No description available.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt. Eleverna måste få känna sig delaktiga och att de tillhör en grupp och en gemenskap. Mina intervjuer visar att många elever kan tycka att det ibland är skönt att gå ifrån klassrummet och få enskild undervisning av en specialpedagog. Min slutsats är att det är viktigt att inkludera eleven i klassrummet, se till varje enskild elev och utgå från elevens förutsättningar.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker. Studiens resultat visar även att pedagogers förhållningssätt och syn skiljer sig åt sinsemellan och att olika uppfattningar finns om vad som ses som en god lek respektive ond lek och hur man som pedagog bör förhålla sig till detta. Skillnader blir även synliga i de roller pedagogerna intar beroende på barnens ålder. Slutsatserna är att det är viktigt att pedagogerna ger tid och plats åt leken. Det är även viktigt att pedagogerna engagerar sig i leken genom att antingen delta, observera eller ordna miljöer och material för lek och att detta är extra viktigt då barnen leker lekar med onda teman.

För att erhålla varumärkesskydd genom registrering krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. VmL:s registreringshinder utgör även skäl till att ogiltigförklara ett redan registrerat varumärke. Ett relativt registreringshinder framgår av 2 kap. 8 § 1 st. punkt 4 VmL, i vilken föreskrivs: ”Ett varumärke får inte registreras om varumärket kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.” VmL innehåller emellertid inte något absolut registreringshinder eller ogiltighetsgrund mot registreringsansökningar som har skett i ond tro, trots att en sådan bestämmelse återfinns i VmD och är obligatorisk för EU:s medlemsländer att införa i den nationella lagstiftningen. I uppsatsen undersöks således huruvida VmL är förenlig med VmD vad gäller bestämmelserna om ond tro. I EU-domstolens rättspraxis har det visat sig att det inte behöver föreligga en förväxlingsrisk med ett äldre kännetecken för att en ond tros-situation ska vara tillämplig, något många har trott. Bland andra har Sveriges lagstiftare gjort denna feltolkning, vilket kan utläsas i propositionen till VmL. I EU-praxis finns vidare flera exempel på när ond tro föreligger som en absolut grund, där det således inte råder förväxlingsrisk mellan två varumärken. Sådana situationer föreligger när en registreringsansökan har skett med oärliga avsikter, vilka inte är att anse som god affärssed, och som medför att konkurrensen snedvrids. Ett exempel på ett sådant agerande är när ett företag registrerar sitt varumärke i varu- och tjänsteklasser, vilka det inte avser att bruka varumärket inom. Genom utredningen kan konstateras att sådana situationer inte går att förhindra med hjälp av VmL, i och med att lagen inte innehåller en bestämmelse om ond tro som ett absolut registreringshinder eller ogiltighetsgrund. En direktivkonform tolkning är heller inte möjlig på grund av att bestämmelsen i VmL uttryckligen erfordrar förväxlingsrisk med ett äldre kännetecken, för att ond tro ska kunna vara för handen. 2 kap. 8 § 1 st. punkt 4 VmL är följaktligen varken förenlig med VmD eller med EU-domstolens rättspraxis. / To obtain trade mark protection through registration, there must be no absolute or relative grounds for refusal. The Swedish Trade Mark Act’s grounds for refusal also constitute grounds for invalidating an already registered trade mark. A relative ground for refusal is stipulated in Chapter 2, Section 8 (1) (4) Swedish Trade Mark Act, which provides: "A trade mark may not be registered if the mark can be confused with a mark used in this country or abroad by someone else at the time of application and which is still in use if the applicant was in bad faith at the time of the application." However, the Swedish Trade Mark Act does not contain any absolute grounds for refusal or absolute grounds for invalidation of registration applications that have been made in bad faith, even though such a provision is found in the Trade Mark Directive and is mandatory for EU member states to implement into national law. The essay thereby examines whether the Swedish Trade Mark Act is compatible with the Trade Mark Directive concerning the provisions about bad faith. In the case law of the Court of Justice of the European Union, it has been found that there is no need for a confusion with an older trade mark for a bad faith situation to apply, something many have believed. Among others, the Swedish legislators have made this misinterpretation, which can be seen in the governments bill to the Swedish Trade Mark Act. Furthermore, in EU case law there are several examples of when bad faith exists as an absolute ground, where there is no likelihood of confusion between two brands. Such situations exist when a registration application has been made with dishonest intentions, which are not considered good business practice, and which causes the competition to be distorted. An example of such behavior is when a company registers its trade mark in goods and service classes, which it does not intend to use the trade mark within. The examining finds that such situations cannot be prevented by the means of the Swedish Trade Mark Act, because the law does not contain a provision of bad faith as an absolute ground for refusal or for invalidation. A consistent interpretation is also not possible because the provision in the Swedish Trade Mark Act explicitly requires the risk of confusion with an older trade mark, for bad faith to be available. Chapter 2, Section 8 (1) (4) Swedish Trade Mark Act is therefore neither compatible with the Trade Mark Directive, nor with the case law of the Court of Justice of the European Union.

I takt med att antalet företag ökar i Sverige, ökar dessvärre också antalet konkurser. Under 2018ökade antalet konkurser med 18 % jämfört med föregående år.1 Det bakomliggande syftet medkonkursförfarandet är att konkursboets samlade egendom ska fördelas mellan borgenärernaenligt en förutbestämd turordning. Det är inte bara den samlade egendomen som finns ikonkursboet vid tidpunkten för konkursutbrottet som kan fördelas; konkursförvaltaren har enmöjlighet, om än i begränsad omfattning, att återvinna viss egendom tillbaka till konkursboet.Regelverket som styr återvinning i konkurs återfinns i 4 kap. konkurslagen2 (KonkL). Denallmänna återvinningsregeln i 5 § innehåller ett subjektivt rekvisit i form av ett ondtrosrekvisit.Det krävs alltså att medkontrahenten var i ond tro, i första hand beträffande gäldenärensinsolvens, för att en rättshandling ska kunna återvinnas. Med anledning härav uppstår såledesfrågan huruvida medkontrahenten har någon undersökningsplikt avseende gäldenärensinsolvens.Förekomsten av medkontrahentens undersökningsplikt var länge osäker och föremål fördiskussion i den juridiska doktrinen. I en dom från 2017 konstaterade HD att det i vissa fall kanfinnas en undersökningsplikt för medkontrahenten.3 I framställningen genomförs en närmareanalys av framförallt i vilka fall undersökningsplikten aktualiseras, men även frågan om vilkaåtgärder som plikten medför berörs.Framställningens slutsats landar i att undersökningsplikten kan uppfattas på två sätt. Antingenkan plikten uppfattas som en sorts förlängning av ondtrosrekvisitet eller som ett verktyg för attavgöra huruvida ond tro föreligger. Mycket talar dock för att undersökningsplikten snarare skases som ett mätverktyg för att kunna avgöra huruvida medkontrahenten var i ond tro, främstbeträffande gäldenärens insolvens.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet. Vid arbetets slutfas har jag funnit att det existerar tre influenser som gör att man kan dra till sig grupptryck och som har negativa konsekvenser. Dessa tre krafter är, för det första, en önskan om maktlöshet för att fly ångest, för det andra, en osäkerhet som baseras på att andra vet bättre och, slutligen, en överidentifikation med samhällsrollen som utelämnar den lekfulla delen av självet.

No description available.

Syftet med denna text är att belysa problematik i de narrativa rollerna ‘antagonist’ och‘protagonist’. Detta görs genom karaktärsanalys av Rumpelstiltskin och Killian Jones frånABC:s Once Upon a Time. Utifrån Immanuel Kants teorier om gott och ont studeras niohändelseförlopp för att se om antagonister är onda, goda eller tvetydiga. Abraham Maslowsteori om mänskliga behov och Paul Ekmans forskning om emotioner används för att stödjaanalysen. Detta visar att den traditionella synen på antagonister och protagonister inte fungerarutifrån Kants moralfilosofi. Därför bör klassificeringen av karaktärer som antagonister ochprotagonister utmanas då varken den ena eller den andra är helt ond eller god.

Påverkar protagonistens bakgrund hur spelare gör sina moraliska val i spel? Den här studienundersöker vad spelare tycker och tänker när de får spela ut både en ond och en god protagonists perspektiv i ett narrativ med moraliska val. Studien går igenom tidigare undersökningar och teorier som är relaterade till ämnet moral i digitala spel. De tidigare undersökningarna visade på att spelare ofta väljer att gå efter sin moraliska kompass och att spelare kan basera sina val på vad de får för konsekvenser i spelet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur moraliska val i ett digitalt spel/berättelse med en ond protagonist respektive en god protagonist upplevs, är valen baserade på karaktärens bakgrund och påstådda moral eller baserar spelaren valen på sin egen moral hämtad från verkliga livet? Samt om spelare spelar som ond moraliskt för att protagonisten är skriven som ond. Denna problemformulering testades genom en artefakt som skapades i programmet Twine. Resultatet blev att majoriteten av deltagarna utgick från sin moraliska kompass medan en del av deltagarna valde att spela strategiskt men stor del av respondenterna verkade utgå ifrån om protagonisten var skriven som ond eller god. Framtida arbeten kan genomföra samma undersökning i en större skala men finjusterad, och skulle kunna undersöka närmre vad som skiljer de som påverkas av protagonistens bakgrund och de som väljer att använda sig av sin moraliska kompass åt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

no / This research report was commissioned to assess and evaluate the criminal justice and business case for the Officer Next Door (OND) program. Since its establishment in 1998, the OND program has sought to provide Housing Tasmania residents with a reassurance policing approach based on early intervention in criminal and anti-social behaviour on Housing Tasmania broadacre estates.