Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C- vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

No description available.

Pollution or changes in abiotic factors can be stressful if they exceed a species tolerance level, it can for example prevent the species ability to reproduce and disperse. High nutrition- and salt levels may be limiting for species in higher concentrations and affects all species since indirect, interactive and additive effects of high nutrient or salt levels lead to changes in the community structures. Algae blooms are a major problem in many lakes around the world and a reduced population of zooplankton had contributed to faster growth in phytoplankton and therefore eutrophication. The purpose of the study is to investigate species composition of zooplankton in a eutrophic- and oligotroph nutrient levels with different salt concentration and how it changes over time. Three salt concentrations (15, 250 and 1000 mg Cl-/L) along with the two nutritional levels resulted in six possible combinations replicated four times each, a total of 24 units. Zooplankton samples were taken from all units on day 19 and 78. A total of 51 different species were found throughout the study, of which a total of 34 species was found in the first sample and a total of 36 species in the second sample. The result showed an increase in Nauplii and Philodina spp. and a decrease in Daphnia pulex and Daphnia rosea. In the first sample a significant difference in the number of species was found between the salt concentrations 1000 mg Cl-/L and 15 mg Cl-/L and also between 1000 mg Cl-/L and 250 mg Cl-/L, where the total number of species decreased. There was also a significant difference in the species community between the nutrient levels from the first to the second sample, where a more even community was found between the first and second sample. The reduction in the number of species from the first to the second sampling may have been the reason why the species turned into communities that looked more like each other at the second test occasion, while the higher nutritional level may be what contributed to a community with higher evenness and similarity due to a greater opportunity to utilize food resources for the zooplankton without competition. The conclusion is that the salt concentration reduced the number of species, although the results show that salt concentrations with oligotrophic nutrient levels were more similar and had a greater similarity in amount of different species. Preserving lakes together with protective efforts is needed to reduce the ecological consequences of road salt, to be able to preserve species diversity and biodiversity in freshwater ecosystem.

Bakgrund: Näring och vätska är grundbehov för människor och när behovet inte kan tillgodoses, finns det möjlighet att ge näring med hjälp av artificiell nutrition. Sjuksköterskor upplever kunskapsbrist inom ämnet och önskar utbildning. Förändring som sker i samband med behandling av artificiell nutrition påverkar även de närståendes livskvalitet och sjuksköterskors roll är att fungera som en länk mellan patienter och närstående. Problem: Sjuksköterskor har ansvar att framföra nödvändig information om artificiell nutrition till patienter. Forskning visar att sjuksköterskor saknar kunskap om artificiell nutrition. Genom att sjuksköterskor får kunskap om patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition, kan sjuksköterskors omvårdnadsarbete förbättras. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, där tio stycken vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Patienternas upplevelse av att leva med artificiell nutrition påverkade patienternas liv, behandlingen gav trygghetskänsla men innebar samtidigt begränsningar i det dagliga livet och kroppslig påverkan. Patienterna behövde kunskap för att kunna hantera och acceptera livssituationen. Slutsats: Artificiell nutrition förändrade patienters liv och patienter behövde lära sig hantera den nya livssituationen. Att få tillgång till patienters upplevelse av att leva med artificiell nutrition kan öka sjuksköterskors kunskap och ge förhoppning att tillfredsställa patienters omvårdnadsbehov.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar? Metod De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts. Resultat Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3. Frågeställning 1 – Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna? Frågeställning 2 – Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna? Metod Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier. Resultat Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt. Slutsats Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline. Artiklarna analyserades, inspirerat av metasyntes. Alla artiklar har genomgått etisk granskning. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av vätska och näring till patienter i livets slutskede innefattade en beslutsprocess som grundades på en varierad grad av delaktighet och inflytande samt faktorer som inverkade vid beslut. Sjuksköterskornas upplevelser vittnar om att anhöriga, arbetsklimatet samt delade meningar och värderingar mellan vårdpersonal är faktorer som påverkade beslutsprocessen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien belyser att sjuksköterskor upplever att varierad grad delaktighet och inflytande samt att ett antal faktorer påverkar processen vid beslut om vätska och näring till en patient i livets slutskede. För att förbättra vården vad gäller detta föreslår författarna ökad utbildning i samarbete samt hantering av etiska svårigheter samt vidare forskning inom området.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp. Ett av de främsta problemen som identifierats var att kommunerna har svårt att själva styra över avloppssituationen eftersom deinte får ge vissa avloppslösningar favörer, t.ex. genom ekonomiska fördelar. Miljökontorens tjänstemän har svårt att neka en avloppsansökanunder förutsättningar att den uppfyller bland annat konstaterad skyddsnivå, inspektörens uppdrag är att avgöra om kraven uppfylls inte primärtstyra utvecklingen i kommunen.Generellt saknar även de i studien ingående östgötska kommunerna en policy för innebörden av kretsloppsavlopp. Något annat som varåterkommande vid intervjuerna var att generellt är fastighetsägarintresset för det egna avloppet svalt. Möjliga vägar till ökat kretslopp anses varabland annat att inkludera en fastighetsavloppsstandard i fastighetsskatten och att på andra sätt aktivera och främja fastighetsägares intresse föravlopp och kretsloppslösningar.Andra vägar fram till ökat kretslopp skulle kunna vara att kommunen skapar en policy för vad ett kretsloppsanpassat avlopp är, vilket anses kunnage både fastighetsägare och kommuntjänstemän en tydlighet kring vilka kommunens intentioner är på längre sikt med de enskilda avloppen

No description available.