In this thesis the Swedish author Elin Wägner’s debate book Alarm clock and the American author Charlotte Perkins Gilman’s novel Herland are analysed and compared from an ecofeminist perspective. Since the use of an ecofeminist perspective can be perceived as anachronistic as the term ecofeminism was drafted far later than the literary works in question I have chosen to distinguish between empirical and analytical concepts to approach their texts. In order to interpret their texts in their intellectual and historical contexts, concepts such as ecofeminism, matriarchy, utopia, vision and science have been of significance. This as the authors’ theoretical approaches in matriarchal theories, utopic perception, vision and science shaped their literary point of departure. The sociologist Lester Frank Ward’s theories on social planning had a huge impact on Gilman’s ideas as had the influence of the Darwinian movement focusing on evolution and eugenic, theories that at the time around the turn of the 19th century influenced social science, history and psychology. Elin Wägner found her inspiration in works by Johan Jakob Bachofen, Rosa Mayreder and Mathilde Vaerting, anchored in the Central European literacy discourse of her time; ideas significant for her civilization-critical thinking focusing on the relationship between women’s subordination and the environment, where the ruling of the earth is understood by the same logic that drives men’s dominion over women. Wägner and Gilman follows a line in the eco-feminist theorem, based on the statement that women are more responsive than men to nature and environmental issues, a biological determinism, conceptual essentialism and universalism, based on women’s different experiences in a gender society.

Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor och män i åldern 20-29 som studerar på svenska högskolor uppfattar de omvända genusstrukturerna i filmen Barbie (Gerwig, 2023). Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan granskades med en tematisk analys. Därefter jämfördes de båda könens uppfattningar för att studera vilka likheter och skillnader som kunde hittas. Många länder har ett patriarkat och detta bidrar till en ojämställdhet då det kvinnliga könet ses som underordnat medan det manliga könet som överordnat. När filmer så som Barbie får genomslagskraft kan det patriarkat som samhället har normaliserat utmanas. Media har makt över publiken och kan därmed påverka dem på individnivå. Blir tillräckligt många personer påverkade kan det skapa uppfattningar hos hela samhällen.    Resultatet visade att hos kvinnorna sågs två primära teman: Förtryckande patriarkat & jämställt matriarkat samt Det underordnade perspektivet. Vidare kunde tre sekundära teman identifieras: Förenklad förståelse för problematiken, Negativa känslor samt Överdriven porträttering. Hos männen kunde två primära teman identifieras: Extrem överdrift samt Motsägande åsikter. De sekundära temana som kunde identifieras är: Det hierarkiska perspektivet samt Historiska samband. Det går även att se flera likheter och skillnader i de båda könens uppfattningar. Exempelvis var en likhet hur båda könen inte relaterade till de karaktärer som representerar deras kön, utan de relaterade till de karaktärer som hade samma maktposition som de själva har i verkligheten. Ett exempel på en skillnad bland könen var hur männens åsikter skilde sig åt medan kvinnornas åsikter var mer lika varandra. / This study aims to research how young women and men aged 20-29 studying at Swedish universities, perceive the reversed gender structures in the film Barbie (Gerwig, 2023). This was done through semi-structured interviews which were then analysed with a thematic analysis. Afterwards, the perceptions of both genders were compared to each other to study what similarities and differences could be found. Many countries have a patriarchy, this contributes to inequality as the female gender is seen as subordinate while the male gender is seen as superior. When movies like Barbie gain traction, the patriarchy that society has normalized can be challenged. The media has power over the audience and can thus influence them on an individual level. If enough people are affected, it can create perceptions in entire societies.   The study showed that in the women's analysis there were two primary themes: Oppressive patriarchy & equal matriarchy and The subordinate perspective. Furthermore, three secondary themes could be identified: Simplified understanding of the problem, Negative feelings, and Exaggerated portrayal. With the men, two primary themes could be seen: Extreme exaggeration and Contradictory views. The secondary themes that could be identified are: The hierarchical perspective and Historical connections. It is also possible to see several similarities and differences in the perceptions of both genders. For example, a similarity was how both genders did not relate to the characters that represent their gender, but they related to the characters that had the same position of power that they themselves have in reality. An example of a difference between the genders was how the men's opinions differed while the women's opinions were more similar to each other.

Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ”ny” religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys tempel och templet i Söderhamn. År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på. På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt. Idag kan man se olika former av dessa rörelser sprida sig runt om i världen och i Sverige. Trots de starkt ifrågasatta teorierna om ett matrilinjärt samhälle, så vidmakthåller gudinnetroende att de har existerat. I dessa samhällen hade, enligt de gudinnetroende, kvinnan en stark ställning och makt. Dessa teorier grundar de på arkeologiska fynd, men dessa fynd ger de flesta forskare en annan tolkning. Genom att studera historien och granska de olika teorierna om matrilinjära samhällen så vill jag visa på vikten av att vara källkritisk och att källor ofta är tolkningsbara. Och att många, oavsett religiös tillhörighet, tolkar dem till sin fördel.