This study deals with author visits at public libraries, where the author perspective is the focal point. A questionnaire was sent online to the members of Författarcentrum and this study is based on the 87 replies. It was found that a majority of the respondents, 76 of the 87, had made at least one author visit to a public library during the last five years and that their main reason for visiting was reportedly to meet with the reader. Steiner's four categories of authors from 2019 was used to place the respondents in the literary field based on Bourdieu's theoretical framework, the categories being star authors, established authors, acknowledged authors and published authors. It was found that there were certain differences in the experience of the author visits based on what category the author belonged to, and that the authors with strong positions on the literary field were favored in some ways. Throsby's model from 2001 of the creative work process was used alongside Bourdieu's thoughts of the literary field, with the conclusion that author visits to public libraries seem to be a kind of work that produce both economic and cultural value for the author. However the sampling wasn't big enough to make certain general statements of how authors experience and view author visits to public libraries on a larger scale.

This study deals with author visits at public libraries, where the author perspective is the focal point. A questionnaire was sent online to the members of Författarcentrum and this study is based on the 87 replies. It was found that a majority of the respondents, 76 of the 87, had made at least one author visit to a public library during the last five years and that their main reason for visiting was reportedly to meet with the reader. Steiner's four categories of authors from 2019 was used to place the respondents in the literary field based on Bourdieu's theoretical framework, the categories being star authors, established authors, acknowledged authors and published authors. It was found that there were certain differences in the experience of the author visits based on what category the author belonged to, and that the authors with strong positions on the literary field were favored in some ways. Throsby's model from 2001 of the creative work process was used alongside Bourdieu's thoughts of the literary field, with the conclusion that author visits to public libraries seem to be a kind of work that produce both economic and cultural value for the author. However the sampling wasn't big enough to make certain general statements of how authors experience and view author visits to public libraries on a larger scale.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka användningen av skönlitterära verk i 2000-talets gymnasieskola kopplat till Läroplanerna för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94) och Läroplanen för gymnasiet från 2011(LGY11) i ämnet svenska. Målet är att undersöka dels hur läroplanernas krav på svenska och internationella verk ser ut i vissa skolor och gymnasieklasser, dels hur läroplanernas skrivelser om skönlitterära verk från olika tider tillgodoses i gymnasieskolan. Dessutom har det undersökts vilka som är de mest använda författarna på gymnasiet för att kunna se hur det stämmer överens med läroplanernas skrivelser om svenska och internationella skönlitterära verk och verk från olika tider. Resultatet visar att internationell litteratur i större utsträckning används än svensk litteratur och att litteratur från 1900-talet är dominerande, samt att August Strindberg är en av de mest använda författarna i ämnet svenska på gymnasiet.

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

The woman has always been an invisible individual behind the act of ’Great men’ in the Roman society. The woman’s gender role has forever been specified where the woman is a submissive, quiet and an unintelligent individual who wants to do everything for her man. Even though this gender role is created by authors that are men and is about how they consider a woman should behave, what about the women’s view on this matter? By means of getting an answer to this question, we can get a fuller perspective and an understanding about the Roman woman and as a woman writer in a patriarchal society. The purpose with this essay will therefore be to give a fuller perspective about the Roman society and its woman writers. In order to fulfill this purpose, I have asked the following questions: How did men react when women published their literary work and is it possible to investigate how the women thought about themselves through analyzing their work. And how was it possible for a woman to publish her texts in a society where women had no rights and a small chance to publish her work for the public? In order to have been able for doing this examination I have delimit myself and investigate three women, Cornelia, Hortensia and Sulpicia. Cornelia wrote letters, Hortensia wrote and delivered a speech and Sulpicia wrote poems. I have used the ancient sources Appian, Nepos, Tibullus to get the quotes of the women’s texts. I have also used other ancient sources like Aelian, Cicero, Ovid, Plutarch, Pliny, Quintilian and Valerius Maximus for other valuable information about the three women and their literature. They contribute with comments about the women and about women’s possibilities to get an education. I have a gender role and feminist view through the entire essay as the main focus is the three roman women writers. I have done this by analyzing the women’s texts and investigated what men thought about them and high educated women generally. And how the society encounters this texts. Through all this we have got a better understanding about how the attitude was towards the Roman woman and how she looked upon herself – and with that a fuller perspective on the Roman woman in general instead of the androcentric view we had before. There are a lot of variables that contribute to whether the woman can publish her work which is status, wealth, her loyalty to Rome and contacts with important people. Through all these men were relative positive about the three women’s texts and the women themselves were relative positive to themselves.

The purpose of this study is to investigate what the picture book's paratext tells us. The study focuses on aspects such as whether the cover and the story match, and whether the paratext text gives a true and fair view of the contents of the picture book. The study also includes a gender aspect that highlights whether the paratext is different depending on whether it is a male or female illustrator, and a time aspect based on differences in paratexts depending on the year of publication. The method used to carry out the study is a text and image analysis of ten different picture books for children.The survey shows that the picture book's paratext informs the reader about the action in the picture book as well as how the book of the picture book and the story have been related to each other. The survey also shows that the text of the picture book differs depending on the year in which it is published. / Syftet med denna studie är att undersöka vad bilderbokens paratext berättar. Undersökningen fokuserar på aspekter som om omslag och handling stämmer överens och om paratexten ger en rättvisande bild av bilderbokens innehåll. Studien innefattar även en genusaspekt som belyser huruvida paratexten skiljer sig beroende på om det är en manlig eller kvinnlig illustratör, samt en tidsaspekt utifrån skillnader i paratexter beroende på utgivningsår. Metoden som har använts för att genomföra studien är en text- och bildanalys av tio olika bilderböcker för barn.Resultatet av undersökningen visar att bilderbokens paratext informerar läsaren om handlingen i bilderboken samt hur bilderbokens paratext och handling har förhållit sig till varandra. Undersökningen visar också att bilderbokens paratext skiljer sig beroende på under vilket år den är utgiven.

Böcker är, trots ett generellt minskat intresse, fortfarande en viktig del av vårtkulturella samhälle. Att böckers utseende anpassas efter sin målgrupp är ingetovanligt men frågan är om även könet på författaren spelar in gällandeutformningen av omslaget.Syftet med studien var därför att genom en visuell innehållsanalys av böckerspocketomslag kartlägga de skillnader som återfinns på manliga respektivekvinnliga författares omslag.Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys där 200pocketomslag analyserades, 100 från svenska författare och 100 från engelskaförfattare. Dessa var därefter jämlikt fördelade mellan könen. I analysenreflekteras det över pocketböckernas motiv, dominerande färg, typsnittsfamiljersamt typsnittsfärger.Resultatet från undersökningen tyder på att kvinnliga författare har ettfemininare utseende på sina böcker överlag, och att svenska kvinnligaförfattares omslag uppvisade flest tecken på en femininare utformning. Det gårdock inte att utesluta att böckernas genre kan ha ett inflytande gällandeböckernas utformning, då det var svårt att precisera genren på många böckeröverlag. / Books are, despite a decline in interest, still an important part of our culturalsociety. It is not unusual for a book’s cover to adapt to its target audience butthe question stands whether the gender of the author functions as a part of thedesign equation as well.The purpose of this study was to through a visual analysis of paperback bookcovers map out differences found between male and female writers’ bookcovers.This study is based on a visual content analysis were 200 paperback coverswere analysed, 100 from Swedish authors and 100 from English authors. Thesewere then evenly divided between the genders. The analysis reflects over themotifs on the covers as well as the dominant colour, font families and fontcolours.The results from the analysis indicate that female authors generally got a morefeminine appearance on their covers, and that covers by Swedish female authorsshowed most signs of a feminine design. Alas, it is impossible to rule out genreas an important influence regarding the books’ cover design. However, as it washard to pinpoint the genre of many of the books analysed it was difficult tomake a distinct connection between genres and books’ cover design.

Many people believe that the analogue picture book is a dying media due to the increase of digital media. Contrary to popular belief, the publishing of children’s book in Sweden is continually increasing, which makes mapping the field quite significant. But to regulate the creation of a children’s picture book is problematic, because one does not want to impede the personal style of the writer or the illustrator of the children’s book. If the children’s book creator has an understanding of how to better communicate with children, the children’s book might have a grater impact on the child. Little research has been performed on what one should think about when creating a children’s book, which makes this study highly relevant. My approach to the problem was to make a literature review over preceding research and to test the different directives, by creating an original children’s picture book and then testing the book, and thereby the directives, on the targeted audience. Consequently the picture book and the associated data gathered, suggest 20 design guidelines for picture books for children between 3 and 6 years. Each subcategory, of the guidelines suggested, should be investigated to confirm validity and reliability. / Att digitala medier tar allt större plats i människors liv har lett till att många tror att den analoga barnboken är ett utdöende medium. Dock har utgivningen av analoga barnböcker ökat i Sverige de senaste åren, vilket indikerar motsatsen. Detta gör att en kartläggning av ämnesområdet både blir relevant och angeläget. Däremot är det problematiskt att ta fram riktlinjer för bilderboken då riktlinjerna inte bör hämma barnbokskapares personliga stil, utan snarare underlätta för dem. Min tro är att om barnboksskapare vet hur de på bästa sätt kan kommunicera med barn, kan barnboken göra ett djupare intryck på barnet. Det finns inte mycket forskning om vad man som barnboksförfattare eller illustratör bör tänka på vid skapandet av en barnbok, vilket gör denna studie betydelsefull. Studien genomfördes genom att jag gjorde en litteraturgenomgång av tidigare forskning samt testade de teorier som forskningen föreslår genom att använda mig av dem vid skapandet av en egen bilderbok. Därefter testade jag bilderboken på målgruppen för att se om bilderboken var barnanpassad. Min undersökning resulterade i 20 designriktlinjer för skapandet av en bilderbok för barn mellan 3 och 6 år. Riktlinjerna är indelade i tre underkategorier: format och layout, bilduppbyggnad och text. Den praktiska delen av mitt arbete är en bilderbok som bygger på dessa riktlinjer. Min förhoppning är att genom att följa dessa designriktlinjer blir barnboksskapare mer medvetna om hur deras barnbok bättre kan kommunicera med barn.

Hur kokböckers utformning och innehåll har förändrats är ett område som inte har undersökts i större utsträckning. Kokböcker är en del av kulturers måltidshistoria vilket kan ge en insyn till vem maten lagades samt vilken mat som tillagades. Uppsatsen handlar om hur kokböcker förändrats från 1755–1951 sett till design, struktur och innehåll. Fem kokböcker med cirka 50 års mellanrum har studerats för att se likheter och skillnader. Metoden bygger på en innehållsanalys på de fem böckerna där förorden samt recept har sammanställts, analyserats och jämförts mot varandra för att se hur de har förändrats under denna tidsperiod. Resultatet visar att det finns skillnader i böckerna men även en del likheter. Framförallt kan vi se att den tekniska utvecklingen har påverkat böckernas innehåll sett till de råvaror och tillagningsmetoder som användes. Däremot har målgruppen inte förändrats under denna tidsperiod. / How cookbooks' design and content have changed is an area that has not been investigated to a greater extent. Cookbooks are part of cultures culinary history, which allows you to understand who the food was cooked for and which food was cooked. The essay is about how cookbooks changed from 1755-1951 in terms of design, structure and content. Five cookbooks with about 50 years intervals have been studied to see similarities and differences. The method is based on a content analysis of five books where the foreword and recipes have been compiled, analyzed and compared to each other to see how they have changed during this time period. The result shows that there are differences in the books but also some similarities. In particular, we can see that technical developments have influenced the contents of the books due to the raw materials and cooking methods that were used. By contrast, the target group has not changed during this period.

The aim of the thesis is that, from a postmodern archival theoretical perspective, investigate how two personal archives after famous authors Selma Lagerlöf and Astrid Lindgren are arranged, described and presented at KB, the National Library of Sweden. The thesis investigates what constructed image the collections presents, who the supposed user of the archives is, how the collections are accessible and their role as important sources within the humanities research. The study involved the collections digital archive presentations and four different texts that all discuss the archives. The method chosen was qualitative research methodology and critical discourse theory. The analysis included a study of the level of text, discursive practice and social practice. The results showed that specific usage of language and words have a vast impact on the construction of the narrative. Both postmodern archival theory and critical discourse theory enables the exposition of the relations of power and ideology that these discursive and social practices hold. This leads to the conclusion that the majority of knowledge are socially constructed and that archives holds power by promoting one narrative over another. In personal archives this also plays a big role in the construction of identity and in identity politics.