This is a study of the kinship terminology used for one’s parents and their siblings in the languages in the greater Hindu Kush area (GHK). GHK stretches over the mountainous borderlands of Afghanistan, Pakistan, Tajikistan, China and India and homes a range of various languages from six different genera, Indo-Aryan, Iranian, Nuristani, Turkic, Tibeto-Burman, and the language isolate Burushaski. The study is based on questionnaires from native speakers of 55 language varieties collected in 2015-2017. The main distinction is one between descriptive and merging systems. The descriptive system have separate terms for all six relations and are found in the outer areas of GHK. The merging systems have terms that refer to two or more relations, and these are found in the center of the area. Within this center-area the languages are then further divided into six different terminologies depending on which relations are merged with one term. Semantic clusters can be observed, based on systematic and lexico-semantic parallels, both within and across family lines. The distribution is discussed from a historical, geographical and social point of view. / Language contact and relatedness in the Hindukush region. Vetenskapsrådet (421-2014-631)

The current study investigates the use of a selected group of nouns in the domain of FIRE in written Mainland Scandinavian languages, i.e. Danish, Norwegian (bokmål) and Swedish. The main goal is to capture the semantic features of the nouns by examining typical situations where they occur, following the frame-method for lexical studies by Rakhilina & Reznikova (2016). The nouns are examined in terms of their combinatorial patterning in compounds with other nouns, in trigrams and in figurative use. The synchronic data is drawn from corpora, lexica and first speaker intuition. Four parameters are formulated, which seem to play a role in the lexical use among the fire words, in the three languages. The nouns are structured according to the parameters and each lexeme displays combinatorial pattern revealing semantic restrictions. The selected ‘fire nouns’ are fairly similar, but differ in terms of semantic load most prominently among the lexemes that refer to controllable fires. The lexemes relevant for the parameter of ‘subcomponents of fire processes’ display an asymmetry, which needs to be studied further. The scope of the current study also includes two lexemes in Swedish that semantically have not been possible to disentangle. On the whole, at least the controllability of the fire is lexically encoded, possibly because that property is crucial for survival.

Föreliggande studie handlar om att äta och att dricka, och hur man kan prata om det på tyska och svenska. Målet är att belysa vad det är som styr användningen av så kallade intagningsbegrepp i dessa två språk. Studien intar ett lexikal typologiskt perspektiv och lägger speciellt fokus på rollen som sociala faktorer spelar i valet av intagningsbegrepp. Det undersöks även hur långtgående tendenser svenskan och tyskan uppvisar att reservera vissa intagningsverb för maträtter och drycker av specifik karaktär. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade parintervjuer med 3 informantgrupper per undersökt språk. I utvärderingen av intervjuernas resultat används komponentanalys. Resultaten visar att talarens, lyssnarens och aktörens relation till varandra samt situationen som ska beskrivas (plats, tid) och artighet spelar störst roll i valet av intagningsbegrepp. Vissa mönster upptäcktes vad gäller reservering av begrepp för alkoholhaltiga och onyttiga näringsämnen. Andra faktorer som visade sig vara relevanta i valet av intagningsbegrepp är hastighet, mängd, njutning, rörelse, ljud och art. Resultaten uppvisar få skillnader mellan de undersökta språken. / The aim of this thesis is to give an overview over what controls speakers’ choice of expression when talking about eating and drinking in Swedish and German. Special focus lies on what roll social factors – such as formality, politeness, time of day and the place where food or drink are consumed – play in which expression is used. Another subject under investigation is as to how far Swedish and German go in reserving certain expressions of consumption for food or drink with specific characteristics. Data is gathered in semi-structured group interviews with a group size of two people, interviewing three groups per language. Component analysis is used for interpreting the gathered material in a structured way. The results show that the speaker’s, listener’s and actor’s interpersonal relationship, as well as the situation that the speaker wants to describe, are the most important factors in the speaker’s choice of expression. Some patterns were observed in connection with reserving expressions for alcoholic drinks and unhealthy food. Other factors that were deemed important in the choice of expression are speed of intake, amount of intake, enjoyment, motion, sound and species. Few differences between the studied languages were observed.

Lexical typological studies examine how various languages express similar concepts. Previous research has discussed how the concept of moment is encoded lexically in English, Ancient Greek, and Ancient Egyptian. However, there are no cross-linguistic studies to date that collect data on the lexical expressions associated with the concept of moment. Apart from documenting expressions encoding the concept in various languages, I determine the morphosyntactic status of the collected expressions, analyze the contexts in which they are used, and identify the conceptual sources that the expressions are related to. The data is collected from a convenience sample of 37 mostly unrelated languages using a multiparallel Bible corpus, lexicons, reference grammars, and etymological dictionaries. An expression was found in 27 of the 37 languages. About 74% of the expressions (20 of 27) were used to create temporal adjuncts via affixation of locative case markers and collocation with adpositions. About 41% of the expressions (11 of 27) displayed conceptual sources pertaining to the cognitive domain TIME, while about 30% (8 of 27) were related to VISION. The study contributes to our knowledge of how abstract temporal concepts are expressed lexically. / Studier inom lexikal typologi utforskar hur olika språk uttrycker liknande koncept. Tidigare forskning inom området har behandlat hur ett ögonblick som koncept uttrycks på engelska, forngrekiska, och fornegyptiska. Däremot finns hittills inga typologiska studier som samlar data kring lexikala uttryck för konceptet ögonblick. Syftet med denna studie är att dokumentera hur ett ögonblick uttrycks lexikalt i olika språk. Utöver det syftar jag till att fastställa de olika uttryckens morfosyntaktiska status, analysera vad för slags kontext de förekommer i, och identifiera de olika konceptuella källorna som kan ge upphov till uttrycken i fråga. Data samlades in utifrån ett bekvämlighetsurval av 37 mestadels obesläktade språk genom att använda en korpus med bibelöversättningar, lexikon, referensgrammatiker, och etymologiska ordböcker. Ett uttryck för konceptet ögonblick hittades i 27 av 37 språk. Circa 74% av uttrycken (20 av 27) användes inom adverbfraser, då de antigen förekom med lokativa affix eller med adpositioner. Circa 41% av uttrycken (11 av 27) hade konceptuella källor som kunde associeras med TID, medan circa 30% (8 av 27) hade med SYN att göra. Denna studie bidrar till kunskapen om hur abstrakta temporala koncept uttrycks lexikalt.

The aim of this thesis is to investigate lexical replacement processes from several complementary perspectives. It does so through three studies, each with a different scope and time depth. The first study (chapter 3) takes a high time depth perspective and investigates factors that affect the rate (likelihood) of lexical replacement in the core vocabulary of 98 Indo-European language varieties through a multiple linear regression model. The chapter shows that the following factors predict part of the rate of lexical replacement for non-grammatical concepts: frequency, the number of synonyms and senses, and how imageable the concept is in the mind. What looks like a straightforward lexical replacement at a high time depth perspective is better understood as several intertwined gradual processes of lexical change at lower time depths. The second study (chapter 5) narrows the focus to seven closely-related Germanic language varieties (English, German, Bernese, Danish, Swedish, Norwegian, and Icelandic) and a single semantic domain, namely color.  The chapter charts several lexical replacement and change processes in the pink and purple area of color space through experiments with 146 speakers. The third study (chapter 6) narrows the focus even more, to two generations of speakers of a single language, Swedish. It combines experimental data on how the two age groups partition and label the color space in general, and pink and purple in particular, with more detailed data on lexical replacement and change from interviews, color descriptions in historical and contemporary dictionaries, as well as botanical lexicons, and historical fiction corpora. This thesis makes a descriptive, methodological and theoretical contribution to the study of lexical replacement. Taken together, the different perspectives highlight the usefulness of method triangulation in approaching the complex phenomenon of lexical replacement.

Animals often act as source domain is metaphorical shifts. In European languages, there are often several lexicalised verbs for specific sounds with a prototypical animal as subject. These verbs of animal sounds and their metaphorical meanings have been studied cross-linguistically, which have made it possible to create a classification of situations that tend to be expressed by animal metaphors. There are many verbs of animal sounds in Swedish, but their metaphorical uses are not investigated. The present study investigates the metaphorical use of verbs of animal sounds in Swedish blog text and news text. The classification is used as a starting point for analysing occurrences of 13 Swedish verbs. The study seeks to answer which situations can be expressed by the Swedish verbs, which different situations can one and the same verb express metaphorically, and how did the typological classification suit the Swedish data? The results showed that the verbs often have human subjects, and different verbs varies in the range of metaphorical uses they possess. Three types of changes were made to the classification to suit the Swedish data: situations were moved, situations were added, and situations were removed. / Djur förekommer ofta som källdomän i metaforer. I europeiska språk finns det ofta många lexikaliserade verb för specifika typer av läten med ett prototypiskt djur som subjekt. Typologiska studier har gjorts på dessa verb för djurläten, och deras metaforiska användningar. Detta har lett till en klassifikationsmodell över mänskliga situationer som ofta uttrycks med metaforisk användning av verb för djurläten. I svenska finns det många sådana verb, men deras metaforiska användningar har inte undersökts. Syftet med den här studien var att undersöka den metaforiska användningen av verb för djurläten i svenska. 13 verb som beskriver ett specifikt läte hos ett visst djur valdes ut. Studiens data var definitioner av verben, hämtade från lexikon, och konkordansrader med verben, hämtade från korpusar av språk från bloggar och nyhetstext. Studien undersöker vilka situationer som kan uttryckas med metaforisk användning av dessa verb, vilka olika användningar ett och samma verb kan uttrycka, samt hur väl den föreslagna klassifikationsmodellen fungerar på svenska. Resultatet visar att verben främst har mänskliga subjekt och att verben varierar i hur många och vilka situationer de kan uttrycka metaforiskt. Ett par ändringar gjordes på klassifikationsmodellen, till exempel lades typen ’talverb’ till, och subtypen ’röstkvalitet’ frigjordes från typen ’fysiologiska ljud’.

This study examines how Swedish and English adjectives relating to the semantic domain of SADNESS are used and what some of their semantic and syntactic characteristics are. The primary objectives of this study are to determine whether the adjectives in question are used more often attributively or predicatively, whether they are used more frequently along with the semantic role of stimulus or experiencer and whether there are any syntactic, semantic or lexical disparities in how Swedish and English encode the domain of SADNESS. To investigate this, parallel corpus data retrieved from movie and TV subtitles were analyzed in combination with dictionary data. The results showed that predicative usage was more dominant than attributive. While the semantic role of stimulus was more prevalent in the dataset of this study, experiencer-oriented adjectives showed higher prevalence when considering the individual frequencies of each word in the corpus. Notably, the Swedish word tråkig combines the meanings of `sad’ and ‘boring’, illustrating differences in emotion-related concept encoding between the two languages. / Denna studie undersöker hur svenska och engelska adjektiv som relaterar till den semantiska domänen LEDSENHET används och vad några av deras semantiska och syntaktiska egenskaper är. De primära målen med denna studie är att avgöra om adjektiven i fråga används mer ofta attributivt eller predikativt, om de används oftare i samband med den semantiska rollen stimulus eller upplevare och om det finns några syntaktiska, semantiska eller lexikala skillnader i hur svenska och engelska kodar domänen LEDSENHET. För att undersöka detta analyserades parallella korpusdata hämtade från film- och TV-undertexter i kombination med ordboksdata. Resultaten visade att predikativ användning var mer dominerande än attributiv. Medan den semantiska rollen stimulus var mer utbredd i datamaterialet för denna studie visade upplevare-orienterade adjektiv högre prevalens när de individuella frekvenserna för varje ord i korpusen beaktades. Det svenska ordet tråkig kombinerar betydelserna av ‘ledsen’ och ‘(lång)tråkig’ vilket illustrerar skillnader i emotionsrelaterad begreppskodning mellan de två språken.

This study investigates the cross-linguistic encoding of bad and evil expressions. Using parallel data from the Bible corpus consisting of translations of the New Testament into 30 languages, probabilistic semantic maps have been created using Multi-Dimensional scaling. Special attention has been paid to the presence of morphological and syntactic negation withinthe domain. The results show that languages either have one broader expression that is used within the entire domain, or they have at least two expressions of which one is broader, i.e. expresses a bad state, action or character flaw, and the other one narrower, i.e. is restricted to themost evil actions or characters which require a moral agent. Languages with several expressions vary largely in how broad or restricted the expressions are within the domain. Therefore, a scalar view of the domain has been proposed, rather than dividing the domain into discrete semantic categories. In the languages where negation marking was present within the domain, it only occurred in the broader expressions. / I denna studie undersöks den tvärspråkliga kodningen av uttryck med dålig och ond. Probabilistiska semantiska kartor har skapats med hjälp av Multi-Dimensional scaling genom att använda parallel data från Bibelkorpusen som består av 30 översättningar av Nya Testamentet. Förekomsten av eventuell morfologisk och syntaktisk negation inom domänen har tillägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att de flesta språken antingen har ett bredare uttryck som används inom hela domänen, eller har minst två uttryck varav ett är bredare, dvs används för dåliga tillstånd, handlingar eller karaktärsdrag, och det andra är mer begränsad, dvs används endast för de mest onda handlingar och karaktärer som kräver en moralisk agent. Språk med flera uttryck varierar mycktet i hur breda eller begränsade uttrycken är. En representation av den semantiska domänen som en skala föreslås därför, snarare än att dela uppdomänen i diskreta semantiska kategorier. I de språken där negation förekom inom domänen fanns det endast i de bredare uttrycken.

Det här är en lexikal typologisk pilotstudie som undersöker begreppet LIV i elva olika språk. Huvudmaterialet består av texter från Bibeln, Nya testamentet. Studien utgår ifrån de koine-grekiska lexemen för liv, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) och βῐ́ος (bíos). Uti- från huvudmaterial från parallelltexterna har probabilistiska semantiska kartor skapats genom multidimensionell skalering för varje språk och har analyserats med partitio- ning around medoids pam(). Resultatet visar på två intressanta fenomen. För det förs- ta har zōḗ översatts mest enhetligt. psūkhḗ och bíos översätts på ett mer varierande sätt i det flesta språken där fler olika lexem har använts och det här tyder på att deras be- tydelse är mer varierad. De koine-grekiska lexemen bildar en konceptuell struktur, vilket innebär att de olika koncepten för LIV inordnas efter en snävare och bredare be- tydelse. För det andra, visar resultatet även att språken anpassar sitt vokabulär för att efterliknar denna struktur. Det visar sig tydligast i språk med flera lexem för LIV samt hur de används för att översätta de tre koine-grekiska lexemen. / This is a lexical typological pilot study that examines the concept of LIFE in eleven different languages. The main material consists of texts retrieved from the Bible, the New Testament. The study is based on the Koine-Greek lexemes for life, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) and βῐ́ος (bíos). Probabilistic semantic maps have been created through multidimensional scaling for each language and have been analyzed with partitioning around medoids pam(). The results show two interesting phenomena. Firstly, zōḗ has been translated most consistently. psūkhḗ and bíos have been translated with more va- riation in most languages where several different lexemes have been used, and this indicates that their meaning is more varied. The Koine-Greek lexemes form a concep- tual structure, which means that the various concepts of LIFE is arranged according to a narrower and broader meaning. Secondly the results also show that the languages adapt their vocabulary to mimic this structure, it is most evident in languages with several lexemes for LIFE and how they are used to translate the three Koine-Greek lexemes.