No description available.

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

The Master's thesis proceeds from a corpus-based analysis and focuses on strong forms of Early Middle English adjectives. A formal distinction between weak and strong adjectival forms had disappeared during the period of Middle English, the work, therefore, aims at the transitional period between Old and Middle English, when the strong forms could still be identified, either due to the relics of inflectional endings, syntactic position, or context. A representative sample of the most frequent adjectives was chosen from the corpus comprising the extant Middle English texts with help of specific searching code. Consequently, the strong forms were manually chosen from these according to their formal characteristics and position in the sentence. This sample was then analyzed from the syntactic point of view, as well as from the point of view of functional sentence perspective. The results of the analysis show that the indication of indefiniteness was mostly expressed by the mix of syntactic and contextual means in EME. It has also been found out that the adjectives, being used both attributively and predicatively, were by rule part of the rheme.

I suppletion har olika böjningsformer av ett ord olika stammar. Det svenska adjektivet liten har den suppletiva pluralformen små och är det enda svenska adjektivet med numerussuppletion. I sammansättningar förekommer formerna lill- och små-. Då förled i sammansättningar inte förväntas vara suppletiva enligt moderna ordbildningsteorier kan de tänkas ha en annan funktion i sammansättningar. Denna studie undersöker produktivitet, användning och betydelse av förleden lill- och små- i nominala svenska sammansättningar med data från korpusar. Resultaten visar att lill- och små- inte uttrycker grammatiskt numerus i sammansättningar utan sinsemellan uteslutande, lexikaliserade betydelser. Lill- har en hög grad av individualitet och används i betydelsen ’mindre’ och ’imitation’, samt som en ameliorativ diminutivform som syftar på barn. Små- är mer produktivt än lill-, har en lägre grad av individualitet och används med betydelserna ’liten storlek’, ’obetydlig’ och ’ung’. För en begränsad grupp sammansättningar med släktskapsord som huvudled verkar numerus vara den viktigaste faktoren vid val av förled. / In suppletion different inflectional forms of a word have different stems. The Swedish adjective liten has the suppletive plural form små and is the only Swedish adjective with number suppletion. In compounds the forms lill- and små- are used. Since non-head elements in compounds are not expected to show suppletion according to modern theories of word formation they may be assumed to express some other meaning. This study examines the productivity, use and meaning of lill- and små- in nominal Swedish compounds, using data from corpora. The results show that lill- and små- do not express grammatical number in compounds, but mutually exclusive, lexicalized senses. Lill- has a high degree of individuality and is used in the senses of ‘smaller’, ‘imitation’ as well as of an ameliorative diminutive referring to children. Små- is more productive than lill-, has a lower degree of individuality and is used with the senses ‘small size’, ‘unimportant’ and ‘young’. For a limited group of compounds with a kinship term as a head, number seems to be the most important factor when determining which first element to chose.

Thesis (doctoral) -- Strasbourg, 1908. / Errata slip inserted. Vita. Includes bibliographical references.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som kan föranleda semantisk pluralkongruens mellan singulara subjekt och plurala predikativa adjektiv. Uppsatsen består av två delundersökningar. I den första delundersökningen har jag sökt i en korpussamling för att se vilka olika varianter av denna typ av semantisk pluralkongruens som förekommer och om texters formalitetsnivå spelar någon roll för detta. Resultatet visar att fenomenet förekommer även på förhållandevis formella stilnivåer, om än i annorlunda form än på de lägre. I den andra delundersökningen har jag med hjälp av en enkät bett enskilda personer att bedöma hur språkligt korrekt de har uppfattat meningar innehållande vissa typer av semantisk pluralkongruens. Resultatet tyder på att en stor mängd faktorer påverkar bedömningen av semantisk pluralkongruens, bland annat adjektivets innebörd, etablerade benämningar, underförståddhet, samt egenskaper hos attribut och andra plurala led. Dessa sammanfattas i åtta hypoteser, som potentiellt även kan fungera som principer för vidare forskning.

The Abstract The name of the dissertation: The position of adjectives in Spanish and French - increasing tendency The keywords: adjective, Spanish, French, a position of adjectives, anteposition, postposition, increasing tendency. The dissertation named The position of adjectives in Spanish and French French - increasing tendency deals with issues of position of adjectives in French and Spanish language. The main topic of this dissertation is tendency to anteposition for these two languages. It's split to several parts which are separated by themes. At the beginning, we are focusing on adjectives in general and to its basic properties as a part of speech. After, we will get to know an adjective from semantic and syntactic aspect, which is underlying exactly for the position of adjective. In the end of the theoretical part we will also focus on increasing tendency in this area. The practical part will be about corpus and questionnaire research which is intended for native speakers. The aim of this dissertation is confirm or disprove a hypothesis of common tendency to anteposition for French and Spanish adjectives.

Denna studie undersöker språkbruket vid kvinnliga och manliga gestaltningar i klassiskaromaner i svensk litteratur, om detta språkbruk styrker stereotyper om kvinnor och mänsamt om författarens könstillhörighet påverkat språkbruket. Studiens material består avromanerna Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Mor gifter sig av Moa Martinson ochKejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Studiens teoretiska utgångspunkt är genusteorimed inslag av dekonstruktion, semantik, pragmatik och markerade konstruktioner.Vid datainsamlingen brukades metoden närläsning. Insamlade data bearbetades däreftermed en modifierad semantisk fältteori. Studiens resultat påvisade att språkbruket främststyrker stereotyper om både kvinnor och män samt att författarens könstillhörighet haften oansenlig påverkan på språkbruket.

For an eSports commentator, the ability to promote the rivalry between the competitors is just as important as fast and accurate commentary. Thus, it is of interest how an experienced commentator achieves this promotional language per some theoretical framework. Using the relatively new and unexplored linguistic field of promotional metadiscourse the quality of commentary can be evaluated quantifiably. Thus, this paper investigates the promotional language used by accomplished eSports commentators, in contrast to inexperienced novices, in the game StarCraft II. This is achieved with a lexical analysis of two StarCraft II commentaries using categories of promotional language previously identified in press releases. Experienced commentators were found to have a much more extensive and varied vocabulary than their inexperienced counterparts, adopting stronger evaluative adjectives and adverbs, as well as metaphorical language, in their commentaries. After comparing the commentaries with each other, the comments of two experienced commentators were compared. In this analysis, the same results were found in regards to commentator experience, as the less experienced commentator in this team featured less varied and weaker evaluative language than his more experienced co-commentator, yet more varied and evaluative than the novices. This paper shows that metadiscursive analysis methods can be fruitfully applied to non-academic discourses, as well as shining a light on the entertainment genre of eSports as a subject for further study. / Denna uppsats utforskar språket som används av etablerade eSportskommentatorer, i jämförelse med oerfarna nybörjare, i spelet StarCraft II. Detta har gjorts genom att analysera eSportskommentarmaterialet från två matcher med hjälp av en modell med kategorier för befrämjande språk, framställd för pressmeddelanden. Analysen fann att erfarna kommentatorer hade ett betydligt bredare och mer varierat ordförråd än sina mer oerfarna motparter, till exempel, genom användandet av mer starkt värderande adjektiv, förstärkande adverb och metaforer. Efter analysen av de två kommentarmaterialen gjordes en analys för liknande mönster av de två erfarna kommentatorernas språk. Denna jämförande analys fann att skillnaden i ordvalet även var knuten till kommentatorns erfarenhet, då den mindre erfarne kommentatorn hade ett mer begränsat och mindre varierat ordförråd än den mer erfarne kommentatorn, men betydligt mer varierat än noviserna. Denna uppsats visar att metadiskursiva metoder kan användas för att analysera icke-akademiskt språk, samtidigt som den visar på ett behov att undersöka E-sportsspråket som en genre.

Negationsaffigering av adjektiv förekommer i flera indoeuropeiska språk. Tidigare studier visar på tydliga mönster, som att den affigerade stammen ofta är avledd och har positivt värde. Affigeringen skapar en negativ antonym till det affigerade ordet. Syftet med denna korpusstudie är att undersöka o-prefixet i dagens svenska. I första delen undersöks prefigerade stammars form och värde. Studiens resultat visar att 91,5 % av de 563 mest frekventa orden har en avledd stam, många av dessa är deverbala. Bland de 100 mest frekventa orden har stammen främst positivt värde. Det förekommer asymmetri i prefixets användning. 11,2 % av studiens prefigerade stammar har inte en icke-prefigerad form. 48 av de 100 mest frekventa orden tillhör den semantiska typen MÄNSKLIG BENÄGENHET. Studiens andra del undersöker antonymförhållanden mellan prefigerade och icke-prefigerade ord. I de få fall där det inte råder ett direkt antonymförhållande har det prefigerade ordet ofta en mer generell och abstrakt betydelse än det icke-prefigerade. Det prefigerade ordet kan också ha en äldre, inaktuell betydelse av stammen. Denna studie visar inga tydliga mönster i generalitet eller abstrakthet i betydelse mellan prefigerade ord och lexikala antonymer till den icke-prefigerade stammen. / Affixal negation of adjectives occur in several Indo-European languages. Previous studies show recurring patterns: the affixed stem is derived and has a positive value. The affixation creates a negative antonym. This corpus-based study examines the prefix o- in modern Swedish. The form and value of prefixed stems are investigated. The results of this study show that 91.5 % of the 563 most frequent prefixed words have a derived stem and many are deverbal. Among the 100 most frequent words, the stems have a positive value. Asymmetry in the use of the prefix occurs. 11.2 % of the study’s prefixed stems do not have a non-prefixed form. 48 of the 100 most frequent words belong to the semantic type HUMAN PROPENSITY. The second part of this study investigates the antonymic relationship between prefixed and non-prefixed words. The prefixed word often has a more general and abstract meaning when there is no direct antonymic relationship. The prefixed word may also have an older meaning, which is no longer used today. This study shows no clear patterns in differences in generality and abstractness in meaning between the prefixed word and the lexical antonym to the non-prefixed word.