Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv / There is no description in the Swedish grammar regarding how adjectives can be reinforced with prefixes, also known as intensifiers. Research shows that this phenomenon have recieved greater attention in other languages. The purpose of this study was to describe and map the use of prefix reinforcements, and see if any patterns or rules could be found. The quantitative research is based on statistical data collected from informal blog texts in two Swedish corpora. Adjectives on two types of mood, solid and temporary, as well as positive and negative, were investigated. The results showed that some types were more inclined to take reinforcements than others. Temporary adjectives took on more than solid ones, negative more than positive, as well as the short and frequent adjectives where more often reinforced than the longer and uncommon ones