I föreliggande uppsats undersöks substantiv med eventuella bestämningar som följer de possessiva pronomenen hans och hennes i skönlitteratur från 1887–2020. Nedslag görs under fyra perioder för att studera huruvida föreställningarna om män och kvinnor förändras över tid. Perioderna som undersöks är 1887–97, 1933–42, 1976–77 och 2020. Den studerade skönlitteraturen hämtas från Språkbanken Texts digitala sökverktyg Korp och ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Med hjälp av verktygen excerperas och kategoriseras substantiven i skönlitteraturen. Resultatet i undersökningen sätts i relation till Yvonne Hirdmans genusteori. Den tydligaste föreställningen i föreliggande studie är att kvinnan framställs som mer kropp än mannen under de tre första studerade perioderna. Detta medan hans kropp får större uppmärksamhet 2020. Vidare synliggörs kvinnans inträde i arbetslivet under 1900-talet. Ytterligare likheter och skillnader mellan könen framträder i förhållande till andra aspekter, vilka både går i linje med och avviker från traditionella uppfattningar om män och kvinnor.

Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid. / This thesis is a corpus-based study, which aims to investigate both the distribution and function of the pronoun hen in social media platforms, during the time period 2012-2017. Since 2012, the year when a broad debate sparked regarding the use of hen, the pronoun has increasingly been incorporated into the Swedish language. By using the search-tool Korp, and the collection of texts provided by Språkbanken, 186 occurrences of hen have been analyzed. These occurrences were extracted from various social media corpora, specifically Bloggmix, Familjeliv, Flashback and Twittermix. The data were tagged into eight different categories: Könsöverskridande (Non-gender), Anonymising and Unknown-sex, Indefinite and generic, Meta, Nominalised, Non-human, Unclear and Other. The results show that the dominant function of hen are the anonymized- and unknown-hen, comprising up to 47% of all cases. Also, the second most prominent function is the Generic-hen, with a total of 28%. Finally, the function Meta-hen, covers about 13% of all occurrences. These result indicate that the pronoun is debated less in social media compared to results from previous studies where Meta-hen proved to be the dominant use in previous years (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Instead it is more common to use hen in order to anonymize, for example, or when it is not possible to comment on the gender identity of a person when the sex is unknown, and that it is more common to generalize in different contexts instead. Moreover, it can be noted that the use of hen had increased on both Bloggmix and Familjeliv until 2016. Conversely, the data shows that its use on Flashback fluctuated over time, and showed a constant decline on Twittermix.

Den här studien behandlar fenomenet tolkspråk – tanken om att tolkat språk skiljer sig från icke-tolkat språk. Översättningsvetenskapen och dess motsvarighet översättarspråk har utgjort en stor inspirationskälla till arbetet, då forskningen kommit längre där. Ett forskningsområde behandlar så kallade översättningsuniversalier – universella regler eller lagar för hur översatt språk ser ut. En av dessa lagar kallas för normalisering. I studien undersöks om normalisering är applicerbart även på teckenspråkstolkning, med utgångspunkt i påståendet att normalisering kan vara synligt i översatt text som en överrepresentation av typiska målspråksdrag. För att undersöka detta har två jämförbara korpusar använts, dels Svensk teckenspråkskorpus (SSLC) med icke-tolkade teckenspråkstexter, dels Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) med tolkade teckenspråkstexter. Det typiska, teckenspråkiga drag som valts för undersökningen är det tecken som glosas KOPPLA. Förekomsten av tecknet i de båda korpusarna har undersökts för att kunna upptäcka en eventuell överrepresentation i KST. Resultaten visar att KOPPLA mycket riktigt är överrepresenterat i KST, men att det är svårt att generalisera på grund av flera begränsande faktorer. / This essay is concerned with the subject of interpretese – the idea that interpreted language differs from non-interpreted language. Within translation studies, the corresponding term is translationese, and this essay draws upon much of the research in this field, as it is more developed. One particular area of research into translationese revolves around so called translation universals, or universal features of translation. They could be described as rules or laws that define translated language. One of those universals is called normalisation. This essay seeks to answer if normalisation also exists in Sign Language interpreting, with reference to exaggeration of typical target language patterns. Two comparable corpora were used, Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with non-interpreted Sign Language texts, and Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) with interpreted Sign Language texts. The typical target language pattern that was chosen for the investigation is the Swedish sign KOPPLA. Instances of the sign were investigated in both corpora, to spot any exaggeration in KST. The results show that KOPPLA is in fact overrepresented in KST, but that one should be careful to generalize, as several limiting factors were at play.