No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska livsmedelsförsörjningen under världskrigen. Detta är ett brett syfte som operationaliserats genom en undersökning av kristidskokböcker och den kunskap som skolkökslärarinnorna, författarna, till dessa förmedlar. Denna uppsats har försökt besvara frågorna: På vilka sätt kvinnorna, som besitter en stor kunskap om hushållsgöromål genom sin utbildning, använder sin kunskap under krigen, om det finns någon strävan bland dessa att professionalisera sitt yrke och om detta finns vilka strategier använde de sig då av? Andra frågor som besvarats i denna uppsats är vilka varor var det som man hade brist på och vilka produkter använde för att ersätta dem? Författarinnorna använder sin kunskap och för den vidare genom att publicera kokböcker, i koböckerna har de inte bara recept på hur man skall laga maten utan de kommer även med råd på hur man skall göra detta på det mest ekonomiska sätten. Kokböckerna är noga avvägda verk som blandar matlagningen med näringslära och ekonomi. Kvinnorna besitter en svåråtkomlig kunskap och allierar sig med andra yrkesgrupper för att höja statusen på sitt eget yrke. Under första världskriget råder det en större varubrist och recepten i kokböckerna har ett fokus på hur man skapar egala surrogat för att ersätta dessa varor. I kokböckerna från andra världskriget så förlitar man sig mycket mer på kemiska ersättningsprodukter som man kan hitta i butikerna.

Idag råder ett växande intresse för kost och matlagning och det kommer allt fler nya forum för presentation av matlagning. Även det traditionella forumet kokboken har påverkats av den växande matlagningstrenden. Syftet med den här studien är att utifrån teorier om genus, representationer och streotyper undersöka om könet har en avgörande betydelse för vilken kost som presentereras samt hur genus konstrueras i Svenska kokböcker. För att ta reda på detta inelddes studien först med en kvantititv innehållsanalys av 107 kokböcker, samtliga utgivna på Bonnier fakta och Norstedts förlag under åren 2014 och 2015 i syfte att kartlägga sambandet mellan kost och kön. Baserat på det resultat som framkom valdes två kokböcker ut för att mer djupgående analysera hur genus kan konstrueras i bilder med hjälp av en semiotisk bildanalys. Böckerna som ingår i den kvalitativa delen är Moberg. Maten, drycken och konsten att kombinera (2015) av Per Morberg samt Tinas sommar (2015) av Tina Nordström. Reslutatet från dessa två analyser visar att författarnas kön har betydelse för vilken kost som presenteras i böckerna. Kvinnor skriver i större utsträkning än män om teman som rör hälsa, dieter, vegitarisk och vegansk mat och sötsaker. Män skriver istället mer om alkhol och olika kötträtter. I den semiotiska bildanalysen ser vi hur streotypa könsroller konstrueras och på så vis bidrar med ett upprätthållade av hegemoniska förhållanden där det kvinnliga könet underordnas det manliga i form av ett särskiljande och objektifierande.

Historiskt sett har fermenteringsmetoder främst använts för livsmedelskonservering, och därmed i överlevnadssyfte. Idag växer intresset för fermentering men utifrån nya intresseområden såsom för det ökade näringsinnehållet och metodernas smakförhöjande egenskaper. Detta arbete handlar om fermenteringsmetoder beskrivna i svenska kokböcker från 1736 till 1920, där recepten kategoriseras genom en kvantitativ innehållsanalys efter typ av fermentering och kokbokens publiceringsår. Av de olika fermenteringsmetoderna har särskilt fokus lagts på mjölksyrning, alkoholjäsning och ättiksberedning. Källmaterialet består av 43 kokböcker från den studerade tidsperioden, och utifrån dessa ges en överskådlig bild av metodernas förekomst. Vidare diskuteras vilka omgivande samhällsförändringar som kan ha bidragit till att metoderna har dokumenterats i dessa böcker. Resultatet av detta arbete talar för en något avtagande frekvens av metoderna mot slutet av 1800-talet. Resultatet visar även på att mjölksyrning och alkoholjäsning var ungefär lika vanligt förekommande, och att ättiksberedning var mer sällsynt. I förlängningen visar resultatet på en möjlig koppling mellan receptens frekvens av förekomst, som avtar mot slutet av den studerade perioden, med undantag för ättiksberedningen som avtog närmare sekelskiftet. Skälen till dess detta kan härledas till samhällsförändringar som industrialisering, renlighetsideal och nykterhetsrörelser. / Historically speaking, methods of fermentation have primarily been used in preservation of food stuffs, and hence for a purpose of survival. Today, the interest in fermentation grows, but within new areas of interest like the increased nutritional value and the methods flavour enhancing properties. This essay focuses on the fermentation methods described in Swedish cookbooks between the year of 1736 to 1920, where the recipes are categorized by a quantitative content analysis after the type of fermentation and the publishing year of the cookbook. Out of the different methods for fermenting food stuff, particular focus has been directed towards fermentation by lactic acid bacteria, production of alcoholic beverages and production of vinegar. The source material consists of 43 cookbooks from the studied period, and from these, the occurrence of the fermentation methods is portrayed, which furthermore is discussed to identify societal changes which could have influenced their presence in these books. The result shows a slight declining occurrence of the methods towards the end of the 19th century, and that fermentation by lactic acid bacteria and alcoholic fermentation were similarly frequent, while the production of vinegar was less included in the cookbooks. Furthermore, the result shows a slight correlation between the occurrence of the studied recipes, which are simultaneously declining with the exception for the method of producing vinegar, which frequency was declining closer to the turn of the century. Possible reasons for this are the societal changes brought by the industrialization, a new ideal of hygiene and sobriety movements.

Cookbooks, cover design, discourse, graphic design, semiotic analysis, visual analysis

Hur kokböckers utformning och innehåll har förändrats är ett område som inte har undersökts i större utsträckning. Kokböcker är en del av kulturers måltidshistoria vilket kan ge en insyn till vem maten lagades samt vilken mat som tillagades. Uppsatsen handlar om hur kokböcker förändrats från 1755–1951 sett till design, struktur och innehåll. Fem kokböcker med cirka 50 års mellanrum har studerats för att se likheter och skillnader. Metoden bygger på en innehållsanalys på de fem böckerna där förorden samt recept har sammanställts, analyserats och jämförts mot varandra för att se hur de har förändrats under denna tidsperiod. Resultatet visar att det finns skillnader i böckerna men även en del likheter. Framförallt kan vi se att den tekniska utvecklingen har påverkat böckernas innehåll sett till de råvaror och tillagningsmetoder som användes. Däremot har målgruppen inte förändrats under denna tidsperiod. / How cookbooks' design and content have changed is an area that has not been investigated to a greater extent. Cookbooks are part of cultures culinary history, which allows you to understand who the food was cooked for and which food was cooked. The essay is about how cookbooks changed from 1755-1951 in terms of design, structure and content. Five cookbooks with about 50 years intervals have been studied to see similarities and differences. The method is based on a content analysis of five books where the foreword and recipes have been compiled, analyzed and compared to each other to see how they have changed during this time period. The result shows that there are differences in the books but also some similarities. In particular, we can see that technical developments have influenced the contents of the books due to the raw materials and cooking methods that were used. By contrast, the target group has not changed during this period.

De senaste decennierna har utbudet av matlagningsprogram och kokböcker ökat dramatiskt, samtidigt som samhället blivit allt mer jämställt. Trots detta är de professionella köken fortsatt kraftigt mansdominerade platser som kvinnor aktivt exkluderas ifrån. Föreliggande studie utforskar därför, ur ett genusperspektiv, hur två vinnare av Sveriges Mästerkock konstrueras i sina kokböcker. Analysen utförs inom ramen för den kritiska diskursanalysen och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språk och makt. Studien intar även en feministisk ansats där Yvonne Hirdmans teori om genussystemet är den huvudsakliga utgångspunkten för förståelsen av samhällets förmåga att reproducera könsnormer. Materialet består av Erik Hammars bok Min franska matresa och Klara Linds bok Sydamerika – min matpassion som ges ut av Bonnier Fakta. Syftet är att undersöka hur Klara och Erik konstrueras i sina kokböcker och om böckerna bidrar till att upprätthålla dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket. För att åstadkomma detta används kvantitativa metoder från den systemisk funktionella grammatiken i kombination med kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att Erik konstrueras som en aktiv, framgångsrik kock till skillnad från Klara som framställs som mer passiv och familjeorienterad. Förekomsten av teman skiljer sig markant böckerna emellan där Eriks bok främst refererar till tävlingsprogrammet och franska rätter och tekniker vilket inte sker i Klaras fall. Detta bidrar tillsammans till att böckerna bidrar till att reproducera dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket.

Syftet med denna studie var att genom en visuell innehållsanalys undersöka hur kokböcker normalt såg ut för varje genus. Resultatet skulle sedan jämföras för att hitta skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga omslag för att sätta ett genusperspektiv på utformningen, samt undersöka om designen berodde på författarens eller målgruppens kön. Den visuella innehållsanalysen utfördes på sammanlagt 84 svenska kokböcker där hälften var skrivna av kvinnor och hälften av män. Analysen visade att kvinnor hade ett mer feminint utseende på sin omslagsdesign, men att även männens omslag var mer feminina än maskulina. Detta resultat berodde både på målgruppens och författarens kön. Omslagen var i övrigt lika varandra i utformning och i modellens posering då kokböckers egentliga målgrupp ska vara alla matintresserade och inte ett bestämt kön. / The purpose of the present study was to through a visual content analysis examine how cookbooks usually are designed for each gender. The result would then be compared to identify similarities and differences between the male and female covers to bring a gender perspective on the design, and examine whether the design was due to the author or the audiences sex. The visual content analysis was preformed on a total of 84 Swedish cookbooks, half of which were written by women and half by men. The analysis showed that the women had more of a feminine cover design, but also that men’s cover design had a more feminine look than masculine. This result was both based on the audiences and the authors sex. The covers were generally equal to each other in how they were designed and how the model was posing, since the market segment is supposed to be everyone with a food interest and not based on gender.

<p>The interest for food and cooking has probably never engaged the people of Sweden as much as it does today. Especially cookbooks are selling better than ever which has been a quite constant trend since the mid 90's. This study explores the connection between visual communication in Swedish cookbooks and the post-modern values which have influenced the market climate and the visual culture. I have used a theoretical framework as reference consisting of theories of semiotics, visual rhetoric, marketing communications and postmodernism. I have been studying six cookbooks, three from the late 00's and three from the early 90's, from the two separate angles of their graphic design and photographic material. The survey has been conducted by using both qualitative and quantitative methods to make it possible to both gather information about the impression of the visual communication as well as statistics of space given to text and images as well as main motives in the photography. In my essay I discuss the meaning of the differences between the cooking books of the separate time periods along with the above mentioned angles with the theoretical framework in mind. I also discuss the question about what in fact makes a cooking book have costumer value. As a conclusion I state that cookbooks by updating their image of what a cookbook is supposed to be, succeeded to reach new markets with post-modern influenced preferences by making cooking part of an experience in the mind of the consumer.</p>

The interest for food and cooking has probably never engaged the people of Sweden as much as it does today. Especially cookbooks are selling better than ever which has been a quite constant trend since the mid 90's. This study explores the connection between visual communication in Swedish cookbooks and the post-modern values which have influenced the market climate and the visual culture. I have used a theoretical framework as reference consisting of theories of semiotics, visual rhetoric, marketing communications and postmodernism. I have been studying six cookbooks, three from the late 00's and three from the early 90's, from the two separate angles of their graphic design and photographic material. The survey has been conducted by using both qualitative and quantitative methods to make it possible to both gather information about the impression of the visual communication as well as statistics of space given to text and images as well as main motives in the photography. In my essay I discuss the meaning of the differences between the cooking books of the separate time periods along with the above mentioned angles with the theoretical framework in mind. I also discuss the question about what in fact makes a cooking book have costumer value. As a conclusion I state that cookbooks by updating their image of what a cookbook is supposed to be, succeeded to reach new markets with post-modern influenced preferences by making cooking part of an experience in the mind of the consumer.