Lantmäteritaxan gäller för hela Sverige och innebär att kostnaden för en förrättning ska vara likvärdig med hänsyn till ärendets karaktär och komplexitet, oberoende var förrättningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset på en förrättning variera stort beroende på var i landet förrättningen utförs. Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrättningskostnader på olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig åt mellan två statliga lantmäterikontor. Studien har valt att jämföra Stockholm och Växjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivåerna i förrättningskostnader och Växjö ligger i de lägre nivåerna. Syftet uppnåddes med hjälp av fyra forskningsfrågor. Studien har använt en juridisk metod för att få kännedom och förståelse kring regelverket inom ämnesområdet. I studien har det även valts att använda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie. Syftet med fallstudien var att granska förrättningsfakturor för att upptäcka likheter och skillnader i de olika kontorens arbetssätt gällande fakturering. De fastighetsbildningsåtgärder som valdes ut för granskning var avstyckning och fastighetsreglering. Den kvalitativa intervjustudien utfördes för att undersöka hur de anställda som tillämpar systemet ser på hanteringen av arbetssättet. Resultatet visar att fördelningen av aktiviteter skiljer sig åt mellan de två kontoren. Exempelvis fördelar Stockholm sin tid mer detaljerat än Växjö. I resultatet framkom det även att Stockholm har fler handläggare per ärende än Växjö. Diskussionen tar upp likheter och skillnader i resultatet samt reflektioner som uppstått under arbetets gång. Studiens slutsats besvarar studiens forskningsfrågor. En av studiens slutsatser var att Växjö använder sig mer frekvent av debiteringssättet fast pris och har färre handläggare per ärende än Stockholm och detta kan leda till att nivåer för förrättningskostnader skiljer sig.

När orsakerna till brottslighet har studerats har kriminologisk forskning och teori traditionellt fokuserat på individuella egenskaper och på riskfaktorer hos brottslingar, eller på olika socioekonomiska faktorer. Kriminologisk forskning om brottslighetens geografiska fördelning har dock ökat och fått större utrymme och acceptans både bland forskare och bland de samhällsinstanser som arbetar mot brottslighet. Hot spots utgörs av små områden där det sker mycket fler brott än i omgivande områden. Flera studier har visat att några få områden står för merparten av brottsligheten när enskilda brottstyper studeras. Syftet med denna studie var att analysera hur brottsligheten koncentrerar sig geografiskt i Sundsvall, samt att jämföra hur brottslighetens fördelning har förändrats mellan åren 2010 och 2015. Studien bygger på en analys av anmälningar inkomna till polisen i Sundsvall under perioderna 1 januari till 31 december 2010 samt 1 januari till 31 december 2015. Anmälningarna som studerades delades sedan upp i de fyra brottstyperna våldsbrott, narkotikabrott, inbrott samt tillgreppsbrott. Resultatet visade att brottsanmälningarna i Sundsvall koncentrerade sig till hot spots. Var dessa hot spots var placerade geografiskt skiljer sig åt mellan olika brottstyper, men en viss överrepresentation av anmälningar kunde ses på ett antal platser oavsett brottstyp. Varje undersökt brottstyp diskuteras utifrån socialekologisk teori och Crime pattern theory. I diskussionen ges även förslag på i vilka situationer det kan vara effektivt att använda sig av platsbaserat polisiärt arbete och i vilka situationer andra preventiva åtgärder kan vara mer effektiva. / <p>2016-06-01</p>

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag.   Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

<p><p>Account receivables tie up large amounts of capital in. Various reports show that the actual time for customer to pay their invoices is getting longer. This is a problem both from a society and a business economic perspective. The purpose of the essay is to find out if Swedish companies have longer credit days than normal contractual terms of payment and if so, can the business cycle or the geographical distribution of sales have an impact and does it make a difference if the companies have an active monitoring of the actual customer credit days. To answer this, we studied 12 listed companies in four different sectors between the years 2000-2008. In the analysis, we reason about the results of the study and how the various factors may have influenced the outcome. From this we could draw the conclusion that the days of sales outstanding (DSO) are longer than the normal contractual and that the geographical distribution of customers in Sweden, Europe and elsewhere have been relevant. In the results we found out that companies can influence the outcome of actual customer credit days and this we find positive, because that is something that companies themselves can work with.</p></p>

Account receivables tie up large amounts of capital in. Various reports show that the actual time for customer to pay their invoices is getting longer. This is a problem both from a society and a business economic perspective. The purpose of the essay is to find out if Swedish companies have longer credit days than normal contractual terms of payment and if so, can the business cycle or the geographical distribution of sales have an impact and does it make a difference if the companies have an active monitoring of the actual customer credit days. To answer this, we studied 12 listed companies in four different sectors between the years 2000-2008. In the analysis, we reason about the results of the study and how the various factors may have influenced the outcome. From this we could draw the conclusion that the days of sales outstanding (DSO) are longer than the normal contractual and that the geographical distribution of customers in Sweden, Europe and elsewhere have been relevant. In the results we found out that companies can influence the outcome of actual customer credit days and this we find positive, because that is something that companies themselves can work with.

Utbetalningsbelopp för skadeersättning studeras. Datamaterialet uppvisar skevheter och ''tjocka svansar'' vilket motiverar att modellera med en mer flexibel fördelning än normalfördelning. I detta arbete undersöks om NIG (normal invers gaussisk) fördelning passar för det. / The purpose of this essay is to study if NIG (Normal Inverse Gaussian) distribution is suitable for modelling stochastic payment in certain insurance activities.

<p>Utbetalningsbelopp för skadeersättning studeras. Datamaterialet uppvisar skevheter och ''tjocka svansar'' vilket motiverar att modellera med en mer flexibel fördelning än normalfördelning. I detta arbete undersöks om NIG (normal invers gaussisk) fördelning passar för det.</p> / <p>The purpose of this essay is to study if NIG (Normal Inverse Gaussian) distribution is suitable for modelling stochastic payment in certain insurance activities.</p>

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv.

Uppsatsen avhandlar förekomsten av offentlig konst i tre olika områden i Uppsala med avsikt att undersöka skillnader mellan kommun (Svartbäcken), region (Akademiska sjukhuset) och stat (Kåbo). De olika instanserna undersöks i förhållande till det arbete som utförs med offentlig konst, hur de anpassar arbetet efter varandra och konstens placering. Denna information hämtas delvis från studier av instansernas tillgängliga dokument angående riktlinjer kring arbetet och från en fältstudie. Resultatet visade att både antal konstverk och konstens placering skiljer sig åt. Medan region och stat konstnärligt gestaltar platser där de verkar, negligerar kommunen i viss utsträckning områden där konst redan finns uppförd av annan aktör. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter omfattar konstens positiva effekter på medborgare samt kritiska perspektiv som uppmanar till reflektion kring konsten, staden och hur invånare mottager verken. Analysen undersöker därmed offentlig konst i förhållande till de olika instanserna och diskuterar jämlik fördelning av konst samt vad detta kan innebära. Slutsatsen ställer flera nya frågor som kräver vidare undersökningar för att besvara men argumenterar att konsten ofta är riktad åt en eller flera målgrupper och att konsten i ett område inte fördelas med boendeantal i åtanke. Ytterligare observationer föreslår hur konsten bör placeras mer tillgängligt för alla.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn hade inverkan på barns utelek ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien som vi har genomfört är en kvalitativ studie och vår valda metod är observationer, detta med hjälp av ett observationsschema. Studien genomfördes på två olika förskolor med sammanlagt sjutton pedagoger och trettio barn. Det insamlade datamaterialet analyserades genom en tematisk analys där olika teman uppstod utifrån våra observationer, vilket är någonting som redovisas i resultatdelen. Dessa teman analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, bemötande och fördelning användes för att få syn på hur samspelet mellan barn och pedagog hade inverkan på barns utelek. I resultatet framkom det att pedagogers närvaro och intresse av barns lek hade stor betydelse för samspelet och en inverkan på barns utelek. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>