Global ETD Search

21	Patienters med ADHD upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder : en litteraturöversikt / Perspectives and experiences of patients with ADHD from health promotion measures : a literature review Mikaelyan, Elza, Jevtic, Svetlana January 2022 (has links) Bakgrund Attention-deficit hyperaktivitet disorder (ADHD) är en neurobeteendesjukdom som kännetecknas av tecken och symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som vanligtvis börjar i barndomen. ADHD kan kvarstå i vuxen ålder och orsakar försämringar i yrkesprestation och kamrat- och familjerelationer. För att få en djupare insikt i patienternas upplevelser och erfarenheter vid någon form av hälsofrämjande åtgärder, kommer författarna att göra en litteraturöversikt utifrån patientperspektivet. Syfte Syftet var att studera upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder hos personer med ADHD Metod En icke-systematisk litteraturöversikt prioriterades som forskningsmetod med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna letades efter i PsycInfo och PubMed, med sökord som är adekvata för det aktuella syftet. En granskning utfördes av artiklarnas kvalitet för att vidare kunna kombineras i fyra huvudkategorier: nutrition, fysisk aktivitet, sömn och sjuksköterskeledda interventioner. Resultat Från fyra huvudkategorier skapades nio subkategorier, där ADHD-patientens upplevelser och erfarenheter framställs. Upplevda erfarenheter och upplevelser av interventioner kring fysisk aktivitet, nutrition, sömn och sjuksköterskeledda åtgärder skapar delaktighet och leder till minskning av ADHD-symtom. Patienterna upplevde att ett empatiskt förhållningssätt hos sjuksköterskor leder till förbättrad kommunikation och främjar relationer mellan patienter och vårdpersonalen som i sin tur leder till höjd effekt av de hälsofrämjande interventionerna och minskar följaktligen ADHD-symtomen. Slutsats Resultatet pekar på att hälsofrämjande interventioner har en allt igenom positiv effekt på personer med ADHD problematiken och deras upplevelser visar på att en utav viktigaste faktorerna är gruppgemenskapen och former av sjuksköterskeledda livsstilsförändringar, över lag alla former av handledning verkar vara gynnsamma för personer med ADHD och ett sätt med hjälp av de känner mindre av sina symtom. Handledning möjliggör att de lättare kan känna igen sina symtom och ändra på perspektivet så att de behåller fokus, vilket i sin tur möjliggör att de kan planera och slutföra sina vardagliga uppgifter trotts sina symtom. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neurological behavioral disorder characterized by signs and symptoms of inattention, hyperactivity and impulsivity that usually begin in childhood. ADHD can persist into adulthood and cause deterioration in professional performance and peer and family relationships. To gain a deeper insight into patients' experiences and experiences with some form of health-promoting measures, the authors will make a literature review from the patient perspective. Aim The purpose was to study perspectives and experiences of health-promoting measures in people with ADHD. Method A non-systematic literature review was prioritized as a research method with qualitative and quantitative design. The articles included in this literature review were searched in PsycInfo and PubMed, with keywords that are appropriate for the current purpose. A review of the quality of the articles was performed to be further combined into four main categories: nutrition, physical activity, sleep and nurse-led interventions. Results From four main categories, nine subcategories were created, where the patient with ADHD experiences and experiences are presented. The perceived experiences and experiences of interventions around physical activity, nutrition, sleep, and nurse-led measures create participation and lead to reduction of ADHD symptoms, patients experienced that an empathic approach in nurses leads to improved communication and promotes relationships between patients and caregivers as in their luck leads to an increase in the efficiency of health-promoting interventions that consequently reduces ADHD symptoms. Conclusions The results indicate that health-promoting interventions have a thoroughly positive effect on people with ADHD problems and their experiences show that one of the most important factors is the group community and forms of nurse-led lifestyle changes, in general all forms of guidance seem to be beneficial for people with ADHD and a way of helping of them feel less of their symptoms. Supervision enables them to recognize their symptoms and change their perspective so that they stay focused, which in turn enables them to plan and complete their daily tasks despite their symptoms more easily. ADHD Diet quality Physical activity Behavioral pattern Lifestyle Nutrition ADHD Dietkvalitet Fysisk aktivitet Beteendemönster Livsstil Näring Nursing Omvårdnad
22	GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links) Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop Pregnant pregnant women woman pregnancy children fetus dietary supplements supplements iron iron supplements probiotics probiotic supplements intestinal flora bacteria gut vitamin vitamins minerals minerals B12 folate diet education low educated highly educated region age intake diet regime northpop Västerbotten Västerbotten County Council Umeå University Umeå Sweden Miriam Lange Bålman Miriam Lange Balman science economist vegetarian vegan mixed diet omnivore urban area country side quantitative nutrition diet dietician dietetics quantitative nutrition diet Chi-2 test independent t-test Mann Whitney U-test Multivitamins (mixture of vitamins) Multi-minerals (blend of minerals) Probiotics Omega-3 fish oil Blutsaft A- vitamin B vitamin vitamin C vitamin D vitamin E folic acid iron calcium beta-carotene vitamin B complex selenium antioxidants zinc magnesium q10 exercise physical activity lifestyle bachelor essay Gravid gravida kvinnor kvinna graviditet foster barn kosttillskott tillskott järn järntillskott probiotika probiotikatillskott tarmflora bakterier tarm vitamin vitaminer mineral mineraler B12 folat kost utbildning lågutbildad högutbildad boenderegion stad landsbygd ålder intag kostregim northpop Västerbotten Västerbottens läns landsting Umeå universitet Umeå Sverige Miriam Lange Bålman Miriam Lange Bålman kostvetenskap kostekonom vegetarisk vegetariskt vegan veganskt blandkost stadsområde kvantitativ näring samhällsrelevans dietist dietetik Chi-2-test oberoende t-test Mann Whitney U-test Multivitaminer (blandning av vitaminer) Multimineraler (blandning av mineraler) Probiotika Omega-3 fiskolja Blutsaft A-vitamin B-vitamin C-vitamin D-vitamin E-vitamin Folsyra Järn Kalcium Betakaroten Vitamin B-komplex Selen Antioxidanter Zink Magnesium Q10 träning fysisk aktivitet livsstil uppsats kandidatexamen Nutrition and Dietetics Näringslära

Search results

Patienters med ADHD upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder : en litteraturöversikt / Perspectives and experiences of patients with ADHD from health promotion measures : a literature review

GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics