No description available.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var >25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag <EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake <EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Background: Dementia is a condition for several diseases affecting primarily the elderly population causing impaired cognitive abilities. Other complications include weight loss, nutritional concerns, diminished speech ability and personality changes amongst other. Problem: An unsatisfactory eating environment for persons with dementia can cause diminished food intake leading to increased varius health problems. Lack for insight health care professional can increase the risk for malnutrition, dehydration and deterioration in quality of life. Purpose: The purpose is to describe how health care professionals can support persons with dementia with nutrition and the chalenges that arise. Method: A systematic literature study describing synthesis according to Evans (2002). Result: The theme” adjust the meal situation” with corresponding subthemes” plan before the meal” and” plan during the meal”. The theme ”adjust the meal setting” with corresponding subthemes ”the physical setting” and ”the social setting”. Conclusion: The thesis highlights the challenges the health care professionals face in special care units for persons with dementia. The challenges with meal settings that can lead to deteriorating quality of life. The thesis also highlights the strategies implemented by the health care professionals to provide the persons with dementia nutritional intake leading to better quality of life. It was clear from the beginning the complexity the health care professionals are facing in their approach towards the persons with dementia regarding their nutritional statues. Keywords: Dementia, environment, meal, nutrition, qualitativ study.

Kring Sveriges kuster hamnar tång och sjögräs (även kallad släke) som ruttnar, sprider dålig lukt och som läcker närsalter tillbaka till havet vilket kan bidra till en ökad lokal övergödning. Ett område som är särskilt drabbat av stora mängder släke är sydöstra Sverige inklusive landskapen Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Släke har tidigare använts inom jordbruket som gödningsmedel på grund av dess näringsrika innehåll men med införandet av konstgödslet har användningen av släke minskat. Denna studie sammanställer data från rapporter kring Sveriges sydöstra kust för att kartlägga hur kadmiumhalterna kan variera beroende på plats och tid. Dessutom utförs beräkningar för att bedöma om släke eventuellt skulle kunna integreras i dagens jordbruk. Resultaten visade att 22 av 104 insamlade värden av kadmiumhalter överstiger gränsen för biogödsel och avlopsslam på 2 mg Cd /Kg TS samt att det finns lokala skillnader angående kadmiumhalter. Beräkningarna visade att släke kan troligen ersätta fastgödslet som används idag på grund av liknande näringsinnehåll. Tillgången till släke begränsar däremot hur väl släke kan ersätta mineralgödslet och fastgödslen. Dessutom överstiger kadmiumtillförseln till åkrarna den tillåtna gränsen på 0,75 g/ha. Slutsatsen blir därmed att släke inte bör användas ensamt för att bidra med näring till matgrödor på grund av dess höga kadmiuminnehåll. Istället kan det användas till icke matgrödor eller möjligtvis kombinera mineralgödsel med släke för att hålla kadmiumhalterna i styr, samtidigt som eutrofieringen i Östersjön förmildras. / Around the coasts of Sweden there is a distribution of macroalgae that rots which causes it to smell bad and it also leaks nutrition back to the ocean which causes a growth in local eutrophication. Especially the southern eastern part of Sweden is affected by this, including the landscapes Skåne, Blekinge, Öland and Gotland. These macroalgaes have previously been used within agriculture as fertilizer because of its high nutritional content but the introduction of inorganic fertilizers has decreased the use of macroalgaes. This study compiles the data from reports gathered on the southeastern coasts of Sweden to map out how the concentrations of cadmium can vary depending on position and time. Furthermore, calculations were made regarding the potential replacement of macroalgae with different types of manure by comparing the amount of nutrients that each fertilizer contains. The results showed that 22 of 104 collected values of cadmium concentrations exceeded the limit of 2 mg Cd/Kg TS and that there are local variations when it comes to cadmium content in macroalgaes. Calculations showed that the macroalgae can probably replace the manure from cow and pig, mainly because of its similarities in nutrient contents. The limiting factor to how well the inorganic fertilizer can be replaced is the amount of macro algae on the coasts - there are small amounts. The infusion of cadmium however is too large and exceeds the limit of 0,75 grams per acre. The conclusion is therefore that macroalgae should not be used alone for food crops as the cadmium levels are too high. It can instead be used for non-food crops or combine the macroalgae with inorganic fertilizers to keep the cadmium levels low while also mitigating the eutrophication of the Baltic sea.

In a changing climate, it is increasingly important to be able to model environmental effects on food webs, and to do that, one must have appropriate dynamic models. I present a shallow lake ecosystem model where producers, grazers, carnivores, piscivores, and detritivores are coupled through resource (light, nutrients and detritus) fluxes between the benthic and pelagic habitats and through carnivore life history events (ontogenetic habitat and diet shifts). The two habitats each contain primary producers, grazers, carnivores and detritivores. Within the habitats, there is strong top-down regulation, but across habitat boundaries, bottom-up interactions drive production. In the absence of piscivores, stage-structured carnivores cause intriguing patters of alternative stable states. Notably, the model predicts a lesser dependence on benthic production with detritus presence. Model predictions are largely in agreement with empirical studies. The results have implications for management of freshwater, and for the interpretation of previous models.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse. Tillgänglig forskning om hur det kan vara att leva med någon som är beroende av konstgjord näring i relation till svår sjukdom har i stor utsträckning ett biomedicinskt perspektiv och fokus på praktiskt handhavande och tekniska problem relaterade till näringsbehandlingen. Syfte: Att få ökad kunskap om närståendes erfarenheter av att ha delat vardagen med en partner som fått konstgjord näring i livets slutskede. Metod: Kvalitativ induktiv ansats med datainsamling genom öppna enskilda intervjuer. Datainsamling/databearbetning genomfördes med tolkande beskrivning. Resultat: I resultatet har tre övergripande teman och dess inneboende variationer identifierats; situationer kring mat och näring skapar delaktighet och utmanar; strävan efter vardaglighet genom måltider i en förändrad tillvaro; näring skapar förhandlingsutrymme med döden. Den konstgjorda näringen skapade en trygghet för de närstående, både som en försäkran om en fortsatt existens och genom den kontinuerliga kontakt med hemsjukvårdsteamet som näringsbehandlingen medförde. Personerna i studien beskrev positiva aspekter av att vara delaktiga i vården av den sjuke, men också känslor av maktlöshet och skuld inför att inte lyckas överskrida den sjukes svårigheter att äta och dricka. I den förändrade tillvaron kunde de närstående personerna finna det goda men de upplevde också ett främmandeskap inför sin sjuka partner. I situationen kunde näringsintaget utgöra ett existentiellt hot eller hopp. Slutsats och diskussion: Resultatet illustrerar hur komplex situationen att leva med en svårt sjuk partner som i livets slutskede har svårt att äta och behöver tillskott av konstgjord näring, kan upplevas. Personernas erfarenheter var varierande och det kan antas vara av betydelse att vårdpersonal har stor öppenhet för hur den förändrade vardagen upplevs för varje enskild närstående. En öppen och ömsesidig dialog kring ätsvårigheter och konstgjord näring kan vara av stor betydelse för de närståendes förmåga att hantera vardagen med den sjuke.

När människan åldras medför det en förändrad fysiologi och metabolism vilket ökar risken att drabbas av undernäring. Mat är mer än bara näringsintag, det är även ett sätt att umgås, socialisera och njuta. Måltiderna på ett äldreboende styrs av många hygienregler, näringsrekommendationer och policydokument som bland annat berör måltidsmiljö, måltidsordning samt matens innehåll av näringsämnen och energi.  Ett syfte med studien var att identifiera och beskriva vad som gynnar och hindrar ätandet hos äldre på ett äldreboende, ett ytterligare syfte var att studera, analysera och värdera måltidssituationen utifrån ett gastronomiskt perspektiv. I denna studie har vi beräknat näringsintag med hjälp av vägd kostregistrering under fem dygn hos åtta brukare på en enhet vid ett äldreboende och jämfört näringsintaget mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessutom har vi undersökt och värderat måltidssituationen utifrån deltagande observation. Resultatet visar att det är problematiskt att leva upp till många delar av rekommendationerna och policyn då både tid och kunskap hittills saknats. Dessutom är det problematiskt att tillfredställa alla brukares individuella behov och önskemål. Brukarnas näringsintag var lägre än Livsmedelsverkets rekommendationer för de flesta näringsämnena. Antalet måltider och innehållet i framförallt mellanmålen motsvarade inte heller rekommendationerna. Dessutom var nattfastan för lång för de flesta av brukarna.

Bakgrund: Fetma är ett ökande problem i dagens samhälle. Laparoskopiskt Gastric bypass (LGBP) utförs för att hjälpa personer med fetma till viktminskning och det är vanligt att dessa patienter upplever postoperativt illamående, buksmärta och huvudvärk efter ett operativt ingrepp. Det råder meningsskiljaktigheter i tidigare studier hur väl preoperativ näringsdryck kan ha ett samband gällande det postoperativa förloppet.Syfte: Syftet var att jämföra tre olika preoperativa dryckers effekt på postoperativt illamående, buksmärta och huvudvärk efter LGBP under de 24 första timmarna.Metod: En randomiserad studie med kvantitativ design utfördes på en av Nordens största kliniker inom fetmakirurgi. Totalt tillfrågades n=90 kvinnor och tilldelades slutna kuvert med antingen kolhydratdryck, proteindryck eller kranvatten.Resultat: Illamående toppade ca åtta timmar efter operation, det vill säga kl.19.00 på kvällen, för att sedan under natten återgå till preoperativa värden uppmätta kl.06.00. Skillnad mellan kolhydratrik- och proteinberikadryck gav p= 0, 2046 och för kolhydratrikdryck och kranvatten p= 0.8722. Buksmärtan var som högst vid ankomst till uppvakningsavdelningen och stabiliserades två timmar senare och minskade något under natten men försvann inte helt. Huvudvärk låg stabilt i alla grupperna med en ökning runt kl. 19:00 på kvällen för att sedan plana ut under natten. Inga skillnader mellan buksmärta och huvudvärk, p= 0,1569. Det sågs ingen statistisk signifikans hos någon av grupperna i de olika variablerna.Slutsats: Preoperativ vätskebehandling med kolhydratdryck, proteindryck eller kranvatten inför en LGBP operation påverkar inte signifikant illamående, buksmärta och huvudvärk efter operation. / Background: Obesity is a growing problem in today’s society. Laparoscopic Gastric bypass is performed to help people with obesity lose weight and it is common for these patients to experience postoperative nausea, stomach pains, and headaches after a surgical procedure. There are differences in opinion in earlier studies as to the extent that preoperative nutritional beverages can correlate to the postoperative process.Aim: The aim of this paper was to compare three different preoperative beverages’ effect on postoperative nausea, stomach pains, and headaches after LGBP during the first 24 hours after surgery.Method: A randomised study of quantitative design was performed on one of the Nordic countries’ largest clinics specializing in obesity surgery. A total tally of n=90 women were asked to participate and each received sealed packages containing either carbohydrate beverage, protein beverage, or tap water.Results: Nausea peaked eight hours after surgery, at 7.00 PM, and then returned during the night to preoperative values measured at 6.00 AM. The difference between the carbohydrate and protein beverages is expressed as p=0.2046, and the difference between the carbohydrate beverage and the tap water is expressed as p=0.8722. Stomach pains peaked at arrival to the recovery ward and stabilized two hours later, followed by a slight drop-off during the night but without subsiding entirely. Headache was experienced at stable values in all groups, with some increase at 7.00 PM only to level out during the night. There were no differences between stomach pains and headaches, as expressed by p=0.1569. No statistical significance was observed in any group in the different variables.Conclusion: Preoperative fluid treatment with carbohydrate beverages, protein beverages, or tap water before a LGBP surgery does not significantly affect nausea, stomach pain, or headache after the surgery.