Syftet med studien var att via förskollärare och specialpedagogers berättelser om övergången från förskola till förskoleklass, nå kunskap om hur dessa går till och vilka framgångsfaktorer de återger. För att nå informanters berättelse användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer vilka spelades in och transkriberades för att sedan analyseras och sorteras utifrån forskningsfrågorna i ett resultat. Resultatet jämfördes sedan mot tidigareforskning samt styrdokument, allmänna råd och riktlinjer och utifrån denna analys kunde en slutsats dras. Ansatsen var även att ur ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur lärandet i processen, på olika nivåer, gått till utifrån berättelserna. Studien visade på ett stortengagemang, goda kunskaper och intentioner hos informanterna att gen omföra övergångar anpassade efter de unga elevernas olika behov. Informanternas berättelser om framgångsfaktorer samstämmer med tidigare forskning och styrdokumentens rekommendationer för goda övergångsprocesser. I studiens intervjuer framträder en avsaknad av gemensamma möten för diskussion och spridning av all den samlade kunskapen samt ett redskap; en systematisk plan hur arbetet med processen kan genomföras. Övergångar kan innebära risker för att elevers inlärning hindras och då nästan alla elever i sexårsåldern berörs och så många som hälften känner oro inför övergången, gör frågan viktig att beakta. Forskning och informanters berättelser tyder på att elever i behov av stöd löper högre risk att inlärning bromsas upp samt riskerar att hamna utanför gemenskapen, exkluderas, om inte information om förhållningssätt och styrkor blir tydligt återgivna samt väl mottagna av förskoleklassens förskollärare och specialpedagog i aktuell skola. Komplexiteten i processen bör bli känd och diskuterad i möten mellan berörda aktörer och på så vis leda till utökad kunskap att förvalta i en gemensamt framtagen plan, ett årshjul.

Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ”ny” religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys tempel och templet i Söderhamn. År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på. På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt. Idag kan man se olika former av dessa rörelser sprida sig runt om i världen och i Sverige. Trots de starkt ifrågasatta teorierna om ett matrilinjärt samhälle, så vidmakthåller gudinnetroende att de har existerat. I dessa samhällen hade, enligt de gudinnetroende, kvinnan en stark ställning och makt. Dessa teorier grundar de på arkeologiska fynd, men dessa fynd ger de flesta forskare en annan tolkning. Genom att studera historien och granska de olika teorierna om matrilinjära samhällen så vill jag visa på vikten av att vara källkritisk och att källor ofta är tolkningsbara. Och att många, oavsett religiös tillhörighet, tolkar dem till sin fördel.

Pollination är den process där växter befruktas och är vital för överlevnaden och spridningen av växterna. Vid avsaknaden av naturliga pollinatörer så som bin behöver människor göra det arbetet istället, vilket kan ses i exempelvis kina (Sahlberg, 2008). Genom att bidra till en större förståelse och kunskap om bin och deras levnadsförhållanden kan man belysa hur vi behöver anpassa världen runtomkring för att främja ett välfungerande ekosystem och biologisk mångfald i enlighet med de globala målen. Denna rapport är ett examensarbete inom Informativ Illustration på Mälardalens Universitet och handlar om hur ett interaktivt medium kan användas som resurs för att förklara komplexa eller omfattande ämnen. Gestaltningsförslaget grundas i teorier om extern kognition, visuella förstärkningar och gränssnitt. Under arbetets gång har metoderna intervju, sekundär forskning, prototyp, think aloud-test och analys använts för att samla information och utforska möjliga lösningar. Gestaltningsförslaget som tagits fram är en hemsida bestående av flera nivåer med information och använder bild, text och interaktivitet för att förmedla information. Resultatet visar att de visuella hjälpmedel som användes bidrog till användarnas förståelse av processen och ämnet. / Pollination is the process of plant fertilization and is vital for the survival and spread of plants. In absence of natural pollinators such as bees, humans need to do it in their stead, as seen in china for example (Sahlberg, 2008). By contributing to the understanding of bees and their living conditions, it is possible to illustrate how we need to adjust the environment to foster a high-functioning eco system and bio diversity in accordance to the Sustainable Development Goals. This is a bachelor’s thesis in Informative Illustration at Mälardalen University and is about how an interactive medium can be used as a resource to explain complex or extensive subjects. The design proposal is based on theories about external cognition, visual bias and interface. Methods used for the project are interview, secondary research, prototype, think aloud protocol and analysis and have been utilized to gather information and explore possible solutions. The design proposal resulted in a website consisting of several layer containing information and uses illustrations, text and interactivity to deliver information. The outcome shows that the visual aids used contributed to the users understanding of the process and subject.