Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt. / Taste is a complex blend of several factors and is highly dependent on many of our other senses. The study of taste is more limited in comparison with the study of the senses of sight and hearing and the typological study of taste terms has not played a particularly important role in lexical typology so far. This study is based on a triangulation where taste terms and their use is investigated in a fairly representative sample of the world's languages ​​as well as in more detail in Swedish. The purpose of the study is to explore how universal words for sweet are positively and words for bitter are negatively connotated in individual languages ​​such as Swedish and more generally in the world's languages. This is done by looking into polysemic relations, colexification patterns and metaphors across languages. The result shows that general trends are the same from the triangulation's two studies, but that there are differences at the level of details. The taste term sweet is used predominantly positively and bitter is used predominantly negatively.

Föreliggande studie handlar om att äta och att dricka, och hur man kan prata om det på tyska och svenska. Målet är att belysa vad det är som styr användningen av så kallade intagningsbegrepp i dessa två språk. Studien intar ett lexikal typologiskt perspektiv och lägger speciellt fokus på rollen som sociala faktorer spelar i valet av intagningsbegrepp. Det undersöks även hur långtgående tendenser svenskan och tyskan uppvisar att reservera vissa intagningsverb för maträtter och drycker av specifik karaktär. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade parintervjuer med 3 informantgrupper per undersökt språk. I utvärderingen av intervjuernas resultat används komponentanalys. Resultaten visar att talarens, lyssnarens och aktörens relation till varandra samt situationen som ska beskrivas (plats, tid) och artighet spelar störst roll i valet av intagningsbegrepp. Vissa mönster upptäcktes vad gäller reservering av begrepp för alkoholhaltiga och onyttiga näringsämnen. Andra faktorer som visade sig vara relevanta i valet av intagningsbegrepp är hastighet, mängd, njutning, rörelse, ljud och art. Resultaten uppvisar få skillnader mellan de undersökta språken. / The aim of this thesis is to give an overview over what controls speakers’ choice of expression when talking about eating and drinking in Swedish and German. Special focus lies on what roll social factors – such as formality, politeness, time of day and the place where food or drink are consumed – play in which expression is used. Another subject under investigation is as to how far Swedish and German go in reserving certain expressions of consumption for food or drink with specific characteristics. Data is gathered in semi-structured group interviews with a group size of two people, interviewing three groups per language. Component analysis is used for interpreting the gathered material in a structured way. The results show that the speaker’s, listener’s and actor’s interpersonal relationship, as well as the situation that the speaker wants to describe, are the most important factors in the speaker’s choice of expression. Some patterns were observed in connection with reserving expressions for alcoholic drinks and unhealthy food. Other factors that were deemed important in the choice of expression are speed of intake, amount of intake, enjoyment, motion, sound and species. Few differences between the studied languages were observed.

Animals often act as source domain is metaphorical shifts. In European languages, there are often several lexicalised verbs for specific sounds with a prototypical animal as subject. These verbs of animal sounds and their metaphorical meanings have been studied cross-linguistically, which have made it possible to create a classification of situations that tend to be expressed by animal metaphors. There are many verbs of animal sounds in Swedish, but their metaphorical uses are not investigated. The present study investigates the metaphorical use of verbs of animal sounds in Swedish blog text and news text. The classification is used as a starting point for analysing occurrences of 13 Swedish verbs. The study seeks to answer which situations can be expressed by the Swedish verbs, which different situations can one and the same verb express metaphorically, and how did the typological classification suit the Swedish data? The results showed that the verbs often have human subjects, and different verbs varies in the range of metaphorical uses they possess. Three types of changes were made to the classification to suit the Swedish data: situations were moved, situations were added, and situations were removed. / Djur förekommer ofta som källdomän i metaforer. I europeiska språk finns det ofta många lexikaliserade verb för specifika typer av läten med ett prototypiskt djur som subjekt. Typologiska studier har gjorts på dessa verb för djurläten, och deras metaforiska användningar. Detta har lett till en klassifikationsmodell över mänskliga situationer som ofta uttrycks med metaforisk användning av verb för djurläten. I svenska finns det många sådana verb, men deras metaforiska användningar har inte undersökts. Syftet med den här studien var att undersöka den metaforiska användningen av verb för djurläten i svenska. 13 verb som beskriver ett specifikt läte hos ett visst djur valdes ut. Studiens data var definitioner av verben, hämtade från lexikon, och konkordansrader med verben, hämtade från korpusar av språk från bloggar och nyhetstext. Studien undersöker vilka situationer som kan uttryckas med metaforisk användning av dessa verb, vilka olika användningar ett och samma verb kan uttrycka, samt hur väl den föreslagna klassifikationsmodellen fungerar på svenska. Resultatet visar att verben främst har mänskliga subjekt och att verben varierar i hur många och vilka situationer de kan uttrycka metaforiskt. Ett par ändringar gjordes på klassifikationsmodellen, till exempel lades typen ’talverb’ till, och subtypen ’röstkvalitet’ frigjordes från typen ’fysiologiska ljud’.

This study examines how Swedish and English adjectives relating to the semantic domain of SADNESS are used and what some of their semantic and syntactic characteristics are. The primary objectives of this study are to determine whether the adjectives in question are used more often attributively or predicatively, whether they are used more frequently along with the semantic role of stimulus or experiencer and whether there are any syntactic, semantic or lexical disparities in how Swedish and English encode the domain of SADNESS. To investigate this, parallel corpus data retrieved from movie and TV subtitles were analyzed in combination with dictionary data. The results showed that predicative usage was more dominant than attributive. While the semantic role of stimulus was more prevalent in the dataset of this study, experiencer-oriented adjectives showed higher prevalence when considering the individual frequencies of each word in the corpus. Notably, the Swedish word tråkig combines the meanings of `sad’ and ‘boring’, illustrating differences in emotion-related concept encoding between the two languages. / Denna studie undersöker hur svenska och engelska adjektiv som relaterar till den semantiska domänen LEDSENHET används och vad några av deras semantiska och syntaktiska egenskaper är. De primära målen med denna studie är att avgöra om adjektiven i fråga används mer ofta attributivt eller predikativt, om de används oftare i samband med den semantiska rollen stimulus eller upplevare och om det finns några syntaktiska, semantiska eller lexikala skillnader i hur svenska och engelska kodar domänen LEDSENHET. För att undersöka detta analyserades parallella korpusdata hämtade från film- och TV-undertexter i kombination med ordboksdata. Resultaten visade att predikativ användning var mer dominerande än attributiv. Medan den semantiska rollen stimulus var mer utbredd i datamaterialet för denna studie visade upplevare-orienterade adjektiv högre prevalens när de individuella frekvenserna för varje ord i korpusen beaktades. Det svenska ordet tråkig kombinerar betydelserna av ‘ledsen’ och ‘(lång)tråkig’ vilket illustrerar skillnader i emotionsrelaterad begreppskodning mellan de två språken.

This study investigates the cross-linguistic encoding of bad and evil expressions. Using parallel data from the Bible corpus consisting of translations of the New Testament into 30 languages, probabilistic semantic maps have been created using Multi-Dimensional scaling. Special attention has been paid to the presence of morphological and syntactic negation withinthe domain. The results show that languages either have one broader expression that is used within the entire domain, or they have at least two expressions of which one is broader, i.e. expresses a bad state, action or character flaw, and the other one narrower, i.e. is restricted to themost evil actions or characters which require a moral agent. Languages with several expressions vary largely in how broad or restricted the expressions are within the domain. Therefore, a scalar view of the domain has been proposed, rather than dividing the domain into discrete semantic categories. In the languages where negation marking was present within the domain, it only occurred in the broader expressions. / I denna studie undersöks den tvärspråkliga kodningen av uttryck med dålig och ond. Probabilistiska semantiska kartor har skapats med hjälp av Multi-Dimensional scaling genom att använda parallel data från Bibelkorpusen som består av 30 översättningar av Nya Testamentet. Förekomsten av eventuell morfologisk och syntaktisk negation inom domänen har tillägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att de flesta språken antingen har ett bredare uttryck som används inom hela domänen, eller har minst två uttryck varav ett är bredare, dvs används för dåliga tillstånd, handlingar eller karaktärsdrag, och det andra är mer begränsad, dvs används endast för de mest onda handlingar och karaktärer som kräver en moralisk agent. Språk med flera uttryck varierar mycktet i hur breda eller begränsade uttrycken är. En representation av den semantiska domänen som en skala föreslås därför, snarare än att dela uppdomänen i diskreta semantiska kategorier. I de språken där negation förekom inom domänen fanns det endast i de bredare uttrycken.

Det här är en lexikal typologisk pilotstudie som undersöker begreppet LIV i elva olika språk. Huvudmaterialet består av texter från Bibeln, Nya testamentet. Studien utgår ifrån de koine-grekiska lexemen för liv, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) och βῐ́ος (bíos). Uti- från huvudmaterial från parallelltexterna har probabilistiska semantiska kartor skapats genom multidimensionell skalering för varje språk och har analyserats med partitio- ning around medoids pam(). Resultatet visar på två intressanta fenomen. För det förs- ta har zōḗ översatts mest enhetligt. psūkhḗ och bíos översätts på ett mer varierande sätt i det flesta språken där fler olika lexem har använts och det här tyder på att deras be- tydelse är mer varierad. De koine-grekiska lexemen bildar en konceptuell struktur, vilket innebär att de olika koncepten för LIV inordnas efter en snävare och bredare be- tydelse. För det andra, visar resultatet även att språken anpassar sitt vokabulär för att efterliknar denna struktur. Det visar sig tydligast i språk med flera lexem för LIV samt hur de används för att översätta de tre koine-grekiska lexemen. / This is a lexical typological pilot study that examines the concept of LIFE in eleven different languages. The main material consists of texts retrieved from the Bible, the New Testament. The study is based on the Koine-Greek lexemes for life, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) and βῐ́ος (bíos). Probabilistic semantic maps have been created through multidimensional scaling for each language and have been analyzed with partitioning around medoids pam(). The results show two interesting phenomena. Firstly, zōḗ has been translated most consistently. psūkhḗ and bíos have been translated with more va- riation in most languages where several different lexemes have been used, and this indicates that their meaning is more varied. The Koine-Greek lexemes form a concep- tual structure, which means that the various concepts of LIFE is arranged according to a narrower and broader meaning. Secondly the results also show that the languages adapt their vocabulary to mimic this structure, it is most evident in languages with several lexemes for LIFE and how they are used to translate the three Koine-Greek lexemes.