Bakgrund: Kursplanen för Svenska på gymnasienivå är tydlig med att elever ska när de undervisas i litteraturhistoria möta manliga och kvinnliga författare. Ett sätt att granska om elever möter i lika utsträckning kvinnliga och manliga författare är att närstudera läromedel i svenskämnet, vilket denna studie gör. De resultat som studien drar säger även något om hur kanonlitteratur konstrueras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka läromedel för gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Studien jämför två läroböcker riktade mot Svenskämnet på gymnasienivå. Detta för att undersöka hur representationen av manliga och kvinnliga författare ser ut samt undersöka vad som fokuseras i texterna om de manliga respektive kvinnliga författarna. Metod: Studien använder kritisk närläsning och diskursanalys som verktyg för att undersöka det den syftar att göra. Studien har avgränsat sig genom sin metod till att jämföra hur många manliga respektive kvinnliga författare som rubriksätts i de undersökta läromedlen. Rubriksättning kan ses som sätt att lyfta fram författare. Den har även vid granskning av rubrikerna undersökt vad för epitet de rubriksatta författarskapen tilldelas. Utöver detta undersöks och jämförs särskilt författare som finns med i båda läromedlen för att kunna dra generella slutsatser om hur man skriver om manliga respektive kvinnliga författarskap. Resultat: Båda läromedlen visar att manliga författare ges plats på en rad olika sätt. Deras namn förekommer oftare i rubrikerna och de tilldelas en rad olika epitet. De kvinnliga författarna beskrivs ofta ihop med orden kvinna eller kvinnlighet. Sett från ett genusteoretiskt perspektiv kan man förstå detta som att den manliga författaren blir normen för litteraturhistoria medan kvinnan är särarten eller särintresset. Den manliga författaren kan skriva om i stort sett allt utan att bli beskriven som ett särintresse medan detta är vad som utmärker det kvinnliga författarskapet. Resultatet tyder på att den litteraturhistoria som anses som given är ett manligt narrativ där det som skrivits av män tillmäts högre värde och kvalité än det som författats av kvinnor.

No description available.

Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.

This thesis is a process oriented case-study. The studied case is a interactiondesignassignment of a databasevisualisation and the process. The goalis to do this according to the ways of a screenwriter.When the computers spread from the military and university's into homes all around the world the computers and the programs had to becomeeasier for the users to understand and use. User interfacedesign became more and more important and companies like Apple put a lot of resources intothe designprocess. This quite new and evolving area of research, interactiondesign, has been forced to search for methods in other areas like lm, gamedesign, psychology and behavioural science. The area still needs to evolve and keep looking for new methods to bring the area forward.In this thesis the methods of a screenwriter is used in a interaction designwork.The main advantage of the screenwritingprocess might be the focuson the users feelings. This aspect was noted by Adam Connor during his speech at the conference InteractionEleven last year. Though Connor hasn't been writing any articles on this domain, it surely is an interesting aspectthat can help bring interaction deign forward. This thesis proves that it is possible to conduct a interaction designwork according to a screenwriters workingprocess with some advantages compared to common interactiondesignprocess.

The main purpose of this study was to examine how a selection of 1993 year's first books had been spread to a selection of public libraries in 161 municipals. The state 's cultural policy recommends that it is the public libraries' duty to lead the way to new, unknown authors. We wanted to find out if this was fulfilled. The spreading of the books was scrutinized from a number of variables, e.g. gender of the authors, reviews and size of the municipals. Furthermore, 28 public libraries answered an inquiry regarding their acquisition policy concerning first books. The conclusion was that the libraries did not fulfil the state's cultural policy satisfyingly. and this applied particularly to the smaller municipals. 70 % of the public libraries that answered the inquiry confirmed that they have a responsibility for making these books accessible to borrowers. One of the reasons why the libraries did not fulfil the policy was economic. In this situation the libraries often choose those books which are most requested by the borrowers.

No description available.

No description available.

Feberboken, written by Stina Aronson and published in 1931, is a fragmentary meta literary autobiographical work told and written by the pseudonymous female author Mimmi Palm. The novel tells about a literary-erotic passion causing female subordination, fever and sick-ness. It balances between biography and fiction and consistently decontructs itself through its meta literary prespective. This essay finds that the structure of the novel and its thematical confusion of literature and erotique, fiction and reality, woman and man, derives from a struggle for definitions. Thus, the essay attempts to a close reading focusing on ambivalence and resistance and in order to determine the nature of the fever, it tries to analyze Feberboken in the light of early Swedish literary modernism. With Foucault’s definitions of the discour-sive relation of power and its regementarity, it reads the novel as an allegory of the female authorship in a masculine modernistic literary discourse, as well as an allegory of the female author’s practise of technologies of the self within this discourse. It finds that the novel is both influenced by and critical of the order of the modernistic literary discourse and that Aronson through pseudonymity and metaperspectivity is reaching for a gender neutral literary voice.

Do Log (Två folk) är författaren Gulzars[1] första och hittills enda roman. Boken berättar om vad som hände en grupp människor i samband med delningen av Indien 1947.  Under mitt sökande efter bakgrundsfakta har jag blivit fascinerad av Gulzar som nutida kulturperson-lighet med imponerande bredd.  Syftet med min PM är att göra en analys av romanen Do Log i ljuset av författarens liv. Jag vill undersöka vilka drag i hans liv och verksamhet som avspeglar sig i romanen, varför en grundlig presentation av hans liv ges. I korthet kommer jag att beröra inflytande från Tagore och Premchand på Gulzars konstnärliga verksamhet.  Andra frågor jag vill studera är hur Gulzars yrke som filmregissör märks i romanen samt dess språkliga kvaliteter i relation till Gulzars diktning. En analys av ett avsnitt av hindiversionen av texten görs med syftet att spåra språkliga influenser från arabiska/ persiska och/eller sanskrit. Jag vill även lyfta fram några verk om delningens trauma i den indiska litteraturen och kort nämna vilken roll Do Log har spelat i detta sammanhang.     Som bakgrundsmaterial har jag i första hand använt dottern Meghna Gulzars biografi över sin far, vars innehåll han själv godkänt, samt vetenskapliga artiklar om Gulzars filmer och poesi.  [1] I denna PM har jag använt diakritiska tecken för indiska namn och hindiord med undantag för namnet Gulzar som skrivs utan långt a.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.