all my work. My work at Konstfack has revolved around the materiality of painting. I paint thin layers of oil colour on gunny to preserve the coarse structure of the fabric. I do this as a direct reference to the strong experiences of materiality I had in my childhood which still hold great importance for me in my work.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur sverigefinska grundskolor och finska modersmålsklasser framställer språk och kultur på sina webbsidor. Det fanns tre forskningsfrågor som vägledde arbetets gång och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Hur presenterar sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser sig själva på sina webbsidor?, Hur definieras begreppen språk och kultur på skolornas webbsidor? och Hur kan man förvalta och uppmärksamma språk och kultur enligt skolornas webbsidor?.   Den här undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av analys där data samlades in från fem sverigefinska skolors webbsidor och tre finska modersmålsklassers webbsidor. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var läroplansteori med fokus på språk och kultur. Undersökningen fokuserade mest på finska och svenska språket samt finländska och svenska kulturen.   Resultatet av undersökningen visar att de sverigefinska skolorna presenterar sig själva på sina webbsidor på ett positivt sätt medan de finska modersmålsklasserna presenteras väldigt kortfattat. De sverigefinska skolornas webbsidor har rent utseendemässigt en viss koppling till Finland och Sverige vad gäller bilder och färger. Resultatet visar att sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser inte direkt definierar begreppen kultur och språk på sina webbsidor, men de begreppen tas upp i flera sammanhang. I stället för kultur och språk fanns det definitioner av begreppen tvåspråkighet och sverigefinsk kultur. Enligt de sverigefinska skolornas webbsidor förvaltas och uppmärksammas den sverigefinska kulturen och det finska och svenska språket genom tvåspråkig undervisning, internationellt arbetssätt, sociala medier och med stöd av föräldrarna. I de finska modersmålsklasserna anses kulturerna och språken uppmärksammas mest genom undervisning. Både de sverigefinska skolorna och de finska modersmålsklasserna strävar efter att eleverna blir tvåspråkiga medborgare i ett mångkulturellt samhälle, får lära sig både den finländska och den svenska kulturen, föra vidare sitt kulturarv samt få möjligheten att skapa en dubbel finsk-svensk identitet.   Nyckelord: finsk modersmålsklass, kultur, språk, sverigefinsk skola, tvåspråkighet, webbsida

No description available.

Päättötyöni on kvalitatiivinen kartoitus kymmenestä Ruotsin peruskoulussa vuosiluokilla 1–5 suomen kielen opetuksessa käytetystä oppikirjasta. Kartoitusten lisäksi olen haastatellut kolmea opettajaa ja saanut vastauksia kyselykaavakkeisiin 11 opettajalta heidän mielipiteistään oppikirjoista. Aihe, suomen kielen oppikirjojen kartoitus ja mielipidekysely kirjoista, on tarpeellinen , sillä suomen kieli on ollut yksi Ruotsin viidestä virallisesta, kansallisesta vähemmistökielestä vuodesta 2000 ja peruskouluasetuksen mukaan kaikilla oppilailla on Ruotsin peruskouluissa oikeus oppia ja kehittää suomen kieltä, jos heillä on ennestään perustava kielitaito. Vaikka suomi on ollut virallinen vähemmistökieli jo kymmenen vuotta ja koululainmuutos, jonka mukaan suomen kielen ei enää tarvitse olla aktiivinen kotikieli, on ollut voimassa kaksi vuotta, vasta tämän syksyn aikana painettiin ruotsinsuomalaisia varten ensimmäinen oppikirjasarja 20 vuoteen. 1970- ja 80-luvuilla teetettiin kolme kirjasarjaa, mutta sen jälkeen opettajat ovat joutuneet käyttämään Suomessa tuotettuja ja suomalaisia oloja varten suunniteltuja kirjoja, eivätkä kirjat tutkimukseni mukaan täytä kaikkia ruotsalaisen kurssisuunnitelman tavoitteita. Suomen kielen opettajat ovat kuitenkin tyytyväisiä oppikirjoihinsa, vaikka niissä on puutteita; niiden suurin heikkous on, että ne sisältävät ruotsinsuomalaisille liian vaikeita sanoja ja lauseita / Mitt examensarbete är en kvalitativ kartläggning med fokus på 10 skolböcker som idag används i finskundervisningen i den svenska grundskolan i årskurserna ett till fem. Som komplement till kartläggningen har tre lärare intervjuats och 11 lärare har besvarat ett frågeformulär med åsikter om de böcker som de använder. Uppsatsens ämne är relevant eftersom finskan sedan år 2000 är ett av Sveriges fem officiella, nationella minoritetsspråk. Enligt grundskoleförordningen har alla elever med grundläggande kunskaper i finska rätt att lära sig och att utveckla språket i skolan. Finskan har varit ett officiellt minoritetsspråk i tio år och ändringen i skollagen, att finskan inte längre behöver vara ett aktivt hemspråk för att ge rätt till modersmålsundervisning, kom för två sedan. Ändå är det först nu i höst som de första skolböckerna på 20 år för sverigefinska elever tryckts. På 1970- och 80-talen trycktes tre bokserier, men sedan dess har lärarna fått förlita sig på böcker producerade i Finland som enligt min forskning inte uppfyller alla kursplanens kriterier. Modersmålslärarna är nöjda med sina böcker även om de har brister. Deras största svaghet är, att de innehåller för svåra ord och meningar för sverigefinska elever. / My degree project is a qualitative survey of 10 books used in Swedish primary schools in Finnish teaching. As a complement to the survey I interviewed three teachers and handed out questionnaires to eleven more, asking for their opinions of the school books they are using. The subject is relevant, as Finnish has been one of the five official minority languages in Sweden since the year 2000. According to the Compulsory School Ordinance on the nine-year compulsory school all students with a basic knowledge of Finnish have the right to learn and develop the language in school. Finnish has been a national minority language for ten years and two years ago a change in the school law was introduced, which entitles pupils to classes in Finnish even when Finnish is not an active language at their home. Nevertheless, it was only this autumn that, for the first time in 20 years, school books were printed for Finns in Sweden. In the 1970s and 1980s three book series were printed, but since then teachers have had to rely on books produced in Finland, which, according to the findings of my degree project, do not meet all the criteria of the Swedish course syllabus. The teachers of Finnish are satisfied with the books, although the books have weaknesses; the biggest weakness is that they have too advanced words and sentences for Swedish Finnish pupils.