Global ETD Search

1	The same procedure? : an analysis of conventional characteristics in contemporary woman detective fiction Alvå, Gunilla January 2007 (has links) No description available. Engelsk kriminallitteratur
2	The same procedure? : an analysis of conventional characteristics in contemporary woman detective fiction Alvå, Gunilla January 2007 (has links) No description available. Engelsk kriminallitteratur
3	Att välja sig ett språk : Kampen om definitioner i Stina Aronsons Feberboken Sohlman, Katja January 2010 (has links) Feberboken, written by Stina Aronson and published in 1931, is a fragmentary meta literary autobiographical work told and written by the pseudonymous female author Mimmi Palm. The novel tells about a literary-erotic passion causing female subordination, fever and sick-ness. It balances between biography and fiction and consistently decontructs itself through its meta literary prespective. This essay finds that the structure of the novel and its thematical confusion of literature and erotique, fiction and reality, woman and man, derives from a struggle for definitions. Thus, the essay attempts to a close reading focusing on ambivalence and resistance and in order to determine the nature of the fever, it tries to analyze Feberboken in the light of early Swedish literary modernism. With Foucault’s definitions of the discour-sive relation of power and its regementarity, it reads the novel as an allegory of the female authorship in a masculine modernistic literary discourse, as well as an allegory of the female author’s practise of technologies of the self within this discourse. It finds that the novel is both influenced by and critical of the order of the modernistic literary discourse and that Aronson through pseudonymity and metaperspectivity is reaching for a gender neutral literary voice. Aronson Modernism Kvinnliga författare Lundkvist Literature Litteraturvetenskap
4	Kvinnan före konsten : En studie av sju texter om Karin Boye / The Woman before the Art : A study of seven texts about the Swedish author Karin Boye Håkansson, Jens January 2014 (has links) I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900–1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och biografiforskning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur personen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produktion fortfarande intresserar. Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som självbiografiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istället benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes självmord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare förändrar bilden av Boye. En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag. Den biografiska traditionen är fortfarande aktuell, trots att den uppmärksammats och motarbetats av bland andra Domellöf. biografi författarorienterad läsning biografisk tradition kvinnliga författare feministisk litteraturforskning
5	Samhällsdebattörer och kvinnosakskvinnor : En genusteoretisk diskursanalys av läroböcker inom svenskämnet på gymnasiet Eklund, Josefin, Lindberg, Sofie January 2019 (has links) Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen. Languages and Literature Språk och litteratur
6	Jag smakar Min Själs Höghet och hjärtats känslor dem skrifver jag : Om Ulrica Carolina Widströms liv och dikt Forselius, Tilda Maria January 1998 (has links) <p>I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.</p> Ulrica Carolina Widström 1700-tal kvinnliga författare erotisk diktning pastoral våldtäkt Literature Litteraturvetenskap
7	Jag smakar Min Själs Höghet och hjärtats känslor dem skrifver jag : Om Ulrica Carolina Widströms liv och dikt Forselius, Tilda Maria January 1998 (has links) I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad. Ulrica Carolina Widström 1700-tal kvinnliga författare erotisk diktning pastoral våldtäkt Literature Litteraturvetenskap
8	Könsfördelningen i litteraturläromedel : En kvantitativ studie om vilket utrymme kvinnliga och manliga författare ges i läromedel för gymnasiet / The distribution according to gender in literary textbooks : A quantitative study on space given to female and male authors in textbooks for upper secondary school Forsman, Elin January 2013 (has links) Abstract The purpose of this study is to examine the distribution according to gender when it comes to male and female authors in literary textbooks for upper secondary school. This is due to the new curriculum from 2011 which specifies that the students must study literature, by both women and men. Through a quantitative textbook analysis, where I count rows and number of pages devoted to the authors and their works, I examine whether the textbooks follows the requirement of the curriculum. Three textbooks which all consists of anthologies or materials with extracts from literary works have been analyzed. Only one of these was published after the formation of the new curriculum and is therefore the only one that can be expected to be adapted accordingly. However, the two other textbooks are also of interest to the study since they are still used in teaching. In the theoretical research review I discuss feminist literary theory, and women's place in the canon since my hypothesis is that the canon and textbook design are closely linked. The results show that the canonization process has not changed significantly, despite many years of feminist research. Nor has textbook development progressed in the recent decades. There is a remarkable difference in how many female and male authors are presented in textbooks. In all three textbooks women represents a marginal part of the presented authors. Remarkable is also that the textbook that is the closest to meeting the requirement of the curriculum is the oldest one, formed long before the requirement itself. The curriculum does not define how many female or male authors should be included in the student’s literature studies, but my conclusion is that the distribution according to gender in literary textbooks is far from equal. Genus könsfördelning läromedel litteraturläromedel kvinnliga författare manliga författare fördelning General Literature Studies Litteraturvetenskap
9	Cornelia, Hortensia och Sulpicia : Tre kvinnliga författare i Rom Svedlund, Sofie January 2016 (has links) The woman has always been an invisible individual behind the act of ’Great men’ in the Roman society. The woman’s gender role has forever been specified where the woman is a submissive, quiet and an unintelligent individual who wants to do everything for her man. Even though this gender role is created by authors that are men and is about how they consider a woman should behave, what about the women’s view on this matter? By means of getting an answer to this question, we can get a fuller perspective and an understanding about the Roman woman and as a woman writer in a patriarchal society. The purpose with this essay will therefore be to give a fuller perspective about the Roman society and its woman writers. In order to fulfill this purpose, I have asked the following questions: How did men react when women published their literary work and is it possible to investigate how the women thought about themselves through analyzing their work. And how was it possible for a woman to publish her texts in a society where women had no rights and a small chance to publish her work for the public? In order to have been able for doing this examination I have delimit myself and investigate three women, Cornelia, Hortensia and Sulpicia. Cornelia wrote letters, Hortensia wrote and delivered a speech and Sulpicia wrote poems. I have used the ancient sources Appian, Nepos, Tibullus to get the quotes of the women’s texts. I have also used other ancient sources like Aelian, Cicero, Ovid, Plutarch, Pliny, Quintilian and Valerius Maximus for other valuable information about the three women and their literature. They contribute with comments about the women and about women’s possibilities to get an education. I have a gender role and feminist view through the entire essay as the main focus is the three roman women writers. I have done this by analyzing the women’s texts and investigated what men thought about them and high educated women generally. And how the society encounters this texts. Through all this we have got a better understanding about how the attitude was towards the Roman woman and how she looked upon herself – and with that a fuller perspective on the Roman woman in general instead of the androcentric view we had before. There are a lot of variables that contribute to whether the woman can publish her work which is status, wealth, her loyalty to Rome and contacts with important people. Through all these men were relative positive about the three women’s texts and the women themselves were relative positive to themselves. Woman writers ancient writers gender feminism women's self-image Hortensia Cornelia Sulpicia I Rome. Kvinnliga författare antika författare genus feminism kvinnosyn kvinnors syn på sig själva Hortensia Cornelia Sulpicia I Rome.
10	Den ensamma sjöjungfrun : Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genreperspektiv / The Lonely Mermaid : On Identity Narration and Genre in the Autobiographical Works of Carina Rydberg Andersson, Tamara January 2015 (has links) The focus of this study is the two autobiographical novels Den högsta kasten (1997) and Djävulsformeln (2000) by Swedish author Carina Rydberg. Both novels generated lively public debate regarding how they ought to be read and understood, what genre they belonged to, and the ontological status of the narrating “I”. The aim is to investigate why the protagonist, Carina, is perceived as unintelligible by many readers and explore how she can be understood in relation to what constitutes an intelligible identity from a literary and cultural perspective. The novels, as well as their protagonist, are approached from the perspective of genre theory, the argument being that Carina’s unintelligibility is directly dependent on what genre she is read in relation to. In the first part of the thesis the ambiguities of autobiographical texts are discussed, and the narrative and protagonist are analyzed in relation to the autobiographical genre. In the second part of the thesis the consequences of reading the texts as examples of the Gothic with emphasis on monstrosity, the uncanny and sexual transgression are examined. The two readings demonstrate how interpretations of text and character are highly influenced by the reader's expectations connected to genre. Rydberg’s transgression of the norms of genre, gender, and identity leaves the reader with a contradictory set of genre-specific expectations, which in turn makes it difficult to understand and accept the protagonist. The main theme of both novels is Carina’s unsuccessful attempts to reconcile what she sees as two separate, essentially incompatible identities: woman and author. The final chapter includes a comparative study in which Rydberg’s novels are linked to works by other Swedish female writers, both past and contemporary, to demonstrate that the conflict of woman versus author is a common problem for female writers. The thesis closes with a discussion about the possibility of placing Rydberg in a specifically female literary tradition and demonstrate how a feminist analysis can make the unintelligible intelligible. Carina Rydberg autofiction autobiography identity narrative the Gothic female Gothic genre Swedish literature identity gender sex femininity monstrosity female authors transgression the uncanny intelligibility Carina Rydberg autofiktion självbiografi jagberättande gotik genre svensk litteratur identitet genus kön femininitet monster kvinnliga författare författarroll transgression det kusliga das Unheimliche begriplighet

Search results