Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende. I musikrecensioner förekommer ofta referenser för att förklara musiken och referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, vilket tyder på att skribenten vill tillföra den populärkulturella musiken kulturellt kapital. Att användningen av kulturreferenser skiljer sig så tydligt mellan genrer visar på att kulturjournalistiken är uppdelad i mindre gemenskaper med egna kodspråk.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp.