Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp.

I flera så kallade empathy games används författaren som en berättarteknik för att övertala spelaren om att narrativet är grundat på verkligheten. Gemensamt för dessa spel är att syftet med dem är att få spelaren att känna empati eller få en ökad förståelse. Om författaren kan användas för att få spelaren att känna empati undersöks därför i detta arbete med hjälp av två textbaserade spelartefakter och frågeställningen lyder som följande: hur upplever spelaren empati i ett narrativ när författaren är närvarande respektive när den inte är det? Dessa spelartefakter testades av tre respektive fyra informanter under observation. Informanterna intervjuades sedan och datan som samlades in kunde analyseras och jämföras. Slutsatser som kunde dras var att de som spelade prototypen med en påstådd verklig författare som berättare, istället för en fiktiv sådan, hade en starkare reaktion. Denna vetskapen skulle till exempel lämpa sig vid skapandet av spel som är tänkta att informera om stigmatiserade samhällsgrupper.

Shikantaza - erfarenheter av flow och rent medvetande i en zenbuddhistisk kontext (Shikantaza - experiences of flow and pure consciousness in a zen buddhist context) The zen buddhist meditation practice of Shikantaza (just sitting) is the core practice of the japanese soto-zen tradition. It is described as one of the simplest yet most subitle forms of meditation but also one of the most easily misunderstood. In this study the experience of Shikantaza meditation is investigated from a psychological point of view. Six in depth interviews are analysed with support from the theoretical framework provided by Mihaly Csikszentmihalyi and Robert Forman. The result of the study suggests that the core experience of Shikantaza zazen can be identified as a pure consciousness event and that this experience, with continuous practice, can become permanent and brought in to the daily life of the practitioner. The study also shows that this experience, when it has become a part of the ordinary life, helps the practitioner to cultivate autotelic personality traits and as a result of this he or she can appreciate and enjoy the simple and small things in life.

This essay examines the use of adjectives in author descriptions in teaching materials for the course Swedish. By qualitatively categorizing and counting adjectives according to different categories of adjectives, the study shows how adjectives affect and maintain gender structures and stereotypes of male and female characteristics. The result shows that the quantitative occurrence of adjectives is not a contributing cause for the maintenance of gender structures. Although the male author in the teaching materials are heavily overrepresented, they are not described with more adjectives than female authors. Instead, the results show that female writers are described with more adjectives than the male ones. The results of the study also show that gender structures and stereotypes are maintained through the qualitative use of adjectives, where female writers more often are described with adjectives that are closer to the private sphere. While the male writers are more often described with adjectives linked to the public.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om och hur läromedel i svenska på gymnasiet ger möjligheter att bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald i samband med undervisning om och läsning av skönlitteratur. Metoderna som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet som har undersökts är tre läromedelsserier (nio läroböcker) för kurserna svenska 1, 2 och 3. Examensarbetets vetenskapsteoretiska ansats är socialkonstruktivismen. De teoretiska perspektiven är postkolonialism med begreppen eurocentrism och vi och de, kulturell identitet samt strukturellt och funktionellt perspektiv inom läromedelsforskning. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att förekomsten av icke-västerländska författarskap är begränsad och utgörs av mellan två och femton författarskap och att inget författarskap är återkommande i samtliga undersökta läromedelsserier. Utmärkande drag för författarskapen är att de domineras av genren epik, är skrivna av män och att majoriteten av författarna är födda på 1900-talet. Vidare att den icke-västerländska skönlitteraturen företrädesvis består av kortare utdrag snarare än hela verk och att det finns en snedfördelning gällande författarnas geografiska härkomst. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att de skönlitterära icke-västerländska författarskapen i läromedlen framför allt används som exempel på språkliga fenomen inom arbetsområdet litteraturanalys. Studiens samlade resultat påvisar att lärare behöver komplettera sin undervisning med icke-västerländska författarskap inom samtliga genrer för att bättre bemöta läroplanens krav kring kulturell mångfald.

Denna kritiska diskursanalys syftar till att undersöka beskrivningar av några manliga respektive kvinnliga författare i tre valda läromedel för svenskundervisningen på gymnasiet, samt jämföra läromedlen emellan. Läromedlen vi analyserat är Språket och berättelsen 2, Svenska 2 Helt enkelt och Punkt. Litteraturhistoria. Med Faircloughs kritiska diskursanalys och begreppen patriarkat från Millett och kvinnofack från Williams har vi läst och analyserat hur några manliga och kvinnliga författare som verkade under epoken romantiken beskrivs i läromedlen. I analysen har vi utifrån Faircloughs tredimensionella modell analyserat de tre dimensionerna diskursiv praktik, text och social praktik. Vi har identifierat interdiskursivitet i form av fyra olika diskurser som vi tycker oss se i beskrivningarna av de aktuella författarna. Dessa diskurser är manligt geni-diskursen, kvinnan i relation till mannen-diskursen, nyskapande författare-diskursen och diskursen om författaren i relation till familjen. I resultatet analyserar vi fem författare, tre manliga och två kvinnliga, utifrån dessa identifierade diskurser. Vi kommer fram till att författarna beskrivs på ett liknande vis i alla tre läromedel, och att de kvinnliga författarna och deras verk i stort skrivs fram i relation till patriarkat eller placeras i ett kvinnofack, men att de också skrivs fram som nyskapande. Männen skrivs ofta fram som geniala och nyskapande, men beskrivningarna fokuserar också på elände i deras liv. Vi hittade även intertextualitet mellan läromedlen som visar på att de ingår i samma diskursordning.

Uppsatsen syftar till en undersökning av Moa Martinsons framställning av männen i serien om Mia Stenman som kan öppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat på strukturen i hur männens utseende och personlighet porträtteras och hur detta påverkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer för att uppnå en bättre tolkning. Analysen av ett urval av män i hela serien, mestadels hennes styvfader, då han är den som figurerar mest hela serien igenom, visar på hur olika de framställs. Gemensamt har de allra flesta att de porträtteras mycket negativt, genom att utmåla framträdande drag i ansiktet och en personlighet som inte är så smickrande. De få som inte beskrivs som ovan nämnt, äger i stället en faderlig ton, alternativt är så underlägsna att Mia inte förmår sig att vara elak mot dem. Allt eftersom Mia blir äldre, får hon en mer neutral ton mot männen, trots att hon behåller sin självständighet och står fast vid att hon inte vill gifta sig. Mia lider av en stark svartsjuka som kan ha lett till att hon på äldre dagar får en starkt maskulin sida som är mer aggressiv, ironiskt nog, just mot det maskulina. Männens fysiska existens sammanfaller med det sociala och politiska som sker runt omkring dem i världen. Med anledning av detta skapade Martinson en polemik mot männen, vars identitet hon trampade på när hon som självständig kvinna gav ut en roman, som tillhörde den genre som bara män tidigare blivit publicerade inom. Detta återskapas sedan i serien, genom att Mia varken blir, eller låter sig bli omhändertagen av några män, utom de hon själv väljer, och knappt ens då. Martinsons personliga agenda tränger oupphörligt fram när hon vill stärka kvinnorna och påvisa sanningen ur en kvinnas perspektiv.

The aim of this paper is to compare subject headings by the authors of the work and those administrated by professional indexers. The empirical setting for the study lies within the sociological discipline. The questions asked are: What overall similarities and differences between subject headings administrated by authors versus indexers can we find? What qualitative advantages and disadvantages can we establish between subject headings generated by natural language versus controlled vocabularies?Subject headings in the Swedish national library catalogue Libris and in five Swedish universities platforms for academic publishing are studied and compared. Today it is praxis at Swedish universities that administration of subject headings is done by authors and not by professional indexers. We consider this to be a clash between professions. The paper is based on Birger Hjørlands domain analysis. We discuss the practice of subject heading administration within these two professions. Furthermore we wish to determine advantages and disadvantages with subject headings indexed by natural language versus controlled vocabularies. / Program: Bibliotekarie

The aim of the study is to examine ideas surrounding copyright law and related rights appearing in the referral statements that the participants of the library sphere gave to the department writ Ds 2003:35. These ideas reflect the positions the library sphere take regarding issues surrounding the copyright law and related rights. The department writ was preceded by a directive from the European Union; Directive 2001/29/EC of the European parliament and of the council of 22 may 2001 on the harmonization of certain aspects of copyright and related rights in the information society. The writ Ds 2003:35 was later followed by a proposition from the government which was co-herent with the preceding writ. The empirical material has been analyzed with a starting point in the polarizations, artist/audience, private/public and original/copy, presented in PhD Martin Fredriksson’s book Skapandets rätt. His study shows that these polarizations have been evident in the discourse surrounding copyright in a historical retrospect and are still key ideas in the present discourse. The ideas presented by the library sphere are mainly dominated by the idea of the public good. The participants in the library sphere are critical to the imbalance of the proposed legislations, and assert that the private interests are given a dominating signification. Ideas surrounding original and copy as well as author and audience is mainly discussed from a practical point of view. The library sphere positions itself as an objective interested party who try to attain a balance in copyright law and related rights.

No description available.